På spaning efter ogräs

Då har växtodlinssäsongen kommit till det skede att det börjar bli dags att fundera på ogräsen.

Idag hade vi besök av vår växtodlingskonuslent, Staffan Eliasson från Nylands svenska lantbrukssälskap. Han besöker oss i meddeltal 3 ggr per år. I övrigt har vi kontakt per telefon vid behov. I början på året brukar vi göra upp odlingsplanen och nu på våren, då det är dags att spana in ogräsen, går vi genom fälten och granskar grödorna.

Det är mycket som har hänt under en vecka på åkern. För ca en vecka sedan tog jag en runda över fälten och hittade nästan inte några ogräs alls. Men lite sol och varmare väder har satt fart på både önskvärda och icke önskvärda växter.

Kornet, Annabell som vi sådde till först bör sprutas innom en vecka och därefter följer vetet. Nu är det bara önskvärt att vädret skulle tillåta besprutning. Besprutning av gödor skall ske helst i mulet väder och i en vindstyrka som är så gott som obefintlig. Allt som ofta blir det ändå sena kvällar eller en väldigt tidig morgon.

17 baggar i en båt

Jag har fåren på bete på holmar runtom i Nagu skärgård och idag var dagen här när en del av bagglammen skulle få åka ut till sitt sommarnöje. Men innan dom kommer så långt var det ur deras synvinkel knappas något nöje. Man måste skilja bort bagglammen från tackorna när dom blivit ca 3-4 månader gamla. Det gillas varken av tackor eller lamm. Det låter kanske grymt att ta bort bagglammen när dom ännu är så unga, men redan vid den åldern kan dom ställa till en hel del om man inte skiljer bort dem från tackorna.

I år blev det så med min betesplanering att en del av bagglammen kommer att få gå på en holme som befinner sej ca 12km söderut från Ytterholm. Antagligen kommer det inte att finnas mat åt dem alla där hela sommaren, för blir det en lika torr juli som det brukar kommer jag att behöva fara och hämta hem en del av dem, eller allihop, beroende på hurdan sommaren blir. Då kommer de att få gå på bete här hemma, om det inte blir så att någonting ändrar sej i någon vända.

Att betesplanera för hela sommaren är egentligen helt omöjligt. Man vet aldrig hurdan sommaren blir, och har man planerat lite tokigt eller om det händer någonting, kan man inte stirra sej blind på sin plan, utan man måste vara flexibel och köra och flytta fåren när som helst om det behövs.

Den enda plan jag håller mej till, till 100%, är att aldrig ha baggar och tackor på samma holme, även om man skulle ha stängsel emellan dem skulle och brukar baggarna nog minsann hitta på ett och annat sätt att ta sej över till andra sidan, därför tycker jag att det är enklast att hålla baggar på en holme och tackor på en annan. När jag har dem alla hemma på hemholmen, så har jag lärt mej att aldrig ha tackor och baggar med bara ett stängsel emellan, utan är de på samma holme skall det vara minst 2 stängsel emellan och gärna några 100 meter mellan betena för att vara på den säkrare sidan, men säker är man aldrig.

Baggar i vagn

Att inbilla sej att gå ner med får eller lamm, lösa till båten och be dem stiga i är inte direkt en bra ide, fungerar om man har 2 tama tackor med lika tama lamm, men har man en skock med varierat lynne, eller som idag, ett gäng yra bagglamm så blir det att ta det säkra före det osäkra, lasta dem upp på traktorvagn och köra dem ner till stranden, köra ut en bit i vattnet och lasta dem från vagnen direkt ner i båten.

Bagglamm i båt

Till vänster sitter min pappa och kör och till höger sitter min son Mathias och tycker det hela är fruktansvärt roligt.

Till att köra ut fåren används oftast pappas båt Lise-lott. Att ensam försöka få en del av fåren att hållas i båten tillika som man skall lasta i resten är omöjligt, därför brukar jag få hjälp med fårutkörande, oftast av pappa Kalle eller syster Alice, men ibland också av någon annan om det råkar finnas någon i närheten när det bär iväg  😉

Idag gick båtturen bra, ingen hoppade överbord 😉 En skock ådor med ungar välkomnade oss i viken där vi tog iland för att släppa iland baggarna, men det brydde dom sej nog inte om, i deras huvud snurrade nog bara tankar om grönt gräs.

Tömmning istället för fyllning

Det har varit överraskande mycket arbete att tömma det gamla svinhuset på saker. Nu har vi haft lite hjälp så det har blivit en hel del gjort under de 2 senaste veckorna. Min plats blev i köket för att sköta om hungriga magar. Något som var betydligt annorlunda var tömningen av fodersilosarna.

Vi har under många år använt oss av en entreprenör som malar foder. Visst har vi haft planer på att bygga en tillbyggnad med kvarnar mm. men det blev inte av. Kanske det var lika bra med tanke på dagens situation då vi har lagt ner produktionen.

Tarvasjoen Rehupojat som entreprenören heter besökte oss en gång i månaden och då tillverkade han ca 28 t på 4 timmar. Spannmålet sög han in i kvarnen, 8 t i gången, från en fristående spannmålssilo invid torken och körde till fodersilosen och blåste in fodret. Det var väldigt enkelt och han skötte arbetet själv. På lördagen blev det lite tvärtom, istället för att fylla blev det att suga.

Eftersom det blev en del foder kvar så måste vi på något sätt tömma silosarna. Det fanns två allternativ. Tömma med skruv ut fodret  i en skottkärra och skotta det genom foderrummet till traktoskopan, eller be entreprenören komma och suga silosarna toma och skruva ut fodret på en traktorvagn. Som sagt det blev alternativet 2 🙂 Skulle det nu ha varit fråganom några kärror men då det var totalt 7,5 ton mjöl så tyckte jag synd om skottkärran 😉

Slutrakan

Lite regn var eller varannan dag. Sådan har väderleken varit på Ytterholm och på Dånö. För min del gör det ingenting, vallarna vill ha vatten, och som de sägs så är allt vatten som kommer före midsommar välkommet. Mats däremot vill inte ha vatten varannan dag, det bromsar upp all sådd och sättning. Så fort det torkat så det går att så och sätta hinner han vara på åkern någon dag och så kommer det ett regnil igen. Det som är tokigt är att när det sedan väl gå att vara igång blir det att köra ”fullt ös – medvetslös”. Att sätta sej ner och äta en lång middag är helt uteslutet, att äta på dygnets ljusa timmar händer sej, men ofta brukar de dagar det går att köra och allt löper på, bli så att mat äts på kvällen när dagens arbete är färdigt. Under dagens lopp brukar det bli en hastig smörgås och kaffe i någon maskinbytarvända. Mats och hans bondekollegor brukar skoja och säga att dom skulle behöva ha näringsdroppflaska i traktorn så det skulle gå att köra nonstop långa dagar. 😉

Slag i saken av sådana idéer är ju uteslutet. Att diskutera hälsokost likaså. Bland det sista en bonde (dem jag känner i alla fall ) mitt uppe i slutrakan på vårbruket vill höra talas om är hälsokost och shopping  😉

Själv är jag också på en slutraka, fårklippningen. Jag kan bara konstatera att det man inte gör med en gång utan lämnar och ”gör det sen” ofta blir ogjort tills en deadline kommer emot. Fårklippnings deadlinen är nu här. Min fårklippmaskin strejkade tidigare i våras, kolena va slut. Nya kol gick som jag då gissade inte att få tag på, så det blev att göra som flera av er läsare då föreslog, fila till ett par. Sagt och gjort, ”gör det sen” har blivit nu, och med lite hjälp av min pappa som i sina gömmor hittade ett bäcksvart fint kol, lite filande och karvande så fungerar nu igen klippmaskinen med kol av egen design. 🙂

Spannmålsförsök?

En holländare som besökte mig för något år sen kommenterade våra grönsaksodlingar med ”looks like an advanced trial field in Holland”. Det var antagligen de många små odlingslotterna som fick honom att fälla kommentaren.

När det gäller spannmålsodlingen på gården brukar jag för det mesta hålla mig till mer traditionella metoder som plöjning, S-pinnharvning, kombisådd och vältning. Så dock inte i år. Denna vår har spannmålssådden som jag avslutade i torsdags utförts av 4 personer med 4 traktorer och 3 olika såmaskiner på flera olika sätt.

Havrefältet vårplöjdes, Carrierharvades (+ punktharvning med S-pinnharv i samband med stenplockning) och såddes av Ingvar med Kongskilde multiseeder.
Kornåkrarna i kyrkbyn vårplöjdes, Carrierharvades + en överfart med S-pinnharven och såddes av Kjell-Göran med Simulta vältkombi.
Kornåkrarna ”Zanderas backåkrin”, ”Norra vägåkern”, ”Norra Fredman”, ”Fredman” och ”Hemåkern” fick en överfart med Carriern och såddes av Henry med Kongskilde multiseeder. På ”Södra vägåkern” Carrierharvades enbart vändtegarna efter tröskningen före sådd av Henry.
”Malaxåkrin” såg ren ut efter höstens glyfosatbehandling så den direktsåddes av Henry.
På åkrarna vid ”Skärigobbis” fanns mera ogräs så dom Glyfosatbehandlade jag tidigt på måndagsmorgonen varpå ogräset fick ta till sig behandlingen till torsdag eftermiddag innan Niklas direktsådde dem med Rapiden.

Blir intressant att se hur de olika bearbetnings- och såmetoderna inverkar på ogräs och sjukdomsförekomst samt skördeutfall, samtidigt borde det ge lite underlag till beslut om hur jag går vidare med min spannmålsodling, för orsaken till årets experimenterande är ju att min egen såmaskin förstördes i branden i fjol.
Tackar de lejda såningsmännen för väl utfört arbete och Tage för att jag fick testa Carriern 🙂




Latmansjobb

I fjol vid den här tiden när jag berättade om hur jag fyller konstgödsel i såmaskinen så kom det endel frågor om hur manicken jag använder fungerar. Eftersom en film säger mer än flera ord så slog jag på stort och filmade hanteringen i år. Nu borde ju nog en medelålders medborgare av idag kunna redigera en film så att två blir en, men i mitt huvud lät det sig icke göras. Därför blir det för den intresserade att klicka in sig på två filmsnuttar, den ena som visar upphämtningen av säcken, och den andra således tömningen.

Tyvärr gick det lite som det brukar, när man skall göra sig till så jäklas det. Läckaget som uppstår när jag backar ur hallen hör inte till vanligheterna men i ren nervositet över stundens allvar och filmarens närvaro så får jag inte fyllaren så rak som den behöver vara.