Att gödsla eller inte gödsla …

Gödselpriserna exploderade i mars i år. Som värst var de uppe i närmare 1500 euro/ton. Nu har de gått nedåt litet men är ännu kring 700 euro/ton. Det är inte lätt att hitta ordentlig prisstatistik men jag följer med tyska Agrarheute.com (sök på Düngemittel). De skriver att Yara var tvungna att sänka priserna i maj för bönderna slutade helt att köpa gödsel och lagren var fulla. Det var en våldsam stegring av priserna från år 2020 då priset låg under 200 euro/ton och steg till 250 euro/ton sommaren 2021 litet beroende på sort.

Jag köpte konstgödsel i slutet på 2021 och fastän det var dyrt så var det under vårens priser. Men det skall snart köpas gödsel (dyngmedel som de säjer på tyska) för nästa år och jag funderar på om jag skall spara hälften av det jag har i lager …

I alla fall så drog vi ned gödselgivan till hälften då vi sådde i år. Sedan for jag till Lahtis och köpte en begagnad Bøgballe spridare för 2300 euro. Vi har en Bøgballe tratt men den tar bara ett par hundra kilogram så det är mycket krångligt att fylla på från storsäck. Fast om det blir blöta förhållanden så kanske vi måste sprida med den lilla tratten och lilla Ferguson.

Med nöd och näppe gick den in i Ducaton
Ut kom den också utan skrapor

Det här är en äldre modell DZ utan all sorts elektronik som man inte behöver men som krånglar. Den har i alla fall hydraulisk inställning (cylindern finns inne i fjädern under reglaget). Den har två tallrikar och sprider 12 meter. Det betyder att den passar i sprutspåren. En storsäck ryms utan problem eftersom det finns tilläggsskalmar.

I fjol gick nästan all gödsel som vi spred förlorad. I jämförelse med det är 2300 euro inte mycket. Om man lyckas spara en tredjedel av gödseln så är den betald på ett år. Jag tänker inte sprida gödsel där det inte finns ordentlig brodd. Möjligen hade man kunnat dra ned den första givan ännu mer men det var så fin såbädd i år och det går alltid en del av ytspridd gödsel förlorad. Speciellt en del av kvävet kan försvinna upp i luften.

Nu är det bara att vänta och se hurudant vädret blir. Det kom ungefär 35 mm regn efter sådden och det är minsann tillräckligt – kanske litet väl mycket till och med. Nu har det kommit 7 mm till och torsdag-fredag kan det komma 20-30 mm ännu. Det är först om några veckor som man kan börja fundera på tilläggsgödsling eller inte.

Beslutet blir tyvärr ganska svårt för man borde kunna se in i framtiden. Det är inte bara vädret som inverkar utan också framtida priser på vete och gödsel och politiken och allt möjligt. Hoppeligen kan vi i alla fall använda egen solenergi för torkningen av nästa skörd.

Hur mycket skall man då gödsla ? Man tror inte riktigt sina ögon då man läser att Jordbruksverket definierar “optimal kvävegiva” på följande sätt:

Vid ökad kvävegödsling ökar normalt även skörden upp till en viss nivå. Vår definition av ekonomiskt optimal giva är den kvävegiva där kostnaden för det sist tillförda kilot kväve är lika stort som värdeökningen för skördeprodukten.”

Se https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtnaring/rekommendationer-och-strategier-for-godsling

Det betyder ju att bonden inte får någon avkastning alls på de pengar han satsar på mera gödsling … Man bör alltså alltid hålla sej UNDER deras “optimala kvävegiva”. Då man ser ordet “optimal” så bör varningsklockorna ringa och man bör fråga sej för vem eller vad är det optimalt. Jag tror nog att det är optimalt för Yara men knappast för bonden. Se https://www.bondbloggen.fi/2013/03/03/optimal-godsling-for-vem/.

Ju mindre man gödslar desto mera avkastning får man på de pengar man använder för gödsling så det finns ingen absolut “bästa” gödselnivå. Det är inte bara frågan om hur stor hektarskörd man får. Det kommer också torkningskostnader och transportkostnader. Med stigande energipriser så stiger de också.

Man har ibland undrat om det skulle vara bäst att inte gödsla alls. Men då man ser på den gula brodden där gödselgivan av någon orsak inte blivit tillräckligt stor så inser man att det nog lönar sej att sprida åtminstone litet gödsel. Ogräsen växer i alla fall även om man inte gödslar.

Förr i världen hade vi kossor som förutom mjölk gav värdefull gödsel. Tyvärr så skiter en ko inte för lika många hektar som den äter ifrån. Nu finns det en ny möjlighet och det är restprodukterna från biogasproduktionen som kan användas för gödsling. Det är en tilltalande idé men man måste först bygga upp biogasgeneratorer.

Hittills har det gått bra, sa han som föll från elfte våningen då han kom till andra. Sådden gick fint i år och vi har till och med potatisen i jorden (i går) före regnen den här veckan. För första gången på länge gick det att köra fåror utan att använda den stora traktorfräsen. Vanligen är våra jordar så styva att potatisfåraren bara går utanpå. Litet fuktigt var det men det är bara bra.

Vårt land, vårt land, vårt potatisland
Litet mörka svackor

Det är länge sedan våra åkrar sett så (relativt) snygga ut. Vanligen är de fulla av halmtestar som står upp – eftersom vi kör med direktsådd. Men det är inte för utseendet som vi odlar utan för skörden så få nu se hur det blir i höst.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

13 reaktioner till “Att gödsla eller inte gödsla …”

  1. Bogballe heter den, Byn där de tillverkas heter Bögballe
    Försök att uppskatta hur mycket skördeökning du får om du lägger på tex 30kg / 300€ N
    Om växten ser bra ut tror jag nog att skördevärdets höjning överstiger gödselkostnaden,

    Men en kristallkula skulle vara på sin plats här –

  2. Beklagar, det blev tyrckfel. Bøgballe skulle det vara. Ø:et är stiliserat så det ser ut som ett o …

    Jo, det lönar sej att gödsla men i fjol pärtade det mej innerligt att se ett strå här och ett där fastän jag satt dyr gödsel på åkrarna. I år så tänkte jag gödsla bara om det växer nånting. Den som bara hade en (fungerande) kristallkula …

  3. Är det inte så att skalmarna far på längden och lämmen på höjden.

  4. Möjligtvis. Vi talar om tilläggsskalmar till exempel på släpvagnen. Ordet “lämmar” finns inte i vårt språk (gammal östnyländska).

  5. Vi talar noo om sidbredär å förhöjningar jäär int na lämmar. Skalmar kallar vi skalmarna på t ex glasögon.

  6. Jo, skalmar har jag på glasögonen också. Skalm betydde ursprungligen “fruktskida”, “tunt bräde”, “bokpärm (av trä)”. Betydelseförskjutningen av ord går än hit, än dit i olika områden. Men så länge jag minns har vi kallat långsidorna på släpvagnen för “skalmar”. Och så har vi “baakbrää” å “frammbrää”. Svenska Wikipedia skriver att “skalmar” är synonymt med “skaklar” men den betydelsen har vi inte haft. Och i isländskan är “skálm” ett byxben …

  7. Jo självklart har vi fram- och bakbree vi också 🙂

    Tack för sidtipset, Agrarheute va intressant. Synd att man inte kan bättre tyska men det mesta går att tolka. Kväve verkar fortsätta nedåt medan fosfor och kali stiger, synd att vi gav bort Siilinjärvi. Hörde att det var brist på biotit, kanske beroende på att fosforbrytningen är låg när gödseln är så dyr. Har för mig att biotit är en biprodukt från fosforbrytningen.

  8. Prisutvecklingen i USA kan ha betydelse på lång sikt men det är nog priserna inom EU som är viktiga för oss. Nord-Tyskland är speciellt viktigt för oss och blir viktigare då priserna på transporter stiger. Det lönar sej helt enkelt inte att transportera långa vägar mera. Då blir lokal produktion åter nödvändig. Börspriserna är inget att lita på eftersom det finns för mycket spekulation i dem men de kan ge en fingervisning om vad man möjligen kan vänta sej. Man bör alltid komma ihåg att de är ungefär lika mycket att lita på som väderprognoserna. Eller politikernas agerande …

  9. Jag var på studentträff i går i Lovisa och fick av min klasskamrat från Liljendal (grannsocknen) som också är jordbrukare höra att det visst heter “skalmar” på släpvagnen här i trakten. Men vi använder inte ordet som synonym för skacklar – det är en gammal betydelse som finns bara på vissa platser i Sverige. Eller fanns …

  10. En av mina klasskamrater på studentträffen som är pensionerad professor i Vasa nuförtiden berättade att han var imponerad av Christers grönsaker – både kvalitet och tillgänglighet. Bara som en liten uppmuntran.

  11. Tack till professorn för uppmuntran. De e lite bråttom här nu men ska väl försöka få till en uppdatering av läget så småningom. Har försökt några gånger men somnat ifrån. Tidvis är nätet uruselt också så bildmaterial är besvärligt. Konstaterade häromdagen när det regnade och jag försökte se på vipun att många andra tydligen också belastar antennen, knappt så det orkade upp till 1 mbps. Folk borde förstå att inte surfa under regnvädersdagar, nätet borde vara förbehållet bönderna då. När det är sol och grannt och bonden är på åkern då kan övriga titta bäst dom vill.

  12. Så var det dags för skogen igen. Varit och gallrat 1:a gallring några dagar och tills i morse har allt fungerat bra. Inga slangar som sprängt eller läckt o dyl. men i morse inledde jag med att hänga upp
    gamla 390:n på en stubbe. Nå gick relativt enkelt att komma loss genom att köra ner stödbenen så långt att traktorn lättade lite på rumpan och sedan köra fram några centimeter, lyfta stödbenen och ta nytt tag och efter några gånger är man loss. Varmt blir det sommartid i den gamla 390:an. Ingen AC och med “lo profile”hytten så är den konstruerad ungefär som en karaped med “ramen” mellan benen. När ekipaget står stilla och avverkar så blir transmissionen dynghet och givetvis i hytten likaså. Oljan blir ju över 90 grader i transmissionen. Blir väl att avverka några dagar till och sedan byta till grip och börja köra ut. Sådär med eftertanke lite är det rätt onödigt att skilja på massa- och energived
    för prisskillnaden är så liten att. Borde ha gjort allt till energivirke för enkelhetens skull! På tal om priser, så går ju diskussionen hög på andra sidan påtten om virkespriser. Logga in på “skogsforum.se”
    Där kan man se hur uuslit betalt vi får.
    Till diskussionen om sidbrädor och flakabräder så kan jag bidra med följande: Det var en spannmålsbonde som skulle leverera ett spannmålslass till mottagningsstationen. När han öppnade
    baklämmen på vagnen så tryckte spannmålen på såpass att lämmen flög av gångjärnen och rakt på foten. Blev läkarbesök och sjukhusintagning. Väl i sjukbädden kom det med jämna mellanrum någon sjuksköterska och lyfte på täcket och tittade . Gubben förstod ingenting av intresset innan han vid utskrivningen kunde läsa i sjukjournalen: “vid sädestömning föll lemmen ner och krossade stortån”

  13. Själv var jag nog med om nära till situation när sjuksköterskan lätta på trycket efter doktorn haft kanylen i handleden/armen. De satte på en kompress som det blåste upp med lufttryck och med jämna mellanrum skulle det lättas lite på trycket, allt för att få stopp på blodflödet utanförkropps.
    Allt skedde ovanpå täcket, men har fortfarande goda minnen.

    Frambre, bakbre och sidbre. Följande varv blir då högsidor om det gäller släpvagn. Däremot gödselspridare och potatissättare blir det trattin eller förhöjnings eller tilläggstratt.
    Lämmarna är väl nog från vårt västra grannlands språkbruk.

    Det är väl ett försäljningstrick, en bra men liten maskin eller släpvagn som det alltid behövs köpas extrautrustning till också. Det blir lockande pris men plussas på med extrautrustning så blir det i alla fall en dyr affär.

    Hörde att finland håller på att dela upp landet i elpriszoner precis som i sverige men kanske det blir två zoner och inte fyra. Kan tänka mig elbilsladdzoner (i söder) och tungindustri mera i norr. Industrin måste räddas, samma som med megarekkorna. Plötsligt är allt möjligt.

    Hörde att några små vindkraftverks projekt buntats ihop och fick 18 anbud. Efterfrågan är enorm.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.