Det kryllar av smått på gården

Inte av kalvar den här gången, utan av knappt 50 andra klassister. Det kyliga vädret till trots, verkade de vara nöjda med sin vårutfärd.
Eftersom de var så många, delades de upp i grupper. Grupperna turades sedan om så att alla elever fick ta del av de olika programpunkterna.
De som ville fick pröva på att leda en ko, mjölka henne samt smaka på mjölken. Dessutom gick de i ladugården och ”matade” korna, de fick åka traktor, vara i skogen m.m. Naturligtvis ingick också korvgrillning i programmet 🙂

Samling
Utfodring av korna (beklagar den dåliga bildkvalitén)

Det är alltid lika roligt att se hur roligt barnen kan ha då de kommer till en bondgård. De blir fulla av iver bara genom att se en traktor eller en ko, för att nu inte sen tala om hur lyckliga de blir då de får åka traktorn eller klappa kon. Härligt! 🙂

Skogsskötsel

Nu har det torkat upp passligt mycket så att de tunga skogsmaskinerna slipper fram i skogen. Så gott som årligen finns det något att åtgärda i skogen. I år blev det två kalavverkningar och övrigt gallringar i olika ålders bestånd.

Processorn kom senaste veckan på torsdagen den 19 och åkade redan iväg igår med ca 700 m3 på mätaren, så visst gör man mycket med en sådan hjälpreda i skogen. Det är roligt att sammarbeta med entreprenörer som har öga för skogen. Det är säkert inte alltid så lätt att åka in i ett bestånd där det skall göras en sista gallring och bedömma vilka träd som skall bort och vilka som blir kvar. Jag tycker att det är en fröjd för ögat med en omvårdad skog. Beståndet i sig själv mår bra och så även vegetationen under träden. Det blir en vacker skog att röra sig i på hösten då man söker svamp tillsammans med älgflugorna 😉

På den ena kalavverkade ytan som ligger strax intill en åker, skall vi bryta upp stubbarna och återta området till åker. Det har planterats in för sådär ca 45-50 år sedan. Jag har aldrig varit med och bryta upp skogsmark till åker, så det skall bli intressant.

Nu som bäst körs virket ut till vägen och därefter skall riset köras ihop på de två kalavverknings figurerna. Därefter kommer det en grävmaskin som bryter upp stubbarna på den ytan som blir åker. Riset och stubbarna kommer i ett senare skede flisas till flis och därefter fungera som brännsle i Ekenäs värmeverk. Den andra kalavverkade figuren skall högläggas före vintern. Genom högläggning förbereder man inför följande års plantering. En grävmaskin gräver med ca 1,5-2 meters mellanrum en grop eller skrapar fram mineraljorden så att man gynnar omständigheterna för den lilla ynkliga plantan som planteras invid gropen.

Det här är grunden för upprätthållande av ekonomiskogar i Finland. Man planterar, följer med plantornas tilväxt under de första åren ifall det måste kompleteras, röjer i plantbeståndet, gallrar en ungskog, gallrar ett äldre bestånd, hugger en fröträdsställning eller gör en kalavverkning för att sluta cirkeln och därefter börja om på ett nytt varv.

Endel uppfattar det här för skogsskövling, jag ser det som skogsskötsel.

 

Bäddfräsning.

Hade en konstig känsla av att det var lördag i morse när jag vaknade. Kanske var det avbrottet som gårdagens regn förorsakade eller så berodde det på att jag tog mig tid till ett styrelsemöte i går kväll.
Idag har dock den hårda vinden torkat upp jorden så gårdagens 6,6 mm är nog ett minne blott vilket jag noterade nu ikväll när jag efter dagens byggande fick tid för bäddfräsningen inför lökplanteringen.
När det gäller grönsaksodlingen här på gården så odlar vi allt på upphöjda bänkar som jag med traktorn fräser upp direkt på plogtiltan. På så vis får jag en homogen odlingsbädd som inte packats till av traktordäcken. Samtidigt med fräsningen tillför jag också gödsel som på så vis koncentreras till odlingsbädden vilket medför kostnadsbesparing då jag inte gödslar vändtegar och traktorspår utan enbart den jord som besås eller planteras med odlingsväxter. Säkert till nytta för miljön också 🙂
Nackdelen med bäddfräsning är att den tar mycken tid och fordrar noggrann planering och precision vid utförandet. 1 ha grönsaksodling betyder i mitt fall 5,5 km bädd och traktorn klarar inte högre fart än 2,5-3,5 km/h så med fyllning av gödselspridaren och vändningar på vändtegen får jag räkna med 2,5-3,5 timmar jobb per ha. Å andra sidan så är fältet klart för sådd eller plantering efter fräsningen.
Den upphöjda odlingsbädden har i sig också både fördelar och nackdelar, bland annat hålls den torrare vilket är till fördel en våt sommar men kräver mera bevattning ifall det är torrt. Kanske värms jorden upp lite snabbare också men en sak som jag tycker är en stor fördel är att när vi vid handskörd står emellan bäddarna så sparar det en 10 cm ryggböjning, vilket kanske inte låter så mycket men efter en lång dags skördande uppskattar man nog varje cm som man sparar. En nackdel är att det inte är lätt att jämna fältet efter skörd och bäddarna ofta syns ännu följande år.

Kaos!

Bete. Vad det kan vara roligt att få släppa ut fåren med sina lamm första gången på bete. När man öppnar dörren ut skenar tackorna ut och kommer inte alls ihåg att dom skall ha några lamm med sej, och lammen står i dörren och undrar varför världen mitt i allt blev så stor och ut i det gröna skuttade mamma – tackan iväg och bryr sej inte det minsta fast alla lammen står och ger hals så dom blir hesa…

Lamm påväg ut

Tackorna brukar i ren glädje alltid skena några varv kring fårhuset i full fart innan dom över huvudtaget bryr sej om att se efter var dom har sina lamm, men sen när dom skenat av sej söker de upp sina lamm och ropar på dem så att de ska förstå att de skall komma ut.

Lammen påväg ut

Kring mitt fårhus har jag ett litet bete som de får gå i några dagar först så att lammen får vänja sej med att vara ute. Därefter får de gå ut på ett större bete när de lärt sej att hålla sej till tackan lite bättre, men ändå brukar det bli lite kaotiskt när de kommer ut på de större vidderna. Första betet jag släppte dem till i år är ca 5 ha, så det är inte så stort, men är man ett litet lamm är det antagligen vansinnigt stort när man skall skena efter mamma som lägger iväg över stock och sten ”som ett skållat troll”, med andra ord, de går undan! 😉

Fåren på beteFåren får nu gå några dagar ute på bete om dagarna och så får de gå in till nätterna så lammen får vila sej inne i fårhuset. Men snart blir det annat när tackorna och tacklammen skall köras ut till holmar på bete. Bagglammen får gå med storbaggen på bete här på hemholmen.

Gea på bete

Lammet mitt på bilden är lilla Gea. Lammet som varit via mitt badrum på intensivvård som jag berättade om i ”gea till intensiven”. Hon får ännu flaska och kommer glatt springande när man ropar på henne. 🙂