Bantad såmaskin

Nu har jag hoppat färdigt på den eländiga sladdharven framför Rapiden. Den används aldrig i direktsådd men är i vägen vad man än skall göra åt såmaskinens gödselsida. Den skall alltså jämna ut tiltorna och krossa kokorna – men i direktsådd har man inga tiltor eller kokor. Så nu skruvade jag bort den.

Det här är en vanlig sport. Man skruvar bort onödiga delar från maskinerna tills man bara har det nödvändiga kvar och då går de betydligt bättre. Förr var det alla möjliga onödiga skydd som var i vägen men det har blivit litet bättre även om det finns en hel hop plåtar i lagret …

Före …
och efter

Sedan körde jag litet på mullåkern där vi hade grymma halmproblem för att se om det blev bättre. Det blev det inte.

Halm

Det är stor skillnad mellan åren och man vet aldrig hur det ser ut på våren. Nu måste jag köra med hacken eller harven först på den här åkern så jag får halmen inblandad förrän jag sår. På de andra åkrarna var det nästan inga problem alls. Frågan är om man borde köra över mullåkrarna redan på hösten så att halmen blir inblandad och kan börja förmultna.

Det är bara tre hektar kvar men det regnade en hel del i natt – över 50 mm faktiskt – så vi kan fortsätta först nästa vecka. Prognoserna slog fel ganska ordentligt. Ännu i förrgår visade de på 3 mm och i går på 13 mm men det kom mycket mera. Jag är ganska nöjd för vi har bara de små mullanden kvar och det torkar upp ganska bra och har inga besvärliga svackor som på andra sidan vägen. Nu skall jag testa olika metoder att få bukt med halmen på mulljord.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

4 reaktioner till “Bantad såmaskin”

  1. För att klara halm i alla lägen ska man ha rejält stora tallrikar. Det har ju Väderstad själv erkänt genom jag vet inte hur många gånger de förstorat dom på sina maskiner. Jag har väl ännu mindre tallrikar än dig på min Tume Maximaster och kontentan är väl att de funkar bra för direktsådd om halmen är bortbalad. Annars inte lönt att prova direktsådd. Detta efter spannmål. Efter kummin brukar det inte vara något problem. Tills i år… Lite för lös jord i den åkern tydligen. Man lär sig hela tiden.

  2. Så är det. Också rybs är oproblematisk för på våren är stjälkarna ganska sköra. Men det är olika varje år. På en åker där vi hade stora halmproblem för några år sedan blev det inte stopp en enda gång i år. Jag tror också att fuktigheten hos halmen har betydelse. Det värsta är riktigt torr och lätt halm. Jag har litet funderat på att sätta en lätt ribbvält framför såmaskinen så att halmen trycks ned och tallrikarna därefter hoppeligen skär igenom den.

  3. bygg en halmharv, myllar lite in halmen men lämnar inga spår som en gammal tallriksharv

  4. Jo, det är vad som skulle behövas. Tallriksharven är inte så bra för den går för djupt och det blir för ojämnt.

Kommentarer är stängda.