Vinnarna i lottdragningen där fem väggkalendrar med bondbloggarnas finaste bilder stod på spel är nu utsedda. Signaturerna Marlene, R, Ulrika, Emma och Valborg Anderssén får varsin kalender på posten. Vinnarna har kontaktats per e-post.
Tusen tack till alla ni som kommenterade och berättade era bästa minnen från året som gått. Er respons är guld värd och vi uppskattar att ni tog er tid! Ni är alltid välkommna att skicka oss ett mejl eller att ge en kommentar om bloggen, när som helst.
Inte bara december gick till snöarbete. Nu verkar januari bli ännu värre. I fjol kom det mycket snö men den var lös och man körde bort den då man hade tid. Nu har de senaste blidvädren satt piskan på ryggen. Om inte snön är borta framför alla dörrar då det fryser så har man allvarliga bekymmer.
I dag körde jag bort snö hela dagen. Vi har gårdsplanen litet besvärlig då det finns byggnader runt omkring och man måste köra snön långa vägar ut på åkrarna. Det går för all del bra med schaktbladet men nära dörrarna måste man jobba för hand. Jag riskerar inte att köra schaktbladet genom dörren.
De stora taken är ett annat problem. De har plåt så snön kommer vanligen ner av sej själv men hur länge skall man vänta att den rasar ? Kör man för tidigt så blir det att börja om på nytt då snön rasar ned. Det är inte ofarligt att vistas under takkanten då det kommer flera hundra kilo snö ner med god fart.
Nu på kvällen fick jag äntligen snön bort. Jo, det kan ni väl gissa – det snöar igen …
En bild på Föusbook fick mig att tänka på något jag hörde för några år sedan. Det var en relativt nyetablerad husdjursägare som berättade för mig att det inte är jorden, inte djuren och inte traktorn som avgör om man är bonde eller inte.
Det är……Pick-up’en . Har man ingen flakbil är man ingen bonde. Så enkelt är det.
Själv är jag då alltså per definition ingen bonde.
Nu hoppas vi verkligen att rubriken stämmer. Ragni kalvade och hon fick en långbent och pigg TJURkalv! Det är överlag roligt och önskvärt att få kokalvar, men framför allt av henne hade vi gärna tagit emot en kokalv. Ragni hör nämligen också till våra ”gamyler”, hon har nu kalvat 7 gånger. Det som gör att det harmar ännu mera är det, att vi inte har en endaste en avkomma efter henne. Det här var hennes 6 tjurkalv, den enda kokalven hon har fått blev i tiderna såld. Så kanske den åttonde kalven sen blir en ko..
Och namnet då? Den lilla filuren fick heta Inteentill. 🙂
Samtidigt som min farmartank renoveras passar jag att ta i tu med en annan bränslerelaterad åtgärd jag funderat på en tid, nämligen att ordna en skyddsbassäng åt tanken. Trots att renoveringen dramatiskt minskar risken för läckage är den ändå inte helt obefintlig. Om t.ex. slangen trillar ner kan den suga hela tanken tom innan man hinner märka nåt och det har också hänt att traktorföraren varit lite okoncentrerad och ränt frontlastargafflarna rätt genom tankväggen. I såna fall spelar det ju ingen större roll om tanken var renoverad eller inte.
Skyddsbassängen är helt enkelt en stor balja som man ställer tanken i. Uppstår det läckage samlar baljan upp det istället för att det rinner ut i naturen. Det finns ett antal olika versioner i plåt eller plast. Den absolut fräckaste är Nafta-Nasu som är en plasttank formad som en gris, men den passar inte riktigt in på vår gårdsplan. Tyvärr….
För min del har jag tänkt gjuta baljan i betong för att sen kunna bygga tak och väggar på den. Ett litet hus smälter bättre in i gårdsmiljön än en liten plastgris, åtminstone enligt min mening. Nån form av tak krävs för att det skall vara nån idé med bassängen, om den är full med regnvatten den dag läckaget uppstår är den inte till nån större nytta.
Den lokala yrkesskolan Optima åtog sig att gjuta själva baljan som ett elevarbete, vilket var jättebra ur min synvinkel. Det är nämligen till fördel om man kan göra hela baljan i en gjutning. Gjuter man golv först och därefter väggar är det inte säkert att det blir helt tätt och då kan brännolja ändå sippra ut.
Det har varit omväxlande på väderfronten här de senaste dagarna. Efter tre dagar av snöarbete var det en hel dag vackert väder (-10 grader) men så kom det snö igen. Och då den snön var bortkörd så hann jag vara en hel dag i skogen innan det blev riktigt kallt. Vi hade -28 grader förra natten. Men så slog vädret om och det började snöa.
Jag har nu fått ihop det mesta i skogsutrustningen. I början så glömmer man alltid hem nånting – om inte annat så vipparen. Och det är ganska stökigt att vara tvungen att köra fram traktorn till varje träd för att knuffa omkull det med lastaren (jag sågar nog av det först). Inte för det – i år så kör jag med traktorn nästan fram till varje träd bara för att få spår så man inte behöver arbeta sej fram genom snön som nu har skare som varken bär eller brister. Just då man hävt upp sej på skaren så brister den och man står med ena foten en halv meter lägre. Men visst får man massor av motion så gymfaktorn är hög.
Däremot är kvällsskiftet ganska kort. Gubben är trött på kvällen och ligger mest bara på soffan. De korta dagarna är inte alls för korta. Men om ett par veckor skall väl konditionen vara bättre.
