Nöjd med vad man får?

Efter en trevlig påsk på ”fredens öar” kom jag hem med en hel del bilder i bagaget. Löksättningen är igång. Mats delar löksättare med en vän och bekant, Kristian Sundberg, och eftersom Mats inte hade fått hem sin sättlök ännu när jag var i Geta så fick jag ta några bilder när Kristian satte sin.

 

Löksättaren

Löksättare

Enkelt beskrivet har löksättaren 2 behållare, en för sättlöken och en för gödseln. Löken åker ner på rullband som går till en tratt som leder den ner i jorden, där har jord fösts undan och efter att löken landat föses jord på den och trampas till med hjul. Gödseln finns i den främre behållaren och landar före löken. Det brukar hända sej ibland att någonting stockar sej, då är det behändigt att ha någon att stå och hojta på sättaren om det behöver stannas, annars får den som står där försöka se till att det börjar löpa igen.

Att dela maskiner har både för och nackdelar. Ofta brukar det vara så när det finns flera ägare till en maskin att alla vill ha den samma tidpunkt när vädret är bra, och ingen servar dem. Men det finns ju undantag. Denna löksättare är en sådan. Den behövs några dagar på våren, så det brukar fungera vädermässigt. Slitaget är måttligt så det är inte så ofta det behöver bytas delar.

I år blir dessutom slitaget lite mindre än tänkt eftersom Mats idag fick veta att han inte kommer att få all sättlök som han beställt. Löken delas in i tidig lök som man skördar på sommaren och lagerlök som man skördar senare på hösten, av den tidiga sättlöken kan han nu konstatera att ca 30% av det han beställde, när snön låg vit fattas. Hur det kommer att gå med lagerlöken vet han inte i skrivande stund, men det låter inge lovande.

Det är lite som att på ett kontor bara ha tillgång till A5 papper fast man beställt A4, eller att man som målare bara får 3 liter färg fast man beställt 5… Och det går inte att springa ner till butiken bakom hörnet och köpa mera, det är allt man får och problemet ligger inte nära till, utan ute i Europa. Såna här bortfall får långa följder när man inte får det man beställer och behöver. 30% mindre lök kan man ganska enkelt räkna ut att det betyder 30% mindre inkomst för löken. Jordbruksstöden blir också 30% annorlunda, man får stöd för all åker man odlar även om man sår någonting annat på den, men, det är skillnad i stöd på vad man odlar.

Pricken på i är att Mats varit ute i god tid med att lämna in sina jordbruksstödspapper och måste därför lämna in ändringsblankett så att arealen på pappret för grödorna, stämmer överens med verkligheten. När man fyller i sina blanketter räknar man noga ut hur mycket åkermark man skall reservera för den ena eller andra grödan, utgående från utsädesmängden, nu är det omkullkastat och det blir att fundera och räkna om.

Det är som om man vore 3 äpplen hög. Och hade Gargamel i hasorna. Det är den lille lökodlaren som drabbas hårdast, fast man inte gjort någonting fel. Men man skall vara nöjd ändå, och se till att man har allting i skick pappersväg.

Löksättning

Sådden nästan klar – i Medåker

Som vanligt så åkte vi till Medåker (nära Arboga) i slutet på april. De är alltid före oss så man blir så där lämpligt nervös då man ser att de sår de sista åkrarna. Vädret var torrt och varmt (+22 grader) så man tyckte sommaren hade kommit.

Åkern runt huset var sådd men Lars-Erik som odlar där körde med harv och såmaskin på de andra åkrarna. Vi aktade oss att störa för det torkade upp alldeles förskräckligt fort så han hade bråttom. De är ofta ett par veckor – ibland en månad före oss med vårsådden.

Den lilla björken vid vägen hade redan stora löv men hemma i Hindersby har ”vårsåddsbjörken” inte ens mössöron. Vi har alltså en speciell björk på gårdsplanen som är litet senare än de andra och då den får löv så skall utsädet i jorden. Då vi kom hem i går så såg vi att det inte var någon brådska. Redan i Åbotrakten låg det snö på åkrarna. Våra lerjordar är också ganska kalla och värms långsamt upp.

Jag sitter och försöker betala traktorn men Aktias datasystem ger bara ”Systemfel – 5301” och i värsta fall måste jag åka till bankens kontor i Lovisa i morgon bitti. Inte skulle man idas för så mycket bekvämare är nog nätbanken.

För övrigt så har jag fått den vanliga vårförkylningen men det är ju bra att den kommer före sådden och inte just då man har mest bråttom. Bilen gick inte genom besiktningen. Den är så gammal att det skall bytas litet kungsbultar och stag här och där. Nu gäller det bara att få in stödansökan. Jag har ännu inte bestämt mej hur jag skall göra med viltåkrarna. Jag måste antagligen så vete för det börjar bli nödvändigt att spruta mot kvickroten och det får man inte göra på viltåkrar. Jag har den erfarenheten att kvickrot på mullåkrar skall sprutas bums på fläcken – annars blir de helt omöjliga.

Två av ringarna på välterhjulen på Rapiden var helt sönder och det verkar vara svårt att hitta rätt dimensioner  men jag litar på byns reparationsexpert som dessutom importerar däck själv. Innan allting är ihopskruvat så börjar det säkert bli dags för vårsådd här också om det inte kommer mycket regn på helgen förstås.

 

 

Yrkesprov

Idag hade vi yrkesprov. Hm, vet inte vad jag ska säga om det då jag personligen inte tyckte det gick så bra… Men relativt nöjd är jag ändå. 🙂 Vi skulle kunna daglig service av traktorn; kolla oljan och så vidare, samt kunna koppla i en kärra och backa in på olika trånga utrymmen med mera. Innan det städade vi upp vid den numera rivna pälsfarmen som tidigare fanns på området men som nu ska göras om till bland annat manege åt hästarna. Det blev ganska många skopor med trävirke som vi körde bort till ’soptippen’ en bit bort. Förhoppningsvis kommer f.d. farmen också att bli ett fint område så fort vi rätt upp allting där!

Nu ska jag försöka vila lite  (fastän jag har sovit flera timmar efter skolan idag, jag skyller på jet lag, hehe!), det är ju en ny arbetsdag i morgon och sedan får jag åka hem till Petalax!

Manegens ’grund’ är redan lagt.
Bakom skymtar det vi för tillfället
använder som soptipp. 🙂

Valparna växer så det knakar och
har nu öppnat ögonen delvis. Underbara
söta små liv det är! På fredag blir dom
tre veckor. Besök gärna våran hemsida!

Då kör vi!

Våren kommer igen med stormsteg. Ett av de säkraste vårtecknen har observerats här på Heisala, nämligen konstgödselspridaren. 😉

De senaste dagarnas varma och soliga väder har torkat åkrarna så pass mycket att Antte började sprida ut konstgödsel på vallarna igår och Åke sådde, eller lappade, fläckar som utvintrat. Då vi var en sväng till Pargas centrum idag, såg vi den första traktorn med harven bakom, troligtvis sår de sockerbetor på den åkern.
I morgon ska vi åka österut, får se hur åkrarna ser ut ”diiååt”. I regel brukar vi nog vara i gång ett par veckor senare dit än hit.

För övrigt går vi igen i väntans tider, det är nämligen så att Sötis ska kalva vilken dag som helst. Egentligen hade hon redan beräknad tid på söndagen, men ännu har det inte kommit någon kalv. Så vi fortsätter att vänta, men så fort mini-Sötis anländer lägger jag upp några bilder på den 🙂

Det börjar dra ihop sig till vårbruk

Charlotta skrev så bra under påsken om arbete på helgen, det var riktigt som tummen på spiken. Här smög vi omkring på långfredagen för att inte göra allt för mycket oväsen, för till gammal tradition hör det till att det skall vara lugnt under den dagen.

Men vad göra? Solen gassar på och lika överaskad är man varje år att det blir vår 🙂 Det är liksom en adrenalinkick då tilttorna på åkern blir gråa, då skall det minsann ställas till att plocka ihop alla de några tillbehören som krävs för att få det lilla fröet på rätt djup i marken. Lite kolla in vad grannen gör och bönderna runt omkring – Har någon redan börjat? Den hetaste diskussionen under den första vårbruksveckan är nog vem som varit först ute, andra veckan går redan diskussionen över till vem som redan har allting färdigt 🙂 Visst är det komiskt, men det är vel det som gör det så spännande.

Hemma hos oss har det varit lite ”piano”. Visst har vi gjort en massa saker och till sist får man stanna upp och börja sätta saker i viktighetsordning. Efter att vi har varit friska hela vintern och undgått allt som heter förkylning, så har jag redan en tid sagt att då vårbruket närmar sig så är vi sjuka och skulle det vara lika lätt att vinna 7 rätt på lotto med den tippningen så skulle vi ha varit miljonärer redan i detta läge.  En ordentlig förkylning drog in strax före påsk och som pricken på ”i” så bidrog det med en öroninflammation och tillsvidare döv på vänstra örat.

Det största arbetet under påskhelgen har varit sortering av spannmål.

Som ett gammalt talesätt lyder ” Som man sår får man skörda ” och ”Till utsäde är endast det bästa gott nog” Därför tog vi i ett tidigt skede analys på vårt spannmål som vi sparat i torken. Analysen som kom tillbaka från Evira visade sig vara ”ok”. Däreför har vi nu under påskhelgen sorterat ut de bästa kärnorna av korn och vete.

Home, sweet home!

Det känns skönt att vara hemma i Finland, trots att vi har haft det superduper jättebra i Sverige! Vi har gjort så många olika saker att jag inte börjar räkna upp alla, men vi har bland annat åkt tunnelbana, shoppat (massor!), ätit (massor, massor!) och mycket annat också. Vi kom i land i morse ca klockan 7.30 och klockan 12 var vi hemma. Vi åt mammas potatismos med fiskbullar och sen skulle jag och pojkvännen bara vila en stund. ’Stunden’ blev väl en sisådär 4 timmar… Tydligen var vi väldigt trötta.


Värmen, värmen! Helt otroligt
vad stor skillnad det kan vara
på en liten båtresa, då vi hemmavid
har ca 13-15c.

Och nu är jag tillbaka på internatet. Man hinner alltid bara hem och svänga och så bär det av på nytt..! Imorgon har vi yrkesprov, vilket betyder ungefär att vi praktiskt ska ha ett prov på vad vi har lärt oss hittills.