Bondbloggen – Sida 267

Tömmning istället för fyllning

Det har varit överraskande mycket arbete att tömma det gamla svinhuset på saker. Nu har vi haft lite hjälp så det har blivit en hel del gjort under de 2 senaste veckorna. Min plats blev i köket för att sköta om hungriga magar. Något som var betydligt annorlunda var tömningen av fodersilosarna.

Vi har under många år använt oss av en entreprenör som malar foder. Visst har vi haft planer på att bygga en tillbyggnad med kvarnar mm. men det blev inte av. Kanske det var lika bra med tanke på dagens situation då vi har lagt ner produktionen.

Tarvasjoen Rehupojat som entreprenören heter besökte oss en gång i månaden och då tillverkade han ca 28 t på 4 timmar. Spannmålet sög han in i kvarnen, 8 t i gången, från en fristående spannmålssilo invid torken och körde till fodersilosen och blåste in fodret. Det var väldigt enkelt och han skötte arbetet själv. På lördagen blev det lite tvärtom, istället för att fylla blev det att suga.

Eftersom det blev en del foder kvar så måste vi på något sätt tömma silosarna. Det fanns två allternativ. Tömma med skruv ut fodret i en skottkärra och skotta det genom foderrummet till traktoskopan, eller be entreprenören komma och suga silosarna toma och skruva ut fodret på en traktorvagn. Som sagt det blev alternativet 2 🙂 Skulle det nu ha varit fråganom några kärror men då det var totalt 7,5 ton mjöl så tyckte jag synd om skottkärran 😉

Slutrakan

Lite regn var eller varannan dag. Sådan har väderleken varit på Ytterholm och på Dånö. För min del gör det ingenting, vallarna vill ha vatten, och som de sägs så är allt vatten som kommer före midsommar välkommet. Mats däremot vill inte ha vatten varannan dag, det bromsar upp all sådd och sättning. Så fort det torkat så det går att så och sätta hinner han vara på åkern någon dag och så kommer det ett regnil igen. Det som är tokigt är att när det sedan väl gå att vara igång blir det att köra ”fullt ös – medvetslös”. Att sätta sej ner och äta en lång middag är helt uteslutet, att äta på dygnets ljusa timmar händer sej, men ofta brukar de dagar det går att köra och allt löper på, bli så att mat äts på kvällen när dagens arbete är färdigt. Under dagens lopp brukar det bli en hastig smörgås och kaffe i någon maskinbytarvända. Mats och hans bondekollegor brukar skoja och säga att dom skulle behöva ha näringsdroppflaska i traktorn så det skulle gå att köra nonstop långa dagar. 😉

Slag i saken av sådana idéer är ju uteslutet. Att diskutera hälsokost likaså. Bland det sista en bonde (dem jag känner i alla fall ) mitt uppe i slutrakan på vårbruket vill höra talas om är hälsokost och shopping 😉

Själv är jag också på en slutraka, fårklippningen. Jag kan bara konstatera att det man inte gör med en gång utan lämnar och ”gör det sen” ofta blir ogjort tills en deadline kommer emot. Fårklippnings deadlinen är nu här. Min fårklippmaskin strejkade tidigare i våras, kolena va slut. Nya kol gick som jag då gissade inte att få tag på, så det blev att göra som flera av er läsare då föreslog, fila till ett par. Sagt och gjort, ”gör det sen” har blivit nu, och med lite hjälp av min pappa som i sina gömmor hittade ett bäcksvart fint kol, lite filande och karvande så fungerar nu igen klippmaskinen med kol av egen design. 🙂

Spannmålsförsök?

En holländare som besökte mig för något år sen kommenterade våra grönsaksodlingar med ”looks like an advanced trial field in Holland”. Det var antagligen de många små odlingslotterna som fick honom att fälla kommentaren.

När det gäller spannmålsodlingen på gården brukar jag för det mesta hålla mig till mer traditionella metoder som plöjning, S-pinnharvning, kombisådd och vältning. Så dock inte i år. Denna vår har spannmålssådden som jag avslutade i torsdags utförts av 4 personer med 4 traktorer och 3 olika såmaskiner på flera olika sätt.

Havrefältet vårplöjdes, Carrierharvades (+ punktharvning med S-pinnharv i samband med stenplockning) och såddes av Ingvar med Kongskilde multiseeder.
Kornåkrarna i kyrkbyn vårplöjdes, Carrierharvades + en överfart med S-pinnharven och såddes av Kjell-Göran med Simulta vältkombi.
Kornåkrarna ”Zanderas backåkrin”, ”Norra vägåkern”, ”Norra Fredman”, ”Fredman” och ”Hemåkern” fick en överfart med Carriern och såddes av Henry med Kongskilde multiseeder. På ”Södra vägåkern” Carrierharvades enbart vändtegarna efter tröskningen före sådd av Henry.
”Malaxåkrin” såg ren ut efter höstens glyfosatbehandling så den direktsåddes av Henry.
På åkrarna vid ”Skärigobbis” fanns mera ogräs så dom Glyfosatbehandlade jag tidigt på måndagsmorgonen varpå ogräset fick ta till sig behandlingen till torsdag eftermiddag innan Niklas direktsådde dem med Rapiden.

Blir intressant att se hur de olika bearbetnings- och såmetoderna inverkar på ogräs och sjukdomsförekomst samt skördeutfall, samtidigt borde det ge lite underlag till beslut om hur jag går vidare med min spannmålsodling, för orsaken till årets experimenterande är ju att min egen såmaskin förstördes i branden i fjol.
Tackar de lejda såningsmännen för väl utfört arbete och Tage för att jag fick testa Carriern 🙂

Latmansjobb

I fjol vid den här tiden när jag berättade om hur jag fyller konstgödsel i såmaskinen så kom det endel frågor om hur manicken jag använder fungerar. Eftersom en film säger mer än flera ord så slog jag på stort och filmade hanteringen i år. Nu borde ju nog en medelålders medborgare av idag kunna redigera en film så att två blir en, men i mitt huvud lät det sig icke göras. Därför blir det för den intresserade att klicka in sig på två filmsnuttar, den ena som visar upphämtningen av säcken, och den andra således tömningen.

Tyvärr gick det lite som det brukar, när man skall göra sig till så jäklas det. Läckaget som uppstår när jag backar ur hallen hör inte till vanligheterna men i ren nervositet över stundens allvar och filmarens närvaro så får jag inte fyllaren så rak som den behöver vara.

Det kryllar av smått på gården

Inte av kalvar den här gången, utan av knappt 50 andra klassister. Det kyliga vädret till trots, verkade de vara nöjda med sin vårutfärd.
Eftersom de var så många, delades de upp i grupper. Grupperna turades sedan om så att alla elever fick ta del av de olika programpunkterna.
De som ville fick pröva på att leda en ko, mjölka henne samt smaka på mjölken. Dessutom gick de i ladugården och ”matade” korna, de fick åka traktor, vara i skogen m.m. Naturligtvis ingick också korvgrillning i programmet 🙂

Utfodring av korna (beklagar den dåliga bildkvalitén)

Det är alltid lika roligt att se hur roligt barnen kan ha då de kommer till en bondgård. De blir fulla av iver bara genom att se en traktor eller en ko, för att nu inte sen tala om hur lyckliga de blir då de får åka traktorn eller klappa kon. Härligt! 🙂

Skogsskötsel

Nu har det torkat upp passligt mycket så att de tunga skogsmaskinerna slipper fram i skogen. Så gott som årligen finns det något att åtgärda i skogen. I år blev det två kalavverkningar och övrigt gallringar i olika ålders bestånd.

Processorn kom senaste veckan på torsdagen den 19 och åkade redan iväg igår med ca 700 m3 på mätaren, så visst gör man mycket med en sådan hjälpreda i skogen. Det är roligt att sammarbeta med entreprenörer som har öga för skogen. Det är säkert inte alltid så lätt att åka in i ett bestånd där det skall göras en sista gallring och bedömma vilka träd som skall bort och vilka som blir kvar. Jag tycker att det är en fröjd för ögat med en omvårdad skog. Beståndet i sig själv mår bra och så även vegetationen under träden. Det blir en vacker skog att röra sig i på hösten då man söker svamp tillsammans med älgflugorna 😉

På den ena kalavverkade ytan som ligger strax intill en åker, skall vi bryta upp stubbarna och återta området till åker. Det har planterats in för sådär ca 45-50 år sedan. Jag har aldrig varit med och bryta upp skogsmark till åker, så det skall bli intressant.

Nu som bäst körs virket ut till vägen och därefter skall riset köras ihop på de två kalavverknings figurerna. Därefter kommer det en grävmaskin som bryter upp stubbarna på den ytan som blir åker. Riset och stubbarna kommer i ett senare skede flisas till flis och därefter fungera som brännsle i Ekenäs värmeverk. Den andra kalavverkade figuren skall högläggas före vintern. Genom högläggning förbereder man inför följande års plantering. En grävmaskin gräver med ca 1,5-2 meters mellanrum en grop eller skrapar fram mineraljorden så att man gynnar omständigheterna för den lilla ynkliga plantan som planteras invid gropen.

Det här är grunden för upprätthållande av ekonomiskogar i Finland. Man planterar, följer med plantornas tilväxt under de första åren ifall det måste kompleteras, röjer i plantbeståndet, gallrar en ungskog, gallrar ett äldre bestånd, hugger en fröträdsställning eller gör en kalavverkning för att sluta cirkeln och därefter börja om på ett nytt varv.

Endel uppfattar det här för skogsskövling, jag ser det som skogsskötsel.