Det blev en lång tid sedan senaste inlägg för det hände en hel del i februari. Och då menar jag inte deklarationen som är en årligen återkommande ”olycka”. Men först måste det nämnas att det var en fin skogsvinter i januari och februari i år. Visst var det en aning svalt med -29 grader och då for vi inte till skogs för det är lätt att köra sönder maskinerna i en sådan kyla. Men det var inte så många dagar med den kylan.
Som framgick av föregående inlägg så hade granbarkborrarna festat ordentligt på den gamla åkern och all större träd hade dött och måste tas bort. Det blev en ordentlig glänta i skogen och man kunde tro att det blivit åker igen men det finns en hel del små granplantor där.
Då barkborreträden var bortplockade från den tidigare åkern så fortsatte vi uppe på stenbackarna där det också fanns en hel del torra granar. Det har varit svårt att komma upp i stenbacken men nu då nästan alla träd togs bort var det lättare att hitta en väg mellan stenarna. Det var också lätt att hitta plats för att svänga vagnen för det gick inte att köra i en slinga på grund av alla stora stenblock.
På grund av kylan så hade vi fina vägar över åkrarna som höll utan problem. Vissa år har det blivit ganska djupa spår men nu var det rena autostradan. Kylan höll i sej i nästan två månader med ganska litet snö. Tjälen blev däremot inte alls så djup som man kunde ha förväntat sej för snön var lös och isolerade bra. Det var nödvändigt att köra upp spår för där frös det till ordentligt.
Zetorns ena bakring var flat en morgon men det var inget större problem för den stod invid verkstaden så det var bara att ta bort hjulet och köra det till reparationsverkstaden där innerringen snabbt byttes ut. Kvaliteten var inte den bästa för en skarv hade brutits upp i den. Sedan var det bara att sätta tillbaka hjulet igen. Men visst var man glad att ha en verkstad så man fick in både traktor och vagn och inte behövde stå och skruva ute i årets kyla.
Sedan var det dags för nästa stenbacke där vi inte kommit åt träden på många år. Nu hittade jag i alla fall vägar så jag kom tillräckligt nära för att komma åt dem med bommen på stora Farma. Men det var nog spännande att se om jag skulle köra sönder nånting för lätt var det inte att komma över stenarna och groparna. Det gick i alla fall och så började vi ta bort de stora granarna från backen av vilka det kom upp till tre svarvstockar (5,8 meter och över 24 cm toppdiameter) per träd.
Det gick fint ända fram till slutet på februari (ringen var bara normalt slitage) men då började olyckorna hopa sej. Först blev vi tvungna att bogsera hem Zetorn från skogen för motorn började dunka på ett mycket olycksbådande sätt. Och efter att ha skruvat isär motorn så visade det sej att vevaxeln hade brustit vid fjärde cylindern.
Nå, det var slut på Zetorn för den här vintern eftersom det betyder fullständig motorremont. Jag hade nog tyckt att den dunkat för mycket. Vevaxeln blev ju utbytt för åtta år sedan då oljan hade runnit ut och motorn skar ihop. Den remonten var tydligen inte lyckad.
Så nu sitter jag och funderar om det lönar sej att köpa en ny (begagnad) Zetor 8011 eller reparera motorn. En begagnad 8011 kostar omkring 5000 euro. Att det måste vara en Zetor beror på att fästena för lastaren då kan flyttas enkelt. Att svetsa ihop nya fästen tar en hel del tid. Om jag byter vevaxel, kolvar och cylinderfoder (allt som rör sej) så kostar delarna kring 800 euro (utan moms). Men det är en hel del arbete med att plocka ut motorn och byta allting. Det har jag gjort en gång så det är inte omöjligt men man vill gärna att den sedan håller ihop mer än åtta år. Vevaxeln bytte jag i december 2018. Den ursprungliga höll i 43 år.
Men skogsarbetet måste fortsätta så vi satte 91:n (”nya” Belarus 825 från 1991 som jag köpte 2024) framför skogsvagnen. Den har inte fästen för lastaren så jag måste lasta på och av med gamla Belarus och Farma 8,5. Det tar ju mera tid så skogsarbetet går långsamt. Och så brast bommen på skogsvagnen ett par dagar senare …
Det gick värdefulla kölddagar förlorade men en bom svetsar man ju ihop. Det var tur att jag för 40 år sedan byggde en ordentlig verkstad så att alla maskiner ryms in – bland annat traktor med skogsvagn och lastare. Det hade inte varit så trevligt att skruva på vagnen i -15 grader. Nu tog vi loss bommen och drog in den i den varma delen av verkstaden och svetsade ihop den. Som förstärkning svetsade jag två stålplattor på bägge sidor om bommen så kanske den håller i 40 år till.
Så var det bara att koppla fast vagnen och fortsätta att köra. Och – som sagt – en olycka kommer sällan ensam så efter ett par dagar så lossnade fästet till en styrcylindern på vagnen. Det var inte första gången så jag hade svetsat fast cylinderfästen i en tjock stålplatta som sedan skruvas fast i balken. Då är det lättare att ta loss plattan och svetsa fästet på nytt och sedan skruvar man fast plattan igen. Det är mycket krångligare att svetsa direkt på vagnen. Dessutom har balkarna för tunna väggar och en platta håller bättre.
Det hör till att både det ena och det andra går sönder i skogen – speciellt som vi nu kör i stenbackarna vilket går hårt åt maskinerna. Sedan blev belarusen stående i skogen då oljan rann ut. En slangbit till oljekylaren hade spruckit. Om man ser på slangklämmarna så är de betydligt nyare än de andra så troligen är slangbiten utbytt redan tidigare. Och den ser ut som en kylarslang – som inte tål olja någon längre tid. Nu bytte jag till en bit från en kylarslang för jag hade ingen oljeslang hemma men den måste bytas kvickt innan jag glömmer. Mest harmar det att ännu en fin kölddag gick förlorad.
Därefter rann oljan ut ur servostyrningen. Det var ingen överraskning för redan för flera år sedan då ett träd föll över motorhuven så fick en slang litet fel och jag hade redan beställt en ny slang som nu kunde bytas snabbt. Men all olja som rann ut drogs in i fläkten så motorn såg ruskig ut och fläktremmen började slira. Då det blir varmare väder så måste nog motorn tvättas ordentligt.
Det har varit en ovanligt kall vinter i januari och februari så för första gången måste vi flisa före sommaren. Det finns ju massor med torra träd så det var inget problem. Den nya flisen – som inte är torkad i kalluftstorken – brinner bra men den rasar inte ned i skruven så man måste skyffla den flera gånger varje dag. Annars blir det en grop i flishopen och nere i gropen går skruven tom. Det gick på 10 minuter att flisa ett lass torra stockar direkt in i flislagret.
För en vecka sedan svängde vädret fullständigt och från -15 grader blev det +5 grader. Isvägarna håller fortfarande så vi kan köra ut stockar ännu. Sedan får man se hur det ser ut om ett par veckor. Åkrarna börjar vara bara.
Nu är dagarna så långa att man knappt orkar såga fram tills det blir mörkt. Sedan är gubben mogen för sängen för att orka stiga upp då det blir ljust. Då är det som kallast och ännu fryser isvägarna nerifrån så man kan köra över åkrarna. Men man vet inte hur länge …
Nog sliter skogskörorna på grejorna! Har nog också fått förstärka bommen på skogsvagnen. Lastaren är ju fäst på bommen och då bråkar det ju på mer än vanligt. Egentligen ska ju nog lastaren vara fast på traktorn, men då är den ju nog mer eller mindre vigd åt skogen och ett visst besvär att använda den till annat som t.ex reservtraktor i snösvängen. Skulle vara vigare speciellt när man gallrar med Naarvan om den satt på traktorn. Dessutom är vagnen som lastaren sitter på, en 8 tons Jusmara, lite för lätt i rumpan i förhållande till lastaren. Förvånansvärt smidigt går det ändå att gallra när man skjuter in boggien på vagnen och backar sig fram. 3 m:s stickvägar räcker om dom är raka och ca 18-20 meter emellan. Räckvidden på lastaren är lite på 8 meter men det hittas nog alltid ngn naturlig lucka att backa in lite i för att räckas lite till. Grannen hade en Kronos lastare med 10 m:s räckvidd fast monterad på en Valmet, men rätt hade han när han konstaterade att ”int na skillna hur lang an är så är an 30 cm för kort!!”
Nu går det hårt åt skogsföret här med ca 5+ och regn i ett par dagar så blir nog slut körandet på känsligare ställen. 1:a gallringen som jag återgått till efter vindfällena så är på sandmark så där är nog före alltid. Kan nog hända att vi får en ”takatalvi” kanske runt påsken ännu?! Få se.
Här slog vädret om hastigt. Nästan över en natt försvann snön på åkrarna men isvägarna finns ännu kvar. Vi körde ut ett stort lass svarvstockar idag men nu måste vi vänta på att vägarna antingen fryser eller torkar för det började bli spår. Jag tror jag ska beställa reservdelar och syssla i verkstaden medan det är dåligt före. Och så är det inte så långt kvar till vårsådden heller. Fast vädret vet man inte nånting om – det kan gå till juni ifall det vill …
Vindfällorna på det senhösten 2024 gallrade skogsskiftet är uppklarade. Det blev 105stammar och ca 34,5m3. Det tar nog tid att köra och samla ett träd här och ett träd där. Man får en bra okulär bedömning av markbottnen när man kikar under de uppvridna rötterna. Nog var marken stenbunden mera än man kunde trott. Stötte även på de egenhändiga dikade diken. Det är en fröjd att köra över med goda slänter.
Början av året har gått väldigt trögt med massage och verk om vart annat. I deklarationen blev det minus på jord och plus på skog. Blir väl minus 2026 på båda med den här farten. Skatteutredningen kom snabbt och efter momsen betalts och man hann pusta ut ett par dar så damp fastighetsskatten ned.
Inte får man vara många dagar utan räkningar inte.
I tiderna hade ÖSP:s bokförare en broderad tavla på väggen i bokföringsbyrån där det stod ”Skatta dig lycklig”! Pensionen steg med några tior vid årsskiftet vilket betydde att man åkte upp i skatteskalan! Resultat, ca 200€ mindre i handen! Brukar tycka att om man får restskatt, fastän de svider, så är det ju ett bevis på att man varit lite duktigare än förväntat! Konstigt system för bönder och företagare med förskottskattedebetsedlar för hela året framåt innan man ens vet om man har en inkomst av verksamheten! I Estland betalas ingen skatt från företaget innan man tar ut pengar. Ger ju möjlighet att bygga upp ett hyggligt eget kapital i verksamheten utan att skattebjörnen blandar sig i innan man tar ut pengar ! Förmiddan i skogen men nu blir det ”samhällstjänst” och skrapa sönderspårade vägar!
Jo, men tänk så trevligt det är när du får en massa pengar i återbäring …
Perfekt skogsväder idag med lätt bris (tills vidare) och frost på morgonnatten. Inget menföre på sandmarken i första gallringen men dessto mera på byvägarna. Grisar ner traktorerna otroligt! Fordras nästan murslev att ta bort första lagret innan tvätt! Donald i staterna ställer till det över hans egen kompetens och förmåga! Snacka om grabben i sandlådan! Iaf får han ju upp oljepriserna, försvarsindustrin att rulla (som är grundbultar i amerikansk ekonomi) och stärkt sitt ego! Man bara undrar hur det är möjligt att en karl, som bevisligen måste ha mer än en diagnos, mental sådan,på egen hand kan starta ett krig!? I en sk demokrati! Brännoljan igår till tank 2.10 € eldningsolja sommarkvalitet, motorbrännolja vinterkvalitet från pumpen vid macken 1,99 €!! Världen är upp och ner! Tankade för ca 3 veckor sedan 3000 liter för 1,23€/liter så ibland har man mera tur än vett!
Vi har ganska torrt före så vi körde ut ett lass svarvstockar (tunga). Det finns ännu ett par ställen som det blir djupa spår på. Men vi hoppas kunna ta ut stockar hela mars ännu.
Jag beställde i går två tunnor olja för gamla priset men hann inte fylla andra tanken med motorbrännolja så det får vänta. Man kan ju hoppas på lägre priser men illa ser det ut. Få se om det blir dårfinkens eget Vietnam som han får komma ut ifrån med svansen mellan benen. Man ska inte underskatta fanatiker. Hemma börjar de egna protestera och om priserna går upp så kan nog gubben sitta löst för börsen är inte heller att leka med. Vanliga människor är förstås de som hamnar mest illa ut. Nu är man glad att man är oberoende av importerad energi. Flisen börjar ta slut men det finns massor med torra träd att flisa. Vi kör ut med en traktor och måste lasta på och av med den andra sedan vevaxeln brast. Det går men det blir ju långsamt. Jag har sjuk arm av rycksågen så det är bra att vi har tre batterisågar. Stora Husqvarna (batteri) är långsam på grund av låg kedhastighet så jag fäller helst med bensinsågen. Vi sågar bort stora granar i en bit som fått stå alldeles för länge. Till all tur finns där inte så många ruttna och ännu har granbarkborrarna inte hittat dit så vi försöker få undan de stora före sommaren.
Så kom då avverkningsmaskinen och började på med de resterande vindfallen. Marken verkar ännu hålla rätt bra för avverkningsmaskin men få se om föret håller att få det utkört också utan alltför stora körskador. Regnade i natt, vet inte hur mycket för regnmätaren hade övergått till full automatik med tömningen efter att jag haft ut den lite för länge i höstas! Tur i oturen var att marken var ofrusen i stormen så nästan allt har vält med rot och allt och inte knäckts vilket gör att även ”lomaklabben” duger som stock. Enligt maskinförarn är det sällan något duger som stock om stammarna knäckts eftersom både nedanför och ovanför brottet är stammen vanligtvis spräckt. Få se hur det gick när avräkningen kommer!
Jo, det är problem då stammen brister. Vi har inte haft någon storm att tala om men de träd som ligger är nästan utan undantag ruttna så det är inte så stor skada.
Här regnar det litet idag. Inte många millimeter men allt är fuktigt så jag for inte till skogs – speciellt som solen skall lysa i morgon.
Det var egentligen svärsonen som kom med begäran till svärfar, att de anfallna landet hade 440kg uran anrikat till 60%. Då det inte gick att komma vidare i förhandlingarna blev det liv i trumpeten. Kärnvapen bör helst hållas i demokratier eller lite pålitliga länder. Vad som är pålitligt idag har suddats ut och de stora gör vad som hjälper sig själv mest. Nu är presidenten svärsonen och fredsförhandlaren fastighetsmagnater som har stora egna intressen och gillar pengar i synnerhet. Vi bönder och övriga konsumenter får dyra olje, gödsel, ränte och snart också matpriser.
I Sverige går vågorna höga pga Yaras gödselprishöjningar. Säkert har det höjts även här. Kunde vara intressant att se en motivering för gödseln är ingalunda tillverkad med dagens energipriser! Även bränsleprisförhöjningarna förundrar när de ändrar ungefär per timme när de höjs, men har en bra fördröjning när de sänks! Verkar som om slangen går direkt till mellanöstern från pumpen när det ska höjas och när det finns utrymme för sänkning har man tydligen i lager! Men, int är den tokig som begär, utan den som betalar! Kruxet är bara att vi alla är beroende av drivmedlen och har inte mera spekulationsmöjligheter än tanken på fordonet vi har för det mesta!
Nå, jag har en tom tank på 2500 liter som nyligen blev renoverad. Tyvärr kom jag mej inte för att fylla den i tid. Med 5000 liter i tankarna kan man klara sej en tid och vänta på lägre priser. Nu hoppas jag att vi klarar vårsådden med det vi har i den ena tanken. I går fick jag två tunnor olja för det gamla priset så det skall väl räcka till nästa vinter åtminstone.
Jag har hela mitt liv varit noga med att ha litet extra undanstoppat så att man inte behöver leva ur hand i mun. Det har ju inte varit pop – tvärtom har man ansetts vara tokig om man har nånting på lager. Men nu får de idioterna skylla sej själva då dårarna har ställt till med krig och blockader. Hela den där JIT-idiotin (Just In Time) borde ha förbjudits för länge sedan. Men girigheten har varit statsreligion ganska länge och förnuft och försiktighet har ansetts vara galenskap. Tji fick ni !
Själv hann jag inte hamstra brännolja pga planerade grundarbeten åt farmartanken. Borde nog klara mig 0,5år + i alla fall. Däremot han jag få ut 50-60 norska kr st vinst på yara. Att smätta några nollor till är inget jämfört med att öka jord eller skogsarealen på detta sätt.
Förra kommentaren blev något kort när teamsmötet med skogscentralen körde igång när jag skrev.
Vad behandlades då, min skog på nätet och (en del)dess funktioner, olika miljöstöd, plantskogsskötsel, igenfyllande av skogsdiken (på torvmarker) askgödsling. Chatten var öppen tonen bra men olika åsikter belystes så som sig bör i en demokrati. Jag skrev att finlands ekonomi byggdes upp med skogsdikning och elproduktion på 40-70 talet enligt mankala principen. Nu har vi svängt 180 grader och börjat fylla igen skogsdiken och har olika ”hittepå” saker som inte ger ökad skogstillväxt och exportinkomster som vi på riktigt lever av. Det blir lite som sovjet att alla ska ha sitt levebröd att hitta på olika saker och känna sig viktig som ”expert” och fakurera av sin nästa. Hen sa rent ut att då har hon inget jobb om vi gör som jag skrev. Klart skogsdikning skall göras på ett miljövänligt sätt men att fylla igen redan dikade diken är som att riva ett kraftverk mitt i sin livslängd. Dit det bär så bär det och sådant bränner kapital. Allt har blivit så kortsiktigt. Askgödsling på torvmarker där det finns N men P och K brist så är ett sätt att slippa aska på ett miljövänligare sätt och ger lite tillväxt.
Var en sväng med husvagnen till Haparanda. Dieseln vid St1 i Ii kostade 2,53 €/lit, i Torneo på St1 2,36€/lit och i Haparanda 2,28 €/lit. Tankade på svenska sidan för vw:n med husvagn drar ca 1 liter/100km mindre med svensk diesel liksom med estnisk. Mindre miljötillsatser antagligen än hemma. Men det som verkligen förvånade var livsmedelspriserna, speciellt kött. Nötinnerfilé uppfödd, slaktad och styckad i Finland för 25€/kg!! Prisma Jakobstad vill ha nästan 50€/kg för samma produkt från samma företag 4 km ifrån butiken!! Svenska tomater hittade vi inte och svenskt kött var, om det fanns, slutsålt. Danskt griskött fanns nog med bäst före inom ett par dagar. Frukt överlag betydligt dyrare än hemma. Vin och öl 35-40% billigare och starkare drycker ungefär som hemma. Svenska förda lantbrukspolitiken märks nog i butikshyllorna. Dessutom ska man verkligen kolla det finstilta!
På etiketten ”från frigående betande djur” och ett grönt landskap med betande nöt. Med t.om mindre än psalmbokstext nere i hörnet ”urpsrungsland: Brasilien” ! ”Mormors köttbullar” kan nog vara rullade i Lettland eller Polen måhända av en mormor?!
Märktes att det varit en utdragen snösmältning för tyckte det var för årstiden väldigt lite vatten i älvarna och iskragarna fanns kvar ett stycke upp på land.
Vi har varit i Medåker (Arboga, Sverige) den senaste veckan. Det var tidigare än vanligt som har varit slutet på april men trädgårdsmästaren i familjen ville på trädgårdsmässa i Karlstad. Vi märkte att dieseln faktiskt är betydligt billigare här i Sverige. 22:50 kr per liter blir omkring 2 euro och då vi kom så kostade dieseln 2:50 i FInland. Så nu tankar jag fullt innan vi kommer tillbaka. Förr så körde man tanken tom och tankade först i Åbo. Och köttbristen märks också för jag hittade inga kabanosser ! Det är alltså kryddad (ganska svagt) korv som jag blivit förtjust i. Fast det fanns ju massor med andra köttprodukter så mycket av ”köttbristen” är bara gnäll.
Det är grönare på åkrarna än hemma men stormen från England hämtade 31 mm regn här i Arboga och det fanns mycket vatten på åkrarna i svackorna. Inga traktorer vågade sej ut fastän det har varit varmt (+13) på dagarna men kallt (-5) på nätterna. En del höstsädsåkrar var elakt ihopslammade så få nu se hur det går. En skåning berättade att han måste så om 35 hektar. Men stormen var inte så farlig här i Mellansverige.
Huvudsaken var i alla fall att jag hittade 20 flaskor (1,4 liter) påskmust i Arboga. Jag köpte alltihop men ville ha mer så vi hittade en stor mängd på COOP i Örebro. Nu har jag 40 flaskor som jag hoppas skall räcka tills det kommer nästa julmust … Det lär finnas sommarmust också men den har jag aldrig sett. Vi kommer hem nu men jag har redan bokat färja till slutet på maj så vi hoppas att vårsådden skall vara klar då.
Den gångna vintern hade nog den minsta snömängd hos oss vad jag kan minnas. Skottade snö endast två gånger nära inpå men med facit på hand hade man klarat sig utan att alls skotta av gårdsplanen.
Isen ruttnade(smalt) på ån och enligt gamla tecken så ruttnar grödan bort på åkern vid sådan dålig isgång. Åstranden skall sköljas tre gånger innan vårbruket men i vår det har knappt kommit några droppar regn alls. I förgår plöjde morotsgrannen och i går harvade en annan granne. Annars är det väldigt lugnt. Vindfällorna är utkörda och man har 110 stockar varav mest tall som saknar köpare. Gran skulle gå sälja men det måste minst vara 10-12 m3. Stockarna skulle gå sälja som massaved men då blir det 35e/m3 Plockade ut de sämsta andelar av metsä som endast gav 1% ränta. Det skulle ta 1.3år innan de betalas ut ur ett andelslag. Gjorde själv en miljöplan åt mig själv på vipu. Gjorde också en specialmiljöstöds kurs. Hörde om några som både herr och fru jobbade med storbildskärm och kunde skriva av direkt för att minnas när man byter sidan är omöjligt i den här åldern. Själv håller jag på att bli galen av allt onödigt men det har gått så långt att ingen annan orkar klaga längre.
Jo till påsken höll man på att bli utan ägg men det löste sig till sist. Själv blev det att hamstra kaffe när det äntligen kom ned i pris, har nu 7-8 paket så man klara det här året.
Några snöflingor kom igår medan det var helvitt längre norrut. Någon jag funderat att lövsprickningen är ovanligt tidig trots kalla nätter. Torrt är det i skog och mark. Sytningsveden är kapad, använder ordet fast storböndernas morsa inte alls gillade ordet. Det är något ålderdomligt och kanske försvann när folkpension infördes. Kapar ved med en hakki pilke *2 och david 996. Det blev att byta tre kilremmar på kaparn och kämpa med dåligt batteri på brownen. På vintern gick den som en klocka men när det behövs så krånglar batteriet. Stockarna är förd till sågen pga brist på köpare.
Här kom det med den omtalade ”takatalvin” ca 5 cm snö och en vass nordanvind som håller i sig än.
3-5+ dagtid och några minusgrader nattetid. Var och fiskade i fredags (till fiskehamnen, nappar bäst där!) och på vägen dit var det någon som startat upp vårbruket med att plöja och harva! Sedan kom snön och lade täcket på!
Nu skulle ett varmt vårregn göra susen för att jämna upp markerna! Innan snön hade ytan torkat på en del ställen och torr jord isolerar ju bra så marktemperaturen är nog bara strax över fryspunkten trots de varma dagarna tidigare i vår. Här har nog många gjort samma beslut som Per med vindfällena . Byasågen upplever ett riktigt uppsving! Har kört dit rätt många lass från andra markägare för sågning. Husbehovsvirke behövs alltid och för de flesta har mängderna iaf varit så pass moderata som blåst omkull att det inte intresserar uppköparna. Lönsamt också, för går man till brädgården efter en plankstump så lättar nog lädret! Dessutom OM det skulle intressera virkesuppköparna så är priset för det stormfälda virket skamligt lågt!
Efter Valborg utlovas i prognoserna varmare väder och kanske frostfria nätter så då kanske våren kommer igång!
Vi hade en vit morgon igår men det har allt smält bort. Vi fick ca. 4 mm nederbörd och det är för litet för åkrarna är stenhårda och torra just nu. Få se om jag får billarna i jordan. En riktigt kall nordan gör att det känns kallare än i februari fastän vi har vinterkläderna på. Man borde nog få utsädet i jorden före Vappen för sedan kommer värmen (+ 20 grader). Eget utsäde gror 99 % så pratet om att köpa ”kvalitetsutsäde” är bara strunt. Dessutom gäller det att dra ned på utgifterna så mycket som möjligt för inkomsterna är nog usla. Nu har många börjat fundera på om de skall så alls. Jag drog ned vetesådden redan för många år sedan. Vi har nästan 10 hektar i vall (som växer så eländigt) och troligen sår jag in lika mycket igen (det är tredje och sista året för gröngödslingsvallen). Byt till lönsam gröda skriver förståsigpåarna men vad är det ? Byter alla så har vi överproduktion igen på något annat. Jag skulle gärna odla lin men det köper ingen.
Kniper det så drar vi ned så att vi bara odlar för eget bruk och lever på pensionen. Potatis skall det i alla fall odlas på två åkrar – en låg och bördig och en på backarna som inte blir översvämmad som i fjol. Fick just mätintyg på virket och priserna har gått ned litet där också. Få se hur det blir då oljan sitter fast.
Vad eget utsäde beträffar brukar jag ha den taktiken att jag köpt in certifierat, betat utsäde som jag sedan vid skörden lite särbehandlat med lite ”snävare ” inställningar på tröskan och mera luft i förrensaren på torken och lägre torktemperatur. Lagt undan i en skild silo och sedan använt som utsäde i flera år, 6-7 år ibland. Grobarheten kan t.om stiga vilket enligt förståsigpåarna beror på groningsvila under vintrarna. Vem vet!? Däremot har jag dålig erfarenhet av att så eget utsäde efter utsäde efter utsäde. Degenererar! Mera växtsjukdomar, lägre hl.vikt, sämre skörd ju flera generationer man kommer från stamutsädet. Som spannmålsmarknaden ser ut i nuläget så lär skörden bli ett problem till hösten.
Jag har använt eget utsäde ca. 40 år i rad (Reno) … Visst kan skördarna ha minskat men det gör inget för med låga priser blir det låga förluster. Det som verkligen har betydelse för skörden är regn, regn och regn samt gödsling. Regn skall komma lämplig mängd vid lämplig tidpunkt – för lite och för mycket sänker skörden. Ifråga om gödsling så får man visserligen större skörd men då kostar det allt mer för varje tilläggskilo ju mer man ökar. Då man kommer till ”optimum” (enligt Yara) så ökar gödselmängden inte alls skörden. Däremot måste man spruta mer och förlora pengar också där. Reno har haft ganska litet sjukdomar så jag har sällan behövt spruta mot dem. Men så är det att högavkastande är mera känsliga och dyra att sköta om. Då skall det nog komma in mycket mera per kilo också. Och brödsäd är det ju rent löjligt att odla. Fodervetet har ibland haft högre kilopris än brödvetet … Så jag göder måttligt men sprutar alltid – om än med låg dos för det är inte alls bra att lämna osprutat. Det märks följande år då man har massor med ogräs.
Jag har nog försökt med köpt utsäde (certifierat) men det gav just inte någon större skörd med min gödsling åtminstone. Så det har jag lämnat bort nu. Om priserna stiger till det dubbla så ska jag fundera på nytt men till dess kör jag inte med något intensivt odlande. Det är bra för alla andra bönder för jag deltar inte i överproduktionen särskilt mycket. Men åkrarna kan kvickt användas till mera intensiv odling om det behövs någon gång. Jag bryr mej inte alls om att delta i tävling om bästa hektarskördarna. Det finns tillräckligt många andra som arbetar extra för att kunna odla med förlust.
Stämmer säkert bra att ju högre man går i gödselgiva så minskar avkastningen/insatt €. En bysbo försökte sig på ekoodling, men gav upp efter några år och konstaterade då: ”märkväädit va en salpetersäck kan skyyl över fatisdomi bra”! Nu blir det skogen igen tills det blir dags för svämspridningen. Energibolaget lär komma och köra bort vinterns virke idag så det blir att börja på ny kula!