12 oktober, 2018 av Nisse

I väntan på vintern (2018)

I går avslutades odlingsåret här på Bos-Sestu. Jag körde sista glyfosatet i värme och solsken. Nu är (hoppeligen) varje kvadratmeter sprutad mot kvickrot och baldersbrå. För att genast påpeka att det är absolut nödvändigt så är det bara att titta på bilden i Att spruta eller inte spruta (2017) hur det ser ut ifall man inte sprutar glyfosat. Det är alltså ren katastrof – en djungel av kvickrot och baldersbrå som kväver odlingsväxten fullständigt. Att förbjuda glyfosat utan att det finns ersättning är lika med slut på odlandet !

Jovisst går det att plöja och harva för att hålla ogräset nere men jag har nu kört ett antal år med direktsådd och det är slut med plöjandet för min del. Priserna på vete skall stiga till det dubbla för att det skall löna sej att sätta tid och pengar på plöjandet. Direktsådden kan i vissa fall ge sämre skörd men inte var det i år någon betydande skillnad mellan den plöjda vallen (gröngödslingsvall som plöjdes upp i fjol) och de direktsådda åkrarna. Men förutsättningen är att man sprutar allt med glyfosat varje år. Eller något annat som hindrar kvickrot och baldersbrå att ta över helt.

I förra Land (5 oktober 2018) fanns det en intressant artikel om ”kemikaliebantning” som en ung familj i Sverige sysslar med. Frun i huset är kemist och började fundera på alla kemikalier som de utsätts för då hon blev gravid. Och vad man kunde göra åt det. Det visade sej vara relativt enkelt att välja bort produkter (mest plast) som innehåller skadliga ämne som mjukgörare (ftalater) och hårdgörare (bisfenoler) samt byta ut teflonstekpannan till gjutjärn. Halterna skadliga ämnen sjönk mycket snabbt – över en natt faktiskt.

Det intressanta med kemisten Thereses inställning är att allt inte blir förbjudet utan hon koncentrerar sej på de viktigaste sakerna som snabbt ger utslag. De kör bil (då de bor på landet) men är noggranna med maten och barnens saker. ”Livet måste vara enkelt” säjer Therese. Där ser man skillnaden mellan en utbildad kemist som vet vad det är frågan om och okunniga flummare som silar mygg och sväljer kameler.

Då vi läste artikeln så kom vi fram till att vi ”kemikaliebantat” redan i många tiotals år. Vi är inte kemister men den bättre halvan är biolog och har länge varit noga med att speciellt barnen skall få riktig mat utan tillsatser. Vissa ämnen är väl undersökta men hur blandningar av dagens tillsatsämnen inverkar vet man nästan ingenting om. Så vi har undvikit alla tillsatsämnen så mycket som möjligt. Och med egen potatis och egna grönsaker är det ganska lätt.

Det är inte riktigt klokt att jamsa om glyfosat (som huvudsakligen bönderna råkar ut för) och samtidigt vräka i sej massor med billiga kemikalier från den inköpta maten i plastförpackningar.  Jag har länge varit misstänksam mot plast och industriell mat men det var intressant att läsa vad en utbildad kemist anser. Man kan söka på nätet med ”kemikalieklok” eller ”kemikaliebanta”  för att få veta mera.

Nu är det rena sommarvädret men troligen blir det vinter i år också

Etiketter: ,

11 svar till “I väntan på vintern (2018)“

  1. Kurt skriver:

    Nu kom det ju denna vecka en vetenskaplig artikel som visade att bakteriesammansättningen hos honungsbin ändras om de utsätts för glyfostfat. Det beror ju på att vissa bakterier är känsliga för glyfosfat https://doi.org/10.1073/pnas.1803880115

  2. Nisse skriver:

    Jo, jag vet. Det är inte alls bra. Jag byter gärna ut glyfosatet mot något annat som klarar av kvickrot och baldersbrå. Men jag börjar inte plöja mer.

  3. per skriver:

    Hade en lång och fin kommentar men det var tydligen lilla z istället för stora Z i CAPITA Coden och allt raderades. Borde ges två tre möjligheter innan kommentaren raderas. Det har också hänt mig några gånger förut.

  4. Nisse skriver:

    Det är retsamt … Ibland så skriver jag utanför WordPress och kopierar in texten utifall jag skulle göra nåt dumt. Och det har jag gjort flera gånger. När vi skriver inlägg så sparas texten ganska ofta så man kan gå tillbaka till en gammal version och behöver inte skriva in allt på nytt.

  5. Micke skriver:

    Vilken verklig mission har denna CAPTCHA kod? Alla som deltar i bloggdiskussionen identifierar sig med användarnamn och e-postadress ändå…? Dessutom, som Per påpekar, kan det vara svårt att skilja stora bokstäver från små i blandningen mellan moln, solar och stjärnor kombinerat med omotiverade snedstreck som i t.ex den kod jag har framför ögona nu med ett p som kan vara stort eller litet. Chansar på stort.
    Tycker detta är lika omotiverat som ÖT:s krav på Facebook adress som identifiering för deltagande i debatt.
    Senaste tiden har ju minsann Facebook varit ute i bläsvädret med fejkade adresser men mest pga insamling och användning av personuppgifter för användning i kommersiellt syfte. Att använda en dylik ”some” källa som identifiering där falska adresser florerar är under all kritik. Hoppas att någon kan ge ett ljus i dunklet om denna CAPTCHA och belysa vilka kopplingar till övriga medier denna kod har. För identifiering behövs den ingalunda inte!

  6. Nisse skriver:

    CAPTCHA finns egentligen bara för att hindra robotar. Det skall krävas mänsklig intelligens för att komma förbi CAPTCHA. Det finns ju tusentals robotar som dygnet runt försöker komma in på bloggar mm. för att sprida smörja eller samla information. Bloggen skulle bli helt ohanterbar utan CAPTCHA. Vi skulle vara tvungna att radera tiotusentals skräpkommentarer per dygn – eller mer. SÅ illa är det numera på nätet …

  7. Peik skriver:

    Är man osäker på någon tolkning av CAPTCHA, så i stället för att gissa kan man ”be om en ny” genom att klicka på den lilla runda figuren till höger om CAPTCHA-rutan, det kan man göra hur många gånger som helst tills man får en som man med säkerhet kan tolka rätt.

  8. per skriver:

    Det var bra info Peik. Tycker kommentarerna och kommentatorerna minskat efter CAPTCHA koden infördes.
    För många blir det för svårt och invecklat att det bara får bli, och det är inte bra för att ha en levande blogg.

    Tycker att flera bloggare skall efterlysas och medtas.

    Själv fick jag Billerud/Korsnäs raderade fast de fortfarande har verksamhet i Finland och det var historiskt och sakkunningt och framförallt miljövänligt när de kunde återanvända en maskin, framfört som alla andra som blev kvar.

    https://www.youtube.com/watch?v=4pINa9EkzoU

    https://www.youtube.com/watch?v=_rMzuX_YjPo

  9. Peik skriver:

    Men CAPTCHA var ju aktiv redan då Bondbloggen tiderna startade, den har bara varit borta härifrån en tid efter att den först ”gick sönder”, så teorin att den skulle inverka på ivern att kommentera tror åtminstone inta jag på.

    När jag själv skriver något i en on-line -ruta brukar jag rent rutinmässigt alltid i slutskedet ”måla texten blå” och trycka Ctrl+c förrän jag skickar/godkänner något, då har man texten sparad i minnet i fall det händer något oförutsett.

  10. per skriver:

    Idag orkar man inte ens plöja, förr fick vissa börja om från början.

    Om någon orkar se filmen så finns de flesta primärnäringarna representrerade .

    https://www.youtube.com/watch?v=QUa_2MEy5lQ

  11. Nisse skriver:

    Det är inte fråga om att ”orka”. Förr fick man arbeta med jorden tills man stupade för annars svälte man ihjäl. En dräng kunde få som årslön ett par tunnor råg och ett par byxor. Numera är inte säden värd nånting alls. Så varför plöja ned pengarna i åkern då ingen vill ha skörden – annat än nästan gratis.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*