28 februari, 2019 av Nisse

Oundvikligt: Döden och skatten

Allt går att fixa med massor av arbete, tid och pengar. Men döden och skatterna kan man inte undvika om man inte hör till de 85 personer som äger hälften av jorden.

Jag sitter alltså och deklarerar – årets värsta vecka. Det är som att borsta tänderna: Inte roligt men nyttigt. Jag avskyr tandkräm och kan bara använda sådan som absolut inte innehåller allt möjligt skräp som tillsatser. Och kör med en traktor som får hela huvudet att skallra – men visst är den effektiv. Lika mycket tycker jag om bokföring och deklaration.

Jag gör allting själv ändå för man har stor nytta av att gå igenom årets räkenskaper. Slutresultatet är inte upplyftande men det blev litet mindre förlust än i fjol. Då tyngde inköpet av tröskan ganska ruskigt. Speciellt likviditeten var på botten förra våren men nu är den mycket bättre. Bokslutet visar ju inte hur mycket pengar det finns på kontot vilket enligt min mening är det viktigaste.

Året 2018 var ett reparationernas år både ifråga om byggnader och maskiner. Fastän vi gjort allt arbete själva så har alla inkomster gått till reparationer. Förlusten täcks med pensionen. Men tänk hur dyrt det hade varit om vi inte gjort arbetet själva …

Så jag är ganska nöjd ändå. En ny (begagnad) tröska står i den reparerade ladan och Zetorn är ombyggd ganska grundligt och fungerar till och med. Vi har inte köpt nya maskiner men ändå satsat ordentligt på att sätta stället i skick. Mest med eget arbete.

Förlusten är delvis bokföringsteknisk för avskrivningarna för den nya skogslastaren och tröskan utgör en stor del av hela förlusten. Man har ju avskrivningar i många år efter det man investerat.

De utländska köpen bara ökar och jag har nu ett hundratal poster men i pengar är det inte så mycket för jag köper mest billiga prylar som kostar nån euro. De finländska företagen är hopplöst efterblivna då det gäller näthandel. Man har svårt att hitta deras produkter och hittar nåstan ingen information om varorna och inte ens priserna. De fattar inte att man inte har tid att ringa runt och fråga priser och egenskaper. Så jag köper hellre från nätbutiker som har allting tillgängligt.

Fjolåret var också verktygsköpens år. Jag har satsat en hel del på nya verktyg och satser – speciellt utdragare. Nu kan jag testa spridare till dieseln och har en elektrisk hydraulpump i verkstaden så jag inte måste starta motorn inomhus för att använda hydrauliken. Jag har länge satsat på verktyg. Bara en enda reparation betalar verktygen.

Men deklarerandet är inte roligt. Jag söker kvitton och stoppar in siffror och rättar siffror för alltid blir nånting fel. Man har saligen glömt hur man borde deklarera sedan förra året och gör om alla misstagen. Det värsta är systematiska fel för då får man göra om allting. Jag sätter in allt mer kontrollfunktioner som skall hitta felinmatningar genast.

Det behövs inte någon invecklad bokföring för deklarationen numera bara man skiljer åt poster som har olika momsprocent men jag har egna konton för varje maskin så jag kan följa med vart pengarna går. Det förvånar inte att Zetorn kostat en hel del fast den haft mycket litet utgifter tidigare. Likaså gick det pengar till ladan (mest betong). Men nu märks att Ducaton börjar bli gammal och kostar att reparera. Snart lönar det sej att byta till en nyare eftersom plåtarna börjar rosta och då är det snart slut på allvar.

Försäkringar är en stor utgiftspost men nästan lika oundvikliga som döden och skatterna. Jag minns bra branden 2014. Elström går det åt på grund av att vi har kalluftstork men brännolja går det ganska litet sedan vi gick över till direktsådd. Mest går det motorbrännolja till skogsarbetet. Det är inte mycket som behövs för sådd och skörd.

Nu har jag det mesta insatt och skall ännu kontrollera siffrorna kors och tvärs innan jag lämnar in deklarationerna. Sedan är det ett helt år kvar till nästa elände och vi skall fira inlämnandet med kaffe och temlor (som Ture Sventon säjer).

30 december, 2018 av

Säsongsavslut till nyår

Årets återstående timmar börjar vara lätträknade och som brukligt inför nyår försöker man betala bort det mesta innan årsskiftet för att på så vis kunna bokföra utgifterna på innevarande år. Ibland brukar det kunna göras nåt bokslutsinköp men i år är det nog bara några mindre prylar som införskaffats. Nåt egentligt mellanbokslut har jag inte gjort men en titt på kontoutdragen och i faktureringsprogrammet ger ju en sorts fingervisning om att utrymme för större utsvävningar saknas. Riktigt bedrövligt är det dock inte trots en svag skördesäsong då vi hade bra försäljning av fjolårets lagerprodukter långt in på våren. Sämre kan det nog bli med likviditeten framåt kommande vår men jag får väl försöka lappa ihop med lite virkesleveranser. En del affärer är ändå på gång men dom avgörs nog först efter nyår.

Löner och olika ersättningar blir också redovisade på detta års sida även om jag annars brukar betala månadens löner de första dagarna i påföljande månad. Speciellt i år är det nog bäst att sköta om lönerna inom december då det nya inkomstregistret tas i bruk vid årsskiftet. På så vis har man hela januari på sig att sätta sig in i systemet. Jag använder ju Palkka.fi för redovisningen och räknar med att programmet uppdateras så att det fungerar sen vid nästa lönebetalning. Så så stora bekymmer borde det inte innebära, peppar, peppar……

Säsongsavslut.

Så här lagom till nyår passade vi också på att avsluta skördesäsongen med att ta in den sista grönkålen. Det hotas med råskväder till nyår så det var lika bra att få det gjort, speciellt som vädret var riktigt fint idag med ett par plusgrader och en sol som lyste fint om än höll sig ganska lågt över horisonten. Vi hade tidigare en hel del grönkål i lager och var lite tveksamma till att skörda in det sista men nu över jul och till nyår har den gått riktigt bra åt så varför int ta in det sista också. Dessutom brukar den grönkål som skördas efter lite frost också smaka riktigt gott samt vara lite mörare i konsistensen, lagerhållbarheten brukar dock vara lite svagare än för den grönkål som skördas innan hårdare froster.

Ohi on. 29.12.2018. Säsongens sista grönkål tas in till lager.

500 blogginlägg.

Om inläggsräknaren räknar rätt så torde detta inlägg vara min femhundrade skrivelse här på bondbloggen. Mitt första inlägg skrev jag vid midnatt den 5 april 2011, då var tanken den att skrivandet skulle pågå ett eller ett par år men här är jag fortfarande till någons glädje men säkert också till någons förargelse 🙂 Som Nisse skrev tidigare så kommer vi att fortsätta ?? blogga i egen regi så länge någon läser och konceptet kanske inte ändrar så mycket men det får vi se sen in på nästa år. Jag ska nu inte gå händelserna i förväg här. Roligt är det i alla fall att Charlotta och Sonja återupptagit sina skriverier här på bondbloggen så att verksamheten blir bredare och mångsidigare.

Vill med dessa rader dra sträck för mitt bloggande för detta år med att önska läsarna och mina bloggande kollegor här ett riktigt

Gott Nytt År

vi ser framåt med tillförsikt och hoppeligen kan jag leverera nåt läsvärt framledes. Är det nåt speciellt som Ni vill att vi tar upp så går det alltid att önska via nån kommentar. Vi gillar det här med interaktivitet även om det ibland kan ta lite tid innan vi hinner svara 🙂