Namnförslag

Det kom in så många bra namnförslag i tävlingen att jag måste förevisa dem:

  • Tjalve
  • Nimbus
  • Arnold
  • Harlin
  • Sulatejuusto
  • Vulkan
  • Helios
  • Haggis
  •  
  • Hagrid / Hagge
  • Hekla Fjolla Höskull
  • Hannibal
  • Haberdeen
  • Hangus
  • Hamlet
  • Hymir / Hymer =jätte
  •  
  • Hagbart
  • Herlevi
  • Hero
  • Haldur
  • Herbert / Hebbe lelle
  • Hellboy
  • Highland
  •  
  • Herman
  • Hobbe
  • Hugo (Boss)
  • Hemoni Håål
  • Haber
  • Harald Hårfagre
  • Herakles
  •  
  • Henning
  • Hillman
  • Hamilton
  • Hampus
  • Hannibal
  • Hopper
  • Heardwine / Hardvin
  •  
  • Helgonet
  • Helge
  • Helan
  • Hope
  • Herrman
  • Hercules
  • Amadeus
  •  
  • Hakon
  • Herr-Kules
  • Herr-Bert
  • Hubert
  • Hannes
  • Harald den Hårde
  • Hemulen
  •  
  • Hansas Hakkan
  • Hektor
  • Hannu
  • HP
  • Lillen
  • Hurtig
  • Hurttis

Statusrapport

I den eviga bondkampen människa versus maskin kan jag meddela att på hemmanet leder maskinerna just nu med 1-0.

I dag somnade ångtvätten helt plötsligt under användning och lät sig inte väckas trots timtals av skruvande. Det var denna dagen. Tjohej!

Men det var fint väder……

Reflektioner på livet…

Jag skall börja med att utropa ett fyrfaldigt leve för kvällens brudpar, dom leve: Hipp Hipp Harvaa! (förlåt men jag är bonde och maj närmar sig, tankarna kan vara ganska enkelspåriga)

Klockan är 22.30 och det finns tendenser till ljus kvar ute. Underbart! I kväll har varit en sådan där kväll när jag glatt mig åt att storken faktiskt släppte av mig på precis rätt ställe en gång i världen. Medan jag plockat ut mina vårbruksmaskiner ur sina vinterbon och lite mellan varven jobbat lite i trädgården och tittat på solen som vandrat neråt över slätten så kan man bara konstatera; det finns knappast någon plats där jag skulle trivas bättre än just här just nu. Det är svårt att tro att en strand i Thailand eller Sunset Bulevard eller någon annan statusplats skulle kunna matcha Yttermarkslätten en ljum vårkväll. Tofsviporna och spovarna härjar  nere på  åkern och frassarna springer runt och samlar sorkar på löpande band. Det luktar vårtypisk rök och luften är sagolik. Toppen!

Men allt är inte bara enkelt. Ett band från Vasa har en strof i en låt som går ungefär “Joka päivä Jaatinen havaitsi uuden ongelman”  och man känner sig som den där Jaatinen ibland. I förrgår när jag vimsade runt på åkrarna och stängde täckdikesbrunnarna noterade jag att en inte överlevt vintern. Röret i bottnen hade lossnat från stången som man höjer och sänker det med och nu står jag som ett handfallet frågetecken. Hur reparerar man ett fel nere i en två meter djup brunn vars omkrets är något mindre än min egen. Har någon erfarenhet av detta (det är en Uponorbrunn) så snälla H-J-Ä-L-P! (Nu vill jag inte höra några dumheter om hur många kilon jag borde gå ner i vikt. Det är förvisso sant men det hinns inte med mera innan brunnen skall stängas)

För dom oinvigda kan jag berätta att en täckdikesbrunn hör till dräneringssystemet på åkern och med hjälp denna kan man höja och sänka grundvattennivån på densamma. Jag brukar stänga brunnarna när det blivit fritt från ytvatten på våren och öppna dom igen när säden har mognat.

Till sist skall jag tillmötesgå ett önskemål från “mariann” och sätta in en bild på en fyrskärig växelplog. Marianne, såhär ser en sån ut:

Grattis Sonja och Antte!

Bilden lånad från http://www.weddingcollectibles.com/
Puss!

 

Mitt i snack om urin, diskussioner om utsäde och tidsanvändning och traktorer vill vi avbryta för att ge ett rungande grattis till Sonja och Antte som ju gifter sig i dag!

Sonja och Antte, från Bondbloggens redaktion (och säkert också alla läsare här!) vill vi önska er all lycka och allt gott på er väg tillsammans. Ha en riktigt vacker bröllopsdag!


Sonja berättar om bröllopsbestyren: