Bränna flyghavre

Nu kan man se hur årets sprutande fungerade på flyghavren. Vi har hittat flyghavre på två åkerbitar men inte så mycket. Den ena var helt osprutad mot flyghavre eftersom den blev insådd till vall och då kan man inte spruta mot flyghavre. På den andra misslyckades sprutandet delvis, möjligen på grund av för litet fästmedel (det tog slut).

I det stora hela så har flyghavren minskat betydligt jämfört med tidigare år men så har jag också sprutat flera år i rad med flyghavremedel.  Då vi förr plockade säckvis med flyghavre vissa år så är det i år bara fråga om några små påsar. Dessa bränner jag i pannan och det är inget problem.

Det jag inte ännu vet är huruvida det finns korta flyghavrestrån inne i vetet. I så fall är det inte alls bra sprutmedel för det håller kvar flyghavrestammen. En fördel med direktsådd är att eventuella flyghavrekärnor inte myllas ner utan blir liggande på ytan. Nere i jorden kan de överleva upp till tio år men på ytan gror de antagligen redan nästa år (om det inte blir för torrt) och då kan man få bort dem snabbare. Nästa år skall det absolut sprutas mot flyghavre igen.

Summa summarum så fungerade sprutande ganska bra i år. Medlet (Broadway) var dyrt men vi sparade genom att inte behöva köpa flyghavremedel som är ännu dyrare. Det kan löna sej att använda Broadway vartannat år. Man måste byta medel så man inte får resistenta ogräs.

Det sorgliga med årets plockande är att jag inte mera är till stor nytta för jag ser flyghavren för dåligt. Jag har alltid varit närsynt men med bra glasögon har jag haft ovanligt skarp syn. Nå, det slut på det och man måste bara inse att det blir sämre och sämre innan det tar slut fullständigt. Inget att sörja över – jag har klarat över 70 år utan sjukhus och mediciner och det kommer ungdomar som är duktiga och energiska. Och ännu orkar gubben bygga och lappa maskiner och pyssla med det ena och det andra.

I år är största problemet att vetet är alldeles för grönt. Det är tre veckor försenat men tre sommarveckor blir till sex höstveckor – eller mer. Tur att man inte satt mera gödsel och inte sprutat med medel som försenar mognaden. Få se hur det skall bli med tröskandet i år. Om det inte kommer ett riktigt varmt september så lutar det snart åt oktober till …

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

14 reaktioner till “Bränna flyghavre”

  1. På Lappfjärdsdagen i början av augusti förevisades värdens första flyghavreplockmobil. En liten höj och sänkbar självgående bil med smala däck i sprutspårs radavstånd. Uppfinnaren premierades med en blombukett. Bra skött växelbruk är bra för många saker på sikt. Men räknas ekonomin i kvartal är det svårt att bevisa snabbt.

    I viik var det så stora problem med vitkindadgås i kohagarna att de drev upp dem med en arbetshund(märkt hund med väst) Det är ca tio hagar och gåsarna flög till nästa hage igen osv. Här länge undrat hur det tillåts med (mjölk)kohagar fulla av gås att tex salmonella kontaminerar till mjölk eller kött. I synnerhet när evira, luke och dylika myndigheter ja veterinärhögskolan är inom gångavstånd. Det är väl så i vårt samhälle att någon skall dö innan någon annan tar ett riktigt problem på allvar. Däremot mäta ideligen åkrars storlek och skyddsremsårs bredd(struntsaker) är man experter på i finland 100år.

  2. På min dator har sampx reklam börja poppa upp varje gång jag är inne på nätet. För min del räcker det om du nämner ett produktnamn en(1) gång.

    Är bondploggen helt fri (100) % från smygreklam ?

    Annars skall man inte smyga med produktnamn, myndigheter mm bara man håller sig till sanningen. Och inte en drös med reklam drabbar tredje part.

    Ps jag kommer aldrig att köpa någon tröska, så länge mitt mattehuvud fungerar.

  3. Det är problematiskt med namnen på sprutmedlen. Jag har försökt nämna de verksamma substanserna men då vet ingen vad det är frågan om … Det går an med glyfosat men då det är frågan om mindre kända substanser så måste man fundera om man vill att nån skall förstå vad man talar om.

    (Om man börjar räkna i pengar så slutar man kvickt upp med att vara bonde men jag räknar på litet annat sätt. Enligt min åsikt så finns pengar inte :-). Däremot finns det vete och byggnader och maskiner. Jag lever kvar i naturahushållningen med litet hightech inslag.)

  4. Jag tror det var Käytännön maamies eller Koneviesti som hade en artikel om en flyghavremoped för närmare 30 år sedan.

  5. Ati-teräs tillverkar en modell av flyghavremopet med hydro drift och sporttikone säljer en som man bygt om famen på en gräsklippare

  6. Värdens största, första, vackraste, starkaste, rikaste mm är sådant man inte skall använda i tal och skrift.
    Det blir alltid fel. Det är alltid någon före och det kommer alltid någon efter. Allting är relativt.

  7. Man får i varje fall tacka för reklamen… Härken rullar på som förr även om granskningsarealerna sjunkit med den ökade vallodlingen. 😀

  8. per fd. Det är nog inte bondbloggens fel att Sampo försöker få en tröska på dig. Det är skrämmande hur effektivt man övervakas numera. Ifjol vintras satt vi och diskuterade skidstavar här vid köksbordet utan att någon pillade på någon form av datorer….ändå kom det stavreklam i rutan nästa gång jag öppnade föjsbootjen. Jag tror inte det ens behövs att man öppnar munnen längre det räcker med att man tänker på en sak så vet marknadsförarna om det.

  9. Trodde bondbloggarna hade provikka på 3-5% för att säga saker med namn.
    Det är också nån jäkla ålandresor som fladdrar på.

    När jag bonda på riktigt hade jag inte tid och kraft för något annat men nu när jag jobbar så hinner man och ork med allt möjligt annat.

    Håller bla på med en myntsamling. Man hinner njut lite mer av slantarna nu, när man bara bonda så rann de bara iväg utan man hann kolla om det var någon dyrgrip. Köpes en 20 cent från år 2000 ?

    Mötte nalle W på gatan idag och kolla till vilken amb han gick till. Han går runt med nordex huvudkontor under armen tills han har bestämt sig.

  10. He-he, det är bara utgifter och tid som vi förlorar på Bondbloggen. Men visst har man nytta av den också och jag har fått många goda tips. Det bästa är att arbete och intresse sammanfaller. Jag skulle bli alldeles oerhört uttråkad om jag var tvungen att samla frimärken eller nånting. Nu håller katastroferna en på alerten hela tiden – det är så spännande att man minsann inte behöver nån äventyrsturism. Vi funderar hela tiden på om vetet skall hinna mogna och om tröskan skall hålla ihop …

    Hälsa Nalle från mej ! Jag träffade honom i TF:s källare 1969 men då hade han annat för sej …

Kommentarer är stängda.