Det mesta har i världen har två sidor. Så även vädret. Det är inte alltid som det bästa vädret är det bästa. Vår tillvaro just nu är exempel på ett sådant tillfälle i historien.
I förrgår kväll så vandrade jag 9-tiden på kvällen i toltalt mörker över en åker för att hämta en traktor. Vandringen företogs i plogkläder, dvs kortärmad t-shirt. Att gå över en åker den 14 november iklädd kortärmat utan att frysa sig fördärvad tror jag inte att jag har upplevt förr. Eftersom jag ju enligt tidigare skrifter gillar vädret bäst när det är lagom, dvs varken för varmt eller kallt, så borde jag njuta för fulla muggar nu. Att det dessutom inte synts en snöflinga än i år gör bara gott bättre. Och njuter det gör jag men…
Avigsidan då? Jo, under många år har jag noterat att den efterföljande odlingssäsongen blir bättre i omvänt förhållande till hur jäklig vintern varit. Nu har vi haft två riktigt hemska kalla snörika vintrar efterföljda av två riktigt bra odlingssäsonger. Före det hade vi sk skräpvintrar med grön jul etc, och då var dom därpåföljande odlingssäsongerna minst sagt mediokra.
Vad dethär riktigt beror på vet jag inte, det handlar dels om förekomsten av skadeinsekter, och den delen kan man förstå, oknytt fryser väl också ihjäl i kölden, men det handlar mist lika mycket om markstruktur. Genast man sätter harven i jorden ser man hur jorden beter sig, hur den faller sönder och hur den struktureras. Efter en kall vinter med rikligt med tjäle är det som att bearbeta en dröm, efter en varm vinter är det mera som att harva takplåt.
Egentligen är väl detta bara naturlig marknadsekonomi. Efter en jäklig vinter får man betalt i form av pengar, efter en varm njutbar vinter får man stå ut med lite mindre i börsen. Och kom sedan inte och säg att naturen inte har ordnat det finurligt.
PS
Dendär sista meningen kom mig att tänka på en tankenöt. Hörde i Nordnytt för ett par år sedan ett referat från någon olycka där en väghållningsminister citerades. ”Vägverket förnekar att vägarna inte skulle ha varit oplogade” Vad menade karn?
