Etikett: skog

Kvällspigg och morgontrött

Under den mörkare delen av året så börjar mitt dygn alltid gå för långt framåt. Normalt är jag kvällspigg så det går lätt in på småtimmarna innan jag lägger huvudet på dynan. Då det är mörkt nästan hela tiden så märker jag inte att det börjar bli natt. Tyvärr leder det till att man är morgontrött följande dag. Med de korta dagarna skulle man inte ha råd att tappa nån timme med ljus. Även om jag har en massa lampor på traktorerna så är det inte samma sak som dagsljus. Det blir skuggor och i besvärliga stenbackar så går det lätt illa.

Ännu 6 januari hade vi fullt med vatten och blöt lera överallt. Ingen tjäle fanns det och man kunde inte köra i skogen utan att det blev djupa spår. Så det blev verkstadsarbete och för en gångs skull hade jag tid att göra grundlig service på Zetorn och lastaren. Lastaren fick ny grip för den gamla gick sönder förra våren och den var så besvärlig att svetsa att jag köpte ny. Pojkarna på Mecanil hade nog svetsat en sådan grip men den ville inte hålla. Den nya är också litet större än den gamla. Samtidigt byggde jag ny hållare för bommen på lastaren.

Sedan blev det kallt och bråttom i skogen. Den 7 januari sjönk temperaturen snabbt under noll och har hållits låg efter det. Det bästa är att vi inte har fått någon snö alls förrän i går. Därför frös hjulspåren snabbt och det gick att köra i skogen. Perfekt skogsväder helt enkelt.

Vi hade bråttom att lägga ned brotrummor för dikena var ännu inte frusna så man kunde lyfta upp kvistar och rötter med gripen och fick lätt jämn botten under röret. Det enda besvärliga var att plaströren flyter och det var besvärligt att få jord på dem utan att den gled under röret. Nu är i alla fall vägarna klara i två skogsbitar som borde gallras och städas. Atomlinjens väg är körbar nästan hela sträckan utom på mossen där det ännu är öppet vatten på sina ställen.

Men vägen längs linjen är inte så bra. En dag då vi kom hem i mörkret så såg jag inte vägen utan körde ned traktorn (Zetorn) i ett stengryt. Bägge bakhjulen och ena framhjulet satt fast riktigt ordentligt och traktorn låg på stenar både under motorn och hytten. Nu var man själaglad att lastaren är fäst på traktorn för jag kunde lyfta upp bakhjulen med lastarens fötter och rada virke under dem tills traktorn kom upp ur grytet.

Virket på bilden ovan visar var bakhjulen låg och hytten låg på den stora stenen. Till all tur gick inget sönder utom trappsteget till hytten som blev ordentligt tillknycklat. Men det hade jag redan tidigare bytt ut till ett enkelt flatjärn för det ursprungliga trappsteget var grundligt sönderkört. I skogen håller trappstegen inte länge – åtminstone i våra stenbackar.

Det har inte varit tid att skriva i bloggen på länge för kvällarna har gått åt till att svetsa fiber i Robbes lilla växthus i grannbyn Lindkoski. Där håller två japanska ingenjörer från Fujitsu på att installera LED-belysning i växthuset som inte alls är litet utan blir ett höghus … Ni kanske lästa om Robbes växthus i Landsbygdens Folk för en tid sedan. LED-belysningen är  helt ny och därför vill Fujitsu följa med dess funktion över nätet. Så jag svetsade optisk fiber.

Dessutom är det fullt upp med flyttande. En massa saker skall hit från Borgå och så skall det möbleras om. Det tuffaste var att tömma tre stora Lundiahyllor som var fullproppade med böcker och papper från golv till tak. Böckerna finns nu radade längs den stora trappan till övervåningen tills den nya hyllan är klar.  Vi är litet bokgalna i den här släkten  så alla hyllor och skåp både inne och ute i stallet är fullproppade med böcker.

Och så gick det en hel del tid till tandläkaren eftersom en tand hade börjat krångla och måste rotfyllas. Vår tandläkare Barbi bor i Borgå så blev det litet byggande i Henriks nya hus på Prästgårdsbackan också ett par kvällar. Och då blev beställningar och räkningar till mitt i natten.

Nu har vi en hel del snö så det blir att köra spår. Det är en riktigt torr och lätt snö som isolerar bra och måste packas för att vägarna skall frysa. Jag har ingen vagn bakom Zetorn så jag kan backa och lyfta träd med lastaren. Först då alla skogsvägarna är klara så börjar vi köra ut virke. Nu hotar prognosen med -18 grader i början på nästa vecka och då måste spåren vara uppkörda. Men det är bra att det fryser när vi skall köra ut virket. Vädret har varit mulet men ett par dagar har det varit riktigt soligt.

Det blev vinter i år också fastän det såg dåligt ut i början på januari.

P.S. Vi har nu skrivit över 10 000 inlägg i Bondbloggen !

/Nisse

Skogsvintern uppskjuten igen

Visst har vi varit i skogen med lilla MF165 för att köra upp vägar men det blir till ingenting eftersom det inte fryser på. Vattnet bara bubblar upp i spåren och fryser aldrig. Vi har städat upp efter processorn som körde omkull våra träd vid Atomlinjen men det är mest litet hobbyarbete – inte blir det till nånting utan lastare. Och vi vågar ännu inte köra dit med tyngre traktorer. Prognoserna lovade köld till första januari men den kylan blev uppskjuten till nästa vecka – och kanske ännu längre …

Atomlinjen vid Ratuöyen

Så jag sysslar med verkstadsarbete och bygger styrsystem till det nya brännhuvudet. I nummer 51 av Land Skogsbruk (en av mina favorittidningar) fanns det en riktigt intressant artikel av Lars Lundqvist, skogsskötselsforskare på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Han avlivar myterna om blädningsbruk och menar att täta blädningsskogar är ett lönsamt alternativ. Men det är bara granskogar som kan blädas. Och det har vi mycket av här. Tallarna är nämligen uppätna av älgarna.

Det jag speciellt gillar är hans råd att ”Hugg bara stora träd och gör urvalet själv, du som skogsägare gör det lika bra som dyra konsulter”. Det passar mej precis. I själva verket har jag gjort så redan i 60 år sedan jag lärde mej skogsbruk av farsan som var aktiv inom skogsreviret och på sin tid vann flera stämplingstävlingar. Numera behövs inga stämplingstävlingar för processorerna gör kalhyggen av hela skogen. Men jag har som valspråk ”Lag sjölv !” (gör allt själv) och fäller, kvistar och kör ut alltihop.

I den senaste studien som Skogssällskapet finansierat visar Lundqvist  att det inte finns något vetenskapligt stöd för att ge råd och stämpla bästa trädval i täta granskogar. Han menar att det inte har någon betydelse för tillväxten om man tar bort närstående träd utan det viktiga är hur mycket det finns på 1000 kvadratmeter – alltså inom en radie på 20 meter. Trädgrupper kan lämnas kvar om man ser till att det finns lagom många inom den här radien i medeltal.

Vid val av träd som skall fällas så bör man fälla de största och lämna kvar de som har bästa kvaliteten. Man kan också välja de träd som gör minst skada vid fällning. Huvudsaken är att ha ständig tillväxt på de mest värdefulla stammarna och samtidigt slippa kostnader för markberedning, plantering och röjning. Man plockar ungefär 5-10 stora stammar per hektar   och år och väntar högst 20 år på nästa gallring.

En sak som jag sysslat med länge är att lämna också klena stammar och där är Lundqvist av samma åsikt. Han anser att man skall undvika luckor och jag har varit noga med att lämna alla möjliga skräpträd i stället för att hugga upp luckor. Det är nämligen viktigt att hindra gräset att växa till och då är tät skog bästa botemedlet.

Det är intressant att gamla metoder kommer upp på nytt nu efter många år av kalhyggen. Vi har  alltid sysslat med den gamla metoden och fortsätter med den. Det finns förstås ingen ”riktig” metod utan man måste bedöma varje skogsbit för sej och hugga på bästa möjliga sätt. Vi hugger också på litet annat sätt än för 60 år sedan eftersom vi  numera har två lastare och en liten traktorprocessor. Men huvudprincipen är fortfarande kontinuerlig tillväxt.

/Nisse

Höstblöta

Det är så varmt att man kunde bygga och göra en hel del utomhus men det är nu så obarmhärtigt blött att man snällt får hållas inomhus. Traktorn vill man inte alls köra ut på åkern fastän det håller upp nån dag för det blir djupa spår i leran. Fast det finns ju en massa jobb inomhus också. Bilar, traktorer och tröska skall gås igenom och repareras. Mera lampor och LED-slingor skall installeras. Och om det kniper så finns det mycket att städa.

Belarusen måste fixas för jag tror vattenpumpen blivit dålig (den är bara 30 år) och så är glödreläet dåligt vilket gör att man inte kan starta den på vintern utan att värma länge. Så jag tog bort den nya lastaren som är ganska stor så ryms traktorn lättare in i verkstaden. Det var första gången jag tog bort lastaren och förstås var det problem. Den måste släppas ned ganska nära marken för att stå stadigt och en kabel hade jag klippt av för kort. Då jag monterade ihop den så stod den inte på marken och jag kom inte att tänka på avställningen. Inget problem annars men det var just kabeln till ena foten och då kontakten kom ur så fungerade inte alls hydrauliken för den foten. Jag behövde nämligen ett extra uttag till processorns svängning och valde då fotens uttag som jag kopplade till en elektrisk omkopplare. Men det blev fel. Hade jag kopplat tvärtom så att svängaren måste ha ström för att fungera så hade allt varit bra. Nu måste foten ha ström för att fungera  och jag var tvungen att börja skarva trådarna. Men det skall ändras innan jag sätter på den på nytt.

De senaste dagarna har jag bråkat med gamla Volvon (855 -96) som har problem att starta. Men mest har jag suttit vid datamaskinen och svurit för numera är verkstadshandböckerna elektroniska. Jag kör Linux som folk tycker är svårt men det är rena barnleken mot Windows som är alldeles hopplöst om nånting börjar krångla. Och handböckerna måste ha Windows. Tanken är god men det är ett rent helvete att få programmen att fungera. Jag fick igång ett program till sist men nu tänker jag ta ut allt på papper för att utifall datamaskinen börjar krångla. Och det gör den lätt då det kommer en massa uppdateringar och nya versioner.

Jag köpte också nya OBD-grunkor som kopplas till bilens felkodssystem. Den första fungerade ibland till hälften så få nu se om de nyare fungerar bättre. Tanken är också god i det fallet – ifall man får eländet att fungera. Jag läste på nätet att OBD2 är standard – jo, men så har varje bilmärke sina egna ”tillägg” till OBD2. Och där sitter man igen med skägget i brevluckan.

Inte lönar det sej att lappa ihop en gammal Volvo 855. Man får en begagnad fungerande och besiktad 850:a för 5500 kronor (under 600 euro) vilket är billigare än att köpa en ny insprutningspump (ifall det nu är den som krånglar). Men vår Volvo är riktigt fin i karossen  och jag tycker inte om att kasta bort nånting om man kan reparera det. Allting går också att reparera med massor av tid, arbete och pengar …

Sedan började jag fundera på hur vi skall hitta en ny bil då den här är slutgiltigt slut (läs: rostig). Man kan ju inte köpa nyare bilar än V70 från 1999 (med samma kaross som 850). Därefter har de en massa äcklig elektronik och blir bara värre och värre (jag är ju elektronikingenjör). För att nu inte tala om de nyaste modellerna som är fula som stryk. Man börjar snart tänka på gamla Lada med en tår i ögonvrån. Visst krånglade den också men den var så enkelt byggd att den alltid gick att reparera – utan datamaskiner.

Nä, jag skall flytta verkstadsprogrammet till Linux och köra det i en virtuell Windowsmaskin där och så köper jag reservdelar i all min tid från skrotfirmorna till Volvon. Och i värsta fall måste jag köpa en ny Volvo från 1999 om 10-20 år.

I går var vi med brorsan till Atomlinjen (högspänningsledning) som går tvärs igenom vår skog. Där hade de kört omkull en massa träd så nu vet vi var vi skall börja med skogsarbetet i vinter. Men först då det är ordentligt tillfruset för det är inte roligt att köra ned i groparna som processorn gjort då den körde på den blöta marken. Det är mest berg men där finns en mängd stora stenar och djupa gropar. Sist och slutligen blev det en massa virke (inklusive stock) från den ”lilla  putsningen” av elgatan. Få nu se när det blir ordentlig vinter. I värsta fall får vi vänta till februari. Så det finns troligen tid att syssla med verkstadsarbete.

Hälften av flisveden

Sent omsider har jag fått hemkört ungefär hälften av den flisved som behövs för nästa vinter. Det är mest krokiga tallkvistar så det blir inga stora mängder flis. Det behövs grövre virke för att man skall få ordentligt med flis. Men det ryms inte allt på vedhopen i alla fall så vi måste flisa två gånger och köra till mera ved. Förra vintern gick ganska bra men det var ovanligt varmt så vi behöver mer än 150 kubikmeter flis för nästa vinter för att vara på den säkra sidan. Då är det lika bra att flisa i två omgångar för flisen torkar snabbare i tunnare lager.

Vi har också grövre virke dvs. björk- och granprops som det inte blev så mycket av och då lönar det sej inte att sälja. Man måste ha minst 5 kubik och helst 15 för att de alls skall hämta hoparna. Så gran och björkprops blir flisade i år. Jag har inte kört hem dessa än för de finns längs skogslaggarna och kan hämtas när som helst medan det är bäst att köra ut från skogen nu medan det är torrt före. Och så finns de gamla stockarna som aldrig blev sågade år 2014 (då köket brann). Jag håller i alla fall på att såga dem nu för att se om det blir något användbart virke av dem ännu.   Allt virke behöver inte vara av så bra kvalitet. Tvärtom behövs det en hel del litet sämre virke eftersom man inte nänns använda det fina snickarvirket där man vet att det ruttnar.

Det kom 15 mm regn här förra veckan och så 5 mm i går. I skogen märker man att det börjar blir mjukt i lägderna men det går ännu bra att köra. Vi har en hel del stenbackar där vi högg i vintras och rötterna till de gamla stubbarna håller ganska bra att köra på. Ett par lass till kan jag köra men sedan blir det att flisa första omgången. Regn skall det bli på torsdag men det gör inget för jag kan såga nu då jag har Logosolen under tak.

Jag har också börjat städa upp i ladan där golvet skall byggas om. Det är ett stort arbete för den är full med skräp (och användbart material). Mest tar det tid att sortera allting. Nu finns i alla fall hyllor och skåp att rada in i. Rörlagret skall flyttas ut i ladan så få se nu hur man skall hitta nånting då det inte mera finns på det gamla stället. Visst blir det bättre ordning men vanans makt är stor så jag kommer säkert att söka i de gamla hyllorna innan jag kommer ihåg vart allt är flyttat.

I dag kom värmen tillbaka. Vi hade två dagar riktigt kallt alldeles i början på juni med is på morgnarna. Brodden stannade upp i tillväxten men tar väl fart nu. Vi får hoppas att det var ”järnnätterna” som alltid brukar komma i juni. Potatisen hann inte sticka upp så ingen större skada har skett.

 

Flisveden skall köras hem

Det är ju ganska sent att köra hem ved men det blev uselt i april med förkylning och resor. Det går ju bra att köra nu eftersom det är så torrt. Men det är litet för varmt och man svettas i hytten.

I dag fick körandet ett brått slut då gripen gick sönder. Ena ”vingen” brast helt och hållet så nu blir det att svetsa.

Det är inte så farligt men det tar tid att svetsa ihop ordentligt och i natt skall det komma regn. Det är välkommet för brodden men inte så bra i skogen. Hur mycket det kommer vet man inte men omkring 10 mm lovar prognoserna. Det stör ännu inte vedkörandet. Inte hjälper det brodden så mycket heller men åtminstone borde det få vallfröet att gro ordentligt.

 

 

Morgonen ljusnar …

I morse var det minusgrader så jag tog en sväng till skogen och fällde aspar. Det har varit dåligt skogsväder och det blev det igen på eftermiddagen. Då jag satte värme på Zetorn så blev jag igen påmind om varför vi har det så bra trots usla inkomster. Fåglarna sjöng och himlen började ljusna.

(Klicka på bilden för att få en större och tydligare bild !)

Det är fint att på morgonen få se den här synen från trappan. Ofta är det tyst och vindstilla. En annan trevlig sak i morse var att nu har jag åter bil. Ducaton är ihopskruvad och verkar fungera. Det blev litet extra lagat med detsamma som den var inne i verkstaden och upplyft. Jag har länge tänkt sätta in temperaturmätare för vägen (framför motorn) och har haft själva mätaren installerad men det har varit problem att få ut kabeln ur hytten. Nu drog jag ned den längs ett rör men måste skarva den för att få givaren på rätt ställe. Det var inte precis enkelt eftersom det är så eländigt trångt.

Samtidigt märkte jag att balken framför motorn börjat rosta så det blev litet rostbehandling också. Och en hel del småarbeten som inte blivit gjorda förut. Bilreparationerna tog däremot inte slut för jag måste byta de bakre bromsskivorna på Volvon. Ducaton ut och Volvon in …

Det hade varit så kallt i natt att det var tjockt med is på rutorna på morgonen. Det gick bra att köra på åkern på morgonen men redan klockan tolv började det bli spår. Skogsvädret är snart slut. Eller så kommer vintern tillbaka i slutet på nästa vecka. Då skall det bli både snö och minusgrader på dagarna. Om nu prognosen stämmer …