9 november, 2020 av Nisse

Fars dag, och farfars, och farmorsfars och …

Egentligen tycker jag att Fars dag är onödig – det räcker bra med Mors dag. Men det kommer alla möjliga dagar som huvudsakligen beror på att butikerna vill sälja mer. Rena inflationen som ifråga om de katolska helgonens dagar.

Jag har inte varit nån speciellt bra far men barnen har ju också en mor. Huvudsaken var att få dem upp till vuxen ålder så att de klarar sej själva. Och det har de gjort – de brås säkert på sin moder. Några farsdagspresenter behövs inte. Det räcker bra med barnen och deras familjer som klarar sej bra. Då är man riktigt nöjd.

Man tänker i alla fall på sin egen far (han hade varit 105 år i år) och vad han åstadkommit. Då man bor på en bondgård så är det mycket handgripligt. Ladugården är troligen det största som farsan fick till stånd 1945. Då man jämför den med den gamla ladugården där korna stod tjudrade längs väggarna i ett litet utrymme så är skillnaden stor.

Nya ladugården 1952, sju år gammal
Gamla ladugården bakom bilen i slutet på 1930-talet

Den gamla ladugården användes ända fram till 1945. Min farfar längst till vänster och bredvid honom står farsan. Min farmor är alldeles mitt i bilden. Röret ovanför användes för att fylla på vattentunnan i köket med pump. Då tunnan var full så slog famo med spiselkroken i röret och fafa stängde då av pumpen – den tidens fjärrstyrning.

Farsan mekaniserade också arbetet. Den första traktorn var en Fordson Major med pigghjul som köptes i slutet på 1940-talet. Den ersattes ganska snart av en likadan med gummihjul och hydraulik. Sedan kom Massey-Ferguson 65 år 1960 som fick frontlastare för att lasta gödsel på JF-spridaren. Det var ett mycket tungt arbete att sprida för hand. Sedan kom MF-165 år 1970 och en bogserad Aros skördetröska som ersattes med en JF-90 skördetröska. Och mera maskiner och nya torkar byggdes.

Kossorna och mjölken var det viktigaste ända fram till 1975 då de såldes och jag byggde en ganska stor kalluftstork på ladugårdsvinden. Farsan var mera för mjökproduktion men morsans fötter gav upp och varken jag eller brorsan kunde ta över. Det hade också varit nödvändigt med stora nyinvesteringar. Nå, nu har kalluftstorken fungerat i 45 år.

Men tidigare generationer syns också. Min farfar kom som måg från granngården och fick bygga en andra våning på huset 1930 och en stor lada. Moofa (min farmorsfar) pratade stolt om ”te stoor ledun” som byggdes 1929. Fafa födde upp hästar och var en duktig snickare. Hans möbler var välgjorda och dem använder vi ännu.

Moofas stora arbete var att flytta hela bondgården vid storskiftesregleringen 1908. Han köpte också den andra halvan av Bos-Sestu som på 1800-talet var delat i Bos-Sestu-Stuvus och Bos-Sestu-Kamars. För att betala köpet så körde han havre till Strömfors bruk. Det var inte så lång väg tvärs över Tallmosan med släde på vintern.

Det går en lång linje av fäder och morfäder ända tillbaka till Gustav Vasas jordabok 1530. Därefter försvinner fäderna ur historien. Men byn var fullt uppbyggd redan då med i stort sett alla gårdar som funnits sedan dess även om de delats flera gånger.

Ingen vet hur långt tillbaka som förfäderna har odlat jorden i Hindersby men knappast tidigare än för 5000 år sedan för då var våra åkrar en vik från Östersjön. Men på den tiden bodde troligen förfäderna i Mälartrakten. Först på 500-talet började de ro över Ålands hav och vidare till Ladoga och Volga. Det vet man att de gjorde för det finns arabiska silverdirham (mynt) på Helgö och Birka i Mälaren.

Nån kanske tröttnade att ro och steg i land och började hålla kossor på strandängarna innan de sökte sej upp med Tessjö å till Hindersby. Men det vet man inte med säkerhet även om arkeologerna är otroligt duktiga på att läsa av spåren efter de första bönderna. Jag läser just nu Rautakymi som handlar om spåren efter laxfiske och järnframställning vid Kymmene älv vid Abborfors där Marknadsbacken finns. Alldeles bredvid oss går en gammal stig längs åsarna just dit ned. Den syns tydligt ännu eftersom den trampats i närmare tusen år.

Nån förfader kom kanske den vägen till vår by eller så kom de med båt upp med ån.

Glad Fars Dag !

Etiketter: ,

18 svar till “Fars dag, och farfars, och farmorsfars och …“

  1. Anonym skriver:

    När du skrev on JF måste jag kommentera. Min far hade en Bolinder Munktell bogserad tröska på tidigt 60-tal, då med den finessen att den hade tre hjul så man lättare skulle kunna köra över tegdiken. Det var faktiskt bygdens enda Bolinder Munktell, Aros var mera förekommande.
    Sen blev det 1974 en JF-70 tröska. Jag kommer för alltid att minnas årtalet 1974. Det var enväldigt regnig höst och otaliga gånger körde jag fast med den. Stödhjulet sjönk ner och traktorn drog ett kvart varv, sen var det bara att hämta morbror som drog löst ekipaget.

  2. Nisse skriver:

    He-he, verkar mycket bekant. JF:arna var bra tröskor så länge det var torrt men regniga höstar så bromsade stödhjulet (eftersom det sjönk in) så att tröskan gick i en båge in i säden .. Då vi skulle tröska med våld så hade vi en kätting fast vid tröskan bakom tanken och då man fastnade så backade nån till kättingen, satte fast den och drog upp tröskan bakåt. Sedan tog man ny fart och såg hur långt man kom.

  3. per skriver:

    Att få till stånd en sådan där fin och stor ladugård genast efter kriget var inte så illa, då det var brist på allt.
    Varför blev det ferguson efter fordson?

    Vad är det för bilmärke?

    Månne det inte användes segel också till en stor del för överfärden!

    Man borde dna testa sig så man får klart för sig om man är jägare eller samlare(bonde)

    Kablar och linjer dragas fram.https://www.maaseuduntulevaisuus.fi/metsa/artikkeli-1.1236699

    Mjölkgård i brist på inhemska https://www.youtube.com/watch?v=M5YlgYtaKeE

  4. Nisse skriver:

    Det var nog så att matproduktionen var prioriterad efter kriget. Men visst var det brist – bland annat på cement och det ser man på de tunna golven som bara är någon centimeter på sina ställen. Enligt legenden så var det farsans Opel Olympia (som stod hela kriget) som såldes till en svartabörshandlare som betalade en indre förmögenhet för den för det fanns inga bilar 1945 då bygget genomfördes. Folk jobbade dag och natt och bodde hos oss. Jag var inte född men farsan sa att efter kriget så ville faktiskt alla arbeta Bråttom blev det och en hel del väggbräder är rena bakar med bark på hela insidan. Men korna flyttades in på hösten 1945.

    Ferguson valdes av en orsak: hydrauliken. Den var helt överlägsen alla andra på den tiden.

    Bilen på bilden känner jag inte och inte heller människorna i den. Troligen släktingar men det var på 30-talet så de äldre var inte ens farsans generation. Farsan hade en Opel Olympia vilket var den första bilen från löpande band i Europa. Mycket modern för sin tid. Hur han fick en bil som var en stor sällsynthet berodde kanske på att han var enda barnet – hans syster dog i spanska sjukan 1918. Det var en likadan pandemi som nu men den slog hårdast mot de yngre. En grannfamilj miste tre barn på en vecka.

    Nej, segel användes faktiskt inte på de gamla båtarna utan först senare under vikingatiden. De lärde slåss om när den första segelbåten kom men det är ju svårt att veta. Roddare var det vanliga förr. Därav också namnet Roslagen (det fanns en speciell lag förr roddare där).

    Det var nog jägare och fiskare som blev bönder först till en liten del och sedan till hälften och sedan allt mer. De flesta bönder slutade aldrig att jaga och fiska. Inte ens nu om man ser till våran by …

  5. Stefan skriver:

    I vår by där jordbruken traditionellt varit ganska små var jakt och fiske en viktig del av försörjningen ännu för ett par generationer tillbaka. Speciellt efter krigstiden då det var brist på ett av varje. Min farmor berättade ofta hur en lyckad jakt eller fiskesäsong kunde betyda att man fick annat än potatis och mjölkbaserad mat under vintern.

  6. Nisse skriver:

    I Finland där åto vi rovor och gröt som Topelius uttryckte det. Ännu kring 1950 så odlade vi rovor – fast mest för kossorna. De var ganska goda om man tog upp dem tidigt innan de började bli förvedade. Famo stekte skivor i stekpannan och dem tyckte jag om. I vår lilla leriga å fanns det inte mycket fick och efter kriget fanns det inte heller många älgar kvar. Men man klarade sej ganska långt med råggröt och lingonmos – det är fortfarande en av mina favoriter.

  7. hasse skriver:

    Hej. Ber om ursäkt för min anonyma kommentar. Började skriva och glömde fylla i övriga uppgifter…kanske åldersrelaterat …

  8. Nisse skriver:

    Jag har i alla tider glömt fylla i men det är skönt att ha en (bra) ursäkt för det :-).

  9. per skriver:

    I storstan

    Vid en parkeringsavgiftsfri väg fin en lite skogsdunge tre meter in finns en lite kylbox av styrox som
    jag tänkte några festande landsmän lämnat efter sig. Kolla upp vad den innehöll och det var spillolja.
    Någon hade tänk att sin bil behöver ett oljebyte och småfiffigt så tappades inte oljan rakt i naturen utan samlades i en kylbox och någon hinner ännu rädda naturen. Nu skall man inte ha fördomar men nog far tanken över finska viken, praktisk, snabbt och enkelt.

    Vid vapensmedsvägen kom fyra postliljoner cyklandes med fram och baklastlåda fulllastad med post. Orange cyklar, kläder och hjälmar. Miljövänligt tyst och bra. Efter en stund kom två till.

    Arbetskompisar och deras bekanta testas nu dagligen för korona men nära gills inte.

    Har ett läkarintyg på att man är frisk. Men saker kan ändra sig snabbt.

  10. Micke skriver:

    Jahapp! Så är då fredagen den 13:de nästan till sin ände! Började bra i morse när jag kommit till ändan av en skogsväg (ca 5km bara vägen) som ska slyröjas och vek ut lastarbommen så fastnade av ngn outgrundlig anledning slangar i kvistknivarna på processorn (ska inte kunna ske men skedde iaf) Suck av lättnad att slangarna såg hela ut och tänkte fortsätta. Avståndsbedömning på ca 25 meter oljestråle! Rörvinkeln av! Blev att linka iväg hem igen med mycket möda och stort besvär med ett fällhuvud som inte gick att låsa fast på vagnen. Väl hemma konstateras att de förhandsgjorda reservslangarna var 30 cm för korta! Fredag den 13 :e in combination with Myrphys law!
    Angående MF:s mekaniska hydraulik så brädar den i all sin mekaniska enkelhet många elektroniska underverk än i denna dag vad beträffar exakthet och känslighet. Inga rattar och knappar att programera utan när du håller i hydraulspaken så är det som om du har redskapet i armarna i handen. I modernare mekaniska versioner är tyvärr tryckregleringen bortrationaliserad. Fanns t.ex på vår MF 148 anno 1974 vilket möjliggjorde att med delburna plogar med hydrauliskt stödhjul fick man djupreglering på hela plogen.
    Även viktöverföring från t.ex en släpvagn med bibehållen framaxelvikt var möjlig.Samma känslighet och precision finns fortsättningsvis kvar i yngre mekaniska system. T.om så att med större pumpkapacitet är känslighetetn ännu bättre. En tillgång t.ex när vägar ska ’”isruggas” och det är möjligt att hålla någorlunda hygglig hastighet.

  11. per skriver:

    I band undrar man vad folk äter när dom är så kloka!

    svedop varning annars bra

    https://www.youtube.com/watch?v=CIQWe4XWggM

  12. per skriver:

    Nu börjar man nog undra om christer skördat färdigt!

    Eller vad kalle skall skaffa för maskin i år eller om allt går till amortering av den införskaffade åkern!

    Här i storstan föll den första snön men inga mera olyckor än vanligt.
    Andra klass gurkor blev för populära att prisma slutade sälja dem eller växthusodlarna så skickliga att de inte kommer andra klass mera. Köper nu andra klass lök istället, lite vill man rädda miljön.
    Var till ajovarma och skulle ha ett tillstånd och det är finska förstås som gäller.

  13. per skriver:

    Ja vad säger man då

    På paradplats framför köttdisken i prisma har några japaner slagit upp en sushibar och jobbar stenhårt med mathantverket på det mest proffsiga sätt i tio timmars skifte framför alla andelslagskunders stora nöje, korgen är redan fyllda innan de når köttdisken. Fisk odlad i norge flugen tur och retur för att rensas i kina och riset som alla vet odlas på arsenikhaltig jordar. Nog borde vi också komma på något och ta plats för att föra fram det egna hälsosammaste och närodlade livsmedlet.

    Som också alla vet borde gravida och barn varnas för att att äta för mycket ris(rishaltiga) produkter. Det glöms oftast bort när frestelsen faller på.

    Alko har också placerats framför apoteket så alla som behöver medicin blir påmind om den ädla drycken fast man redan är sjuk.

    Ett rederi har börjat få lite många grundstötningar plötsligt efter sjuttio år men det blir väl billigare att var ur trafik än att köra med tomma fartyg.

  14. Micke skriver:

    Verkar som om ”klimatförståsigpåarnas” prognoser om hur havsnivån ska stiga har kommit av sig eftersom
    sjöbotten tycks ha kommit närmare! Tror inte människan har så stor inverkan på klimatet för jordens avstånd till solen är inte konstant och det lär vi få jobba hårt med om vi ska ändra. Miljön, ja den kan vi påverka, men inte klimatet. Laxen ett fruktansvärt exempel. Inte är ju heller ”vegetrenden” riktigt klimatsmart när 90% av vad som sätts i munnen kommer från andra sidan klotet. Kokosolja, mandelmjölk, soja etc växer ju inte här.

  15. per skriver:

    Traktorns utveckling.

    Som du nämnde så var de första med järnhjul.
    https://www.google.fi/search?hl=sv&tbm=isch&source=hp&biw=1536&bih=754&ei=DlK6X6qkNYuZkgX9-puQDw&q=traktor+j%C3%A4rnhjul&oq=traktor+j%C3%A4rnhjul&gs_lcp=CgNpbWcQDDoCCAA6CAgAELEDEIMBOgQIABA

    Sedan från bensin/petroleum till diesel.

    Sedan kom hydraulisk hydraul.
    https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQfzbVTXkBjjnQx_MYoeNjvGAdUrxE5pdl45w&usqp=CAU
    Och med det hydraulisk dragkrok som är ett måste i finland.

    Sedan kom skyddshytten och lite senare med värmehytt

    Så kom servo/hydrostatisk styrning.
    Så kom del och hel synkroniserad växellåda.

    Efter en tid kom plant golv och växlarna på höger sida För ferguson ca15år senare.

    Så kom fyrhjulsdrift och det är nog den bästa förbättring som kommit på traktorer.
    Sedan kom differentialspärr på framaxeln, bak var zetor först.

    I något skede kom turbo. Saab var först på bilar, synergieffekt med flygplansfabrik i släkten.

    Snabbväxlar började så småningom komma, mf kanske först med multipower.

    Elhydraul var också ett stort plus.

    I något skede kom intercooler/aftercooler.

    Aircondition.

    Fronthydraul och frontkraftuttag.

    Så kom common rail

    GPS styrning.

  16. Christer skriver:

    Nu är jag på gång igen med lite skrivande 🙂

  17. Nisse skriver:

    Visst hade redan gamla MF 65 diffspärr.
    Lufkonditionering (kylkompressor) hör till de värsta krångelsakerna på en traktor. De flesta går snabbt sönder och förblir sedan oreparerade. Snabbväxeln på MF är värdefull men motorbromsen en blandad välsignelse.

    GPS är rätt värdelös i dagens läge – för dålig noggrannhet och för dyr. Vi håller på att installera RTK med 1 cm noggrannhet så vi får se om det fungerar. Men nya GPS måste man då köpa. De flesta är för dyra men det kommer billigare.

  18. Nisse skriver:

    Det kommer allt mer helhetsutvärderingar där man räknar med alla resusrser som går åt för att producera en produkt och det ger ofta helt nya resultat. Bäst att köra med en gammal bil och bo i ett gammalt hus – att tillverka nya har mycket värre inverkan på miljön. Men det visste man ju …

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*