Idag märkte jag att ryktborsten hade börjat lossa från väggen, korna har helt enkelt nött loss däcksskruvarna som håller den på plats. I samband med att jag fixade den skrämde Ynna och Hagrid mej rätt ordentligt.
Ynna stod och lockade på kalven men fick inget svar. När jag tittade efter låg Hagrid i ströbädden alldeles tätt invid Trisse, till synes helt livlös med huvudet längs marken. ”Sjutton också, nu har Trisse legat ihjäl honom!” var första tanken, vilket också var vad jag hojtade åt Trisse (nåja, jag sa väl inte sjutton precis…). Det händer sig ibland att större djur i misstag ligger ihjäl en kalv om de lägger sig ner utan att se efter. Jag högg i kalven och drog bort den men märkte samtidigt att den nog andades. Hagrid kom yrvaket upp på fötter och jag kunde konstatera att alla ben tydligen också var hela. Han hade uppenbarligen bara sovit så djupt att han inte hört Ynnas lockande.
Normalt ligger Hagrid i kalvgömman och för min del får han gärna fortsätta med det. Där är han säker för stora djur med bristande uppmärksamhet.
För övrigt är det roligt att följa med småkalvarna i nuläget. Nästan varje gång jag kör ut foder åt de vuxna djuren och de söker sig mot foderbordet passar kalvarna på att inta Trisses sovplats på ströbädden. Där hoppar, skuttar och stångas de i nån sorts vild glädjeyttring över att få leka på de stora flickornas domäner. När det riktigt går vilt till brukar nån av de yngre kvigorna som ännu har barnasinnet kvar blanda sig i leken. Det ser lite kul ut med fem småkalvar och en nästan vuxen som struttar runt på samma sätt.
Idag gjorde jag vårens första ”arbetande-traktor-på-åker”-observation. En bonde i grannbyn hade börjat sprida gödsel. Snart smäller det på allvar.
