Maskiner – Sida 46 – Bondbloggen

Nu är det hjul igen

Jag vågade inte riktigt tro på det men hjulen på släpvagnen passade faktiskt till skogsvagnen som nu är i skick igen. Det finns ju så många olika bultcirklar (avståndet mellan motsatta bultar på hjulet) och jag hade nyligen problem med hjul som hade bultcirklarna 100 och 102 mm och inte passade ihop.

Efter att ha kört ett par lass flis (den var nästan slut) så skruvade jag bort släpvagnshjulet och flyttade till skogsvagnen. Det gick att köra men vägarna börjar bli dåliga så det är snart slut. Men en eller två dagar till så är stockarna ute.

hjulet bort och ett nytt hjul i stället (litet större men det gör inget) …

Just nu är det riktigt gråväder – men jag gillar diset:

Glad påsk ! Nu skall jag dricka kaffe och äta pascha …

Luften gick ur körandet

Jag hann få fast den reparerade styrcylindern och körde några lass och så var det slut för en ring på skogsvagnen är flat

Typiskt att det skulle hända på fredag kväll – och så är det ännu helg på måndag. Ren katastrof för vägarna smälter snabbt nu. Kan vara trevligt för anställda att få fira påsk men för oss är de reservdelstomma dagarna rent elände. Vädret väntar inte oberoende av om det är vardag eller påsk. Nu är jag “ledig” men det är inte roligt då man ser hur det blir värre före för varje dag. På tisdag morgon bär det av till reparatören och sedan blir det att köra i lera och elände – om det alls går sedan. Ingen trevlig påsk …

Tidigare på dagen såg allt bra ut och stockhoparna växte:

(klicka på bilderna för att se större. Det går också att se riktigt stora bilder genom att högerklicka och välja “Visa” i Firefox åtminstone. De bilderna är på 4-5 M så med långsam nätanslutning tar det väldigt länge)

Men det finns ännu stockar kvar i skogen – för att inte tala om gran-, tall-, björk- och aspmassaved.

Upp som en måne, ner som en pannkaka

Här var man på gott humör. Det hade frusit på natten, solen sken och fåglarna kvittrade. Men jag hann inte ordentligt in i skogen så körde jag vagnen mot ett träd. Visst är maskinerna starkt byggda men en stor gran är så stabil att en 6000 kg:s traktor knappt får den att svaja ens.

En styrcylinder till vagnen kröktes, fästet bröts loss och framgrinden brast. Nå, det gick att köra men det är eländigt då vagnen inte mera går att styra. Man har blivit så bortskämd med en vagn som följer i traktornas hjulspår.

Hålet efter fästet syns i tvärbalken till vänster.

En sönderbruten framgrind men det är inget som man inte kan fixa med en svets, tid och allmän händighet. Tyvärr saknas det tid just nu. Vägarna smälter så vi har gått från “snabba och smutsiga reparationer” till “plocka bort allting som inte fungerar och kör så länge nånting finns kvar”.

Hå-hå, ja-ja, sådant är livet på landet. Om nån gång fullmånen lyser trolskt så är det nånting som går sönder följande dag …

Hydraulikolja – bläää

Hydrauliken är fantastisk – den är stark och gör ett jättefint jobb. Men att reparera den är ett milt sagt klibbigt jobb. Man har olja överallt och verkstadsgolvet blir slipprigt och eländigt. Jag försöker förstås använda byttor och tidningar men då oljan sprutar ganska så okontrollerat hit och dit så hjälper det inte så mycket.

Min gamla skogslastare har dåligt skydd för rören och slangarna och man dänger ibland dem mot stora träd och spetsiga kvistar. Så nu började två rör läcka och måste svetsas.Men jag börjar få nog och mina innedagar på lördag och söndag gick delvis till att planera en ombyggnad av hela rör- och slangsystemet på lastaren. Ormboet nedan skall bort.

Som vanligt så surfade jag på nätet efter lämpliga komponenter. Inom hydrauliken är det ett lika sjukt system som på VVS-sidan, dvs. katalogpriserna är fyra-fem gånger för höga och så kan man få 70-80 % rabatt – om man förstår att begära. Jag tycker inte om det så jag köper vanligen från nätbutiker med nettopriser.

Hovleverantören Weimers hydraulik i Småland hade hydraulslang för 38 kr metern medan man i Finland skulle ha omkring 18 euro – över fyra gånger mer ! Och de har billiga slangar med färdiga kopplingar så det är inte mycket att fundera över.

Just nu är verkstadsarbetet inställt på läget “snabba och smutsiga reparationer” så ombyggnaden får vänta. Först skall omkring 50 lass på 10 ton virke ut från skogen. Och vägarna bara smälter …

Nattmat

Vid gårkvällens kvällsrond till ladugården hade korna slut på foder så jag körde ut en rundbal åt dem. I och med det kom jag på ett tillägg till mitt inlägg om trotjänaren. Den har faktiskt en nackdel som framträder så här års, nämligen att den saknar motorvärmare. När termometern börjar gå mot -15 till -20 är den rejält trögstartad. Lösningen är att värma strategiska punkter (vevhus, insug, och hydraulpump) med värmepistol innan man drar i snöret. Hur länge var och en skall värmas beror på hur kallt det är och bedömningen fodrar viss vana och fingertoppskänsla. Den här vintern har minsann tränat upp den vanan och jag börjar så småningom bli en riktig hejare på att värma lagom länge.

Så den dag “Kallstart av liten förbränningsmotor” är OS-gren kan jag nästan garantera Finland en medalj.

Trotjänaren

Utfodring av djuren är ett dagligen återkommande arbetsmoment och hos oss körs balarna ut på foderbordet med en rundbalsupprullare. Det finns också andra och mer avancerade sätt att sköta det jobbet, så upprullare är inte nåt som man nödvändigtvis hittar på alla gårdar.

Vår rullare är byggd av en lokal bysmed för över 10 år sedan och den går fortfarande som en klocka. Tekniken är i och för sig enkel som en hovtång, så det här inte mycket som kan krångla heller. Den har en liten bensinmotor som driver en hydraulpump och pumpen driver sedan både fram maskinen och rullar upp balen.

Funktionen är lika enkel som tekniken: man rullar helt enkelt upp balen varv för varv, ungefär som en hushållspappersrulle. Det finns också knivar man kan sätta in för att riva sönder den lite men de används sällan.

Förarmiljön skulle väl kallas “avskalad” i ett biltestprogram. Den har varken gps eller bluetooth.