31 juli, 2018 av Nisse

Rötsommaren 2018

Enligt traditionen börjar rötmånaden omkring den 23 juli. Då ruttnar maten lätt och allt möjligt dåligt kan inträffa. Rent vetenskapligt handlar det om hög värme kombinerad med hög luftfuktighet vilket gynnar tillväxten av bakterier. Så något speciellt datum är den inte kopplad till. Jag har personligen haft rötmånad sedan mitten av maj … Det här har blivit en riktig rötsommar.

Man hade kunnat göra mycket nu då det varit så torrt – om man hade orkat. Just nu kör jag hem ved för den andra flisningen men det går långsamt för man kan köra bara på morgonen mellan fem och sju och på kvällen efter nio. På natten börjar det redan bli så mörkt att man inte ser mycket av vad man gör.

Det skulle vara en bra idé att sova på dagen då det är som hetast men det går inte hller på grund av hettan. Förstås kunde man installera luftkonditionering men jag tänker inte slösa pengar på kylaggregat. Då svettas jag hellre. I år går det inte ens att flytta sängen till tegelladugården som vanligen är rätt så sval på sommaren. Nu har hettan varat så länge att den till och med krupit in genom tegelväggarna. Från lördagen skall det ändå bli litet svalare (om man får tro på prognoserna) så det gäller att härda ut den här veckan ännu.

Skogen börjar vara ganska städig. Alla vindfällen och torra granar har körts ut utom en del stora torra granar som sparas till bastuved.  Fastän det är torrt  har det varit besvärligt att köra i skogen. Trädrötterna sticker upp betydligt mer än då marken är frusen och hjulen börjar lätt slira mot dem. Snart är vedhopen stor igen. Den första omgången flis är torr vilket inte är underligt med tanke på vädret som minsann varit bra för flisen. En flisningsomgång till så har vi värme nästa vinter åter.

Men först måste den torra flisen skuffas ned i lagret invid. Tyvärr gick gaffelfästet på fliisbisin sönder i fjol. Fliisbisin är en ombyggd ledubisi som användes för att skuffa in höet i ladan. Namnet kommer från den som tog emot höet i ladan och kastade det vidare så ladan fylldes ordentligt. Rent tekniskt är fliisbisin två U-järn som är fästa vid pallgafflarna och har en grov planka framme tvärs över. Med den skuffar man flisen (se Fliisbisins eldprov). Det är fråga om stora krafter då man kör med stora Zetorn (140 hk) så plankan håller inte så länge. Jag måste troligen såga till kraftigare material. Det måste vara trä så att inte galvaniseringen på torkplåtarna skrapas sönder.

Pallgafflarna är billigt inköpta från Kellfri och kvaliteten var inte den bästa. Jag valde Kellfri för att jag fick hydrauliskt breddbara gafflar för ett hyfsat pris. Hydrauliken är det inget fel på men fästet var uruselt. Nu har vi skurit bort det gamla eurofästet och svetsat nytt fäste på ramen. Det var inte så enkelt för fästena var inte likadana. Till all tur prövade jag passformen då jag punktsvetsat fast de nya – och förstås passade det inte alls till frontlastaren. Det nya fästet måste svetsas i en alldeles annan vinkel.

Ovan ser man skillnaden mellan gamla och nya fästet. Brottytan ser underligt ut – precis som om det var gjutjärn … Riktiga krokar bör förstås vara smidda.

Förvånansvärt nog ser vetet inte alldeles katastrofalt ut. Troligen var det två regn på omkring 30 mm som räddade oss – ett före johanni och ett åskregn för en vecka sedan.

Ojämnt är det och nån vidare skörd blir det inte men en del år har det varit sämre. Om hösten blir någorlunda torr så kanske vi får utsäde av det åtminstone.

Men klövern växer ! Där det togs skörd i juni så har klövern stuckit upp förvånansvärt snabbt. Timotejen däremot har inte klarat sej så bra (de ljusa fläckarna).

Troligen beror det på att klövern har djupa rötter och därför klarar torkan bättre.  Jag är ganska nöjd för på den här åkern behövs det djupa rötter som går genom det tilltrampade ytlagret. Tillsvidare är jag alltså glad att jag satte åkern i gröngödslingsvall. Den upplöjda gröngödslingsvallen ser också hyfsad ut även om torkan satt sina spår där också.

Nu är det  gubben som är det sämsta rötmånadsexemplaret. Visst har jag alltid lidit av hetta men i år är den så långvarig att jag inte orkar göra just nånting mera. Inte ens läsa eller skriva. Att se på TV är också nästan övermäktigt men det kan bero på att de nutida programmen börjar vara sämre än reklamerna (som jag hjärtligt avskyr). Nån värre rötmånadshistoria har jag inte på lager och orkar inte heller tänka ut nånting. Pust, stön …

 

 

 

Etiketter: , ,

13 svar till “Rötsommaren 2018“

  1. Micke skriver:

    Gjorde det stora misstaget att jag införskaffade för några år sedan ett Kjellfri schaktblad. Vet inte vilken järnkvalitet man använt, men armeringsjärn är rena härdstålet i jämnförelse. Efter 3 par stödhjul på garanti, gav jag upp och köpte nya av bättre kvalitet. Till och med själva bladet är ngt böjt trots att det aldrig sett ngt annat än snö och lite kantskärning av trädgårdsgångar. Svetsfogarna ska man inte en tala om. Har fått bättrats på lite här och var och när man svetsar i det beter det sig som gammal utvibrerad/materialtrött fartygsplåt. Dvs själva svetssmältan skiktar sig. Dessutom rostar det fruktansvärt lätt. Kellfri är så billigt att det blir dyrt! På brottytan på Nisses fäste ser man ju också hur rosten tagit tag i mitten, troligen pga en lite spricka i begynnelsen och så har det rostat inifrån tills bara lite i kanterna (de färska brottytorna) suttit ihop. Vågar inte ens tänka tanken vad form och fason bladet skulle ha om man försökt jämna till en bäckskarm t.ex. En kont och adress Kuusakoski troligtvis. Men man lärde ju sig något.
    Precis som det är enkelt att spara sig fattig så kan billigt bli dyrt, liksom att dyrt kan i längden bli förmånligast

  2. Nisse skriver:

    Så dyrt har det nu inte blivit: 70 euro för nya fästen plus en del svetspinnar OK46 3,25 mm. Svetsa tog förstås tid. Men mera tid har det gått att svetsa fliisbisin. Förstås skall man veta vad man sparar på. Ett dyrt pris garanterar dock inte alls kvalitet.

  3. Micke skriver:

    Nä, svetsningarna blir inte dyra men irritationen när det ramlar sönder mellan händerna när man ska ha jobbet gjort kostar på. När själva grundkonstruktionen är för billigt och klent utförd. Allt har sina ytterligheter men nog brukar det vara så att man får vad man betalar för, särskilt i maskinväg.

  4. Nisse skriver:

    Det som retar ännu mer är om man nån gång betalar för en dyr maskin och den visar sej vara lika usel som de billiga. Det gäller förstås att ha öga för vad som är viktigt. På pallgafflarna är ramen, gafflarna och hydrauliken OK medan fästena var helt underdimensionerade (dåligt material).

  5. Micke skriver:

    Gå in på skogsforum.se. Där ventileras det mesta, även olika slags maskiner.

  6. Nisse skriver:

    Jo, jag brukar läsa skogsforum.se och maskinisten.net – då jag hinner. Bägge är ganska bra dvs. där finns en hel del erfarna gubbar som skriver.

  7. per skriver:

    Utan att upprepa sig. Vid mitt torp kommer det inte något regn, totalt någon mm fast åskan gått ett flertal gånger. Tänk att åskan tappat förmågan att ge regn, allt skall man nu få vara med om.

    Plötsligt har man mera uppgifter om sin skog än skogsvårdsföreningen och andelsslagsuppköparen. Min skog stod plötsligt med svaren att texi en av mina skogar var träden 131 år. Nackdelen är att det skall göras nästan någonting på alla figurer och jag som trodde allting började vara klart.

    Kort sammanfattat ger staten stöd till skogliga organisationer. Som skall se till att skogsägaren får ut virke utav bara helve.. till industrin så suomineito får in några stålar av skogsexporten.

    Vem skall lära jord och skogsbrukaren att få ”själig lön” och få en lång och skön semester.

    https://www.aamulehti.fi/uutiset/katso-hellyttava-video-riistakameraan-tallentui-hirviperheen-vilvoitteluhetki-pienessa-lammessa-toinen-naytti-polskivan-oikein-ilosta-201112246/

  8. Nisse skriver:

    Nä, åska kan fortfarande ge regn. Det märkte vi i går då det plötsligt kom en åskskur på omkring 8 mm. Den varade inte länge men jag hann inte ens stänga dörrarna till traktorerna som fick en massa vatten på golvet. I ladan blåste det regn in över tre meter från dörren. Men inte blev det friskare luft efter skuren … Det var lika kvalmigt och omöjligt som före. Så jag vidhåller att det här är en rötsommar.

    Fast vi får vara glada att vi inte är i Spanien där de hotar med +48 till veckändan … Hur klarar man en sådan värme ? Enligt prognosen skall det bli svalare framöver så kanske det värsta är över snart.

  9. Micke skriver:

    När vi adopterade vår äldsta dotter på -94 från Thailand hade vi 45 i skuggan och en luftfuktighet på 95% i fyra dagar i sträck! Fjärde dagen var vi på socialministeriet, jag iklädd kostym och slips, ett rent helvete. När vi satt där såg jag genom fönstren hur det började slagregna och tänkte äntligen! Men… när vi kom ut fungerade det ungefär som att slå på i bastun. Var fullständigt olidligt när regnet fallit på den brännheta asfalten och stenläggningarna och fukten steg upp. Liknande fenomen upplever vi nu här också om än i mycket mildare format när allt är uppvärmt och det kommer en åskskur så friskar det inte upp som vi är vana vid utan blir nästan ännu kvavare.

  10. svettigt skriver:

    Hej allihopa bloggare och andra, ja rötmånad eller inte men olidligt hett har vi haft det. Jag hör till dem som inte orkar göra något vettigt då termometern visar 30+ så Nisse du är inte ensam om det.. tror att vi ”finnar” till stor del mår dåligt i denna tropiska värme vi är ju inte vana. Dessutom skall en stor del av jobben på en gård göras utomhus just under sommaren,, nåja nästa sommar kanske är ”normal” så då får man göra allt som blivit ogjort nu. Fjol året minns vi väl ännu, då råddade regnet bort en del som skulle göras och nu hettan o torkan. När är vi nöjda? det får vi ju jämt höra av ”betongfolket”… Nåja i maj då det blev varmt då hade vi/jag full fräs med allt som ska göras då det är sol o fint, det ska målas ett o annat nytt o gammalt, mattorna ska tvättas för att få dom torra om det bara håller upp nån dag , veden ska lagas in osv..våra goda vänner får ett par traktorlass klabbar av oss som fraktas hem till dem i stan, det var så skyndsamt att få allt klart medan det håller opp , för man vet ju aldrig när regnen börjar… men då visste man ju inte hur det kommer att bli, nu vet vi bättre, regnen uteblev … Gubben sa nog redan tidigt på våren att det blir en torr sommar,,, nåjo vem som helst kan spå si o så… han hittade inget grodrom i dikena för hur sku det kunna bli smågrodor utan vatten… djuren vet hur dom ställer det.. han fick så rätt.. Vi har haft länge redan vattenskålar ute i trädgården för fåglar och andra småkryp,, det är uppskattat.. Vi har ändå haft vatten i brunnen tillsvidare för normal användning , inget slöseri med vattning av gräsmattan den klarar sej ändå.. Vi har nog källare under huset som är sval men inte har vi flyttat sängarna dit, vi har en fläkt som flyttar luften fram o tillbaka så vi har kunnat sova si så där, men trötta mer än normalt har man varit..
    Men då man läser allt som du (andra) håller på med i hettan o torkan, ni är duktiga ni … Här görs det som måste göras, inget mer , men som pensionärer är det väl tillåtet heehe.. men ändå gör rötmånaden saken ännu värre, man vill inte få butikskassen hastigt hem innan innehållet redan ”mår dåligt”..
    Till dej o alla läsare önskas en litet svalare sensommar, hälsar vi två från öst-nyland

  11. Nisse skriver:

    Hejsan, det har varit litet besvärligt med hettan men nu verkar det värsta vara förbi. I går höll vi på att gräva för den sista formen vid ytterväggen men blev injagade av en åskskur. Det ser ut att bli litet svalare och regnigare. All flisveden är utkörd och bara vi lyckas gjuta den sista balken och flisa den andra omgängen så börjar sommararbetena vara förbi. Men det finns en massa maskiner som står och väntar på att bli reparerade så fritidsproblemen är lösta :-). Och vetet börjar skifta färg …

  12. Micke skriver:

    Här har tröskningen inletts med korn. De som börjat pratar om hl vikter på 62-66 kg och givetvis låga fukthalter. Mängdmässigt rätt normalt men det är ju det som blivit tidigast sått så jag tror nog vi ser andra siffror ännu vad det lider när skiften som blev sådda ”mittemellan” när torkan tog redan brodden och
    det kom upp två gånger ska skördas.