Tilläggsisolering

Väderprognosen hotar med -25 till julafton vilket innebär att vedklabbarna går åt ungefär i samma takt som man hinner slänga in dem i pannan. Som tur är ju marken täckt av gratis tilläggsisolering som bara är att använda.

Äldre hus har ofta en rejäl stenfot som gör att det finns ett öppet kryputrymme på uppemot en meter under golvet. Det är smart, eftersom det gör det praktiskt taget omöjligt för fukt att komma upp i golvet. Vintertid gör det förstås också att det är iskall luft under golvet, vilket inte är så trevligt. Lösningen är att skyffla snö mot stenfoten och på det sättet stänga av kryputrymmet. Det betyder på intet sätt att det direkt blir varmt under huset, men alltid hjälper det lite. Trots detta hör ullsockor till standardutrustningen hos oss vintertid, men värre problem kan man ha.

Fast tyvärr förstör det här skyfflandet gårdsplanen, åtminstone tillfälligt. Vi har ungefär 15 cm snö på marken, så redan vid första spadtaget blir gräsmattan synlig. Hoppas det hinner komma mer snö före julafton, så man slipper se grässtråna.

Kalla maskiner

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg störs inte korna nämnvärt att att kvicksilvret kryper ordentligt under noll. Skötaren ojar sig lite när det börjar gå mot -20°C, men med varma kläder klarar han sig någorlunda bra också. Värmehalare (eller skoterhalare som vissa kallar det) tilltalar mej inte, de är ofta för otympliga. Många tunna lager är som bekant bättre än ett tjockt och om man planerar klädseln lite kan man ha det någorlunda varmt och ändå vara någorlunda rörlig.

Det som däremot ställer till mest problem när det blir riktigt kylslaget är de maskiner som måste igång. Traktorns batteri är inte direkt i toppform när det är kallt, hydrauloljan flyter trögt som sirap och alla lås, hakar och liknande fryser fast. För att underlätta i viss mån försöker jag att göra allt som går med en och samma traktor på vintern för att slippa tvinga igång flera motorer. Vintertid är det Casen som går mest och i år har den ny motorvärmare och nytt batteri, på vilket det dessutom sitter en underhållsladdare som kopplats till motorvärmaren. Lägg därtill ett laddat reservbatteri, startkablar, varmluftspistol för frusna hydraulkopplingar och kosanbrännare för riktigt svåra fastfrysningar så borde inget kunna stoppa mej den här vintern. Fast man skall aldrig säga aldrig. Kung Bore är kreativ.

Förutom de nämnde förberedelserna försöker jag planera traktorarbetet. När man väl värmt upp och startat traktorn uträttar man alla arbeten som skall göras i en följd och sen stannar man den och låter den stå. Att starta den flera gånger per dag sliter bara på den i onödan. I år har jag försökt lägga om utfodring och utgödsling så att jag i bästa fall skall kunna köra igång traktorn bara varannan dag. Får se om det lyckas.

Fast det oaktat får vädret gärna hållas lite mildare. -5 till -10 är bra. Kan inte Kalle skriva en väderönskelista till tomten igen, det gick ju så bra förra gången? 🙂

Mot midvinter

Det blev alltså en tidig vinter. Jag bygger fortfarande på det nya värmesystemet som blev ganska provisoriskt uppställt för ett år sedan. Sommaren hade andra brådskor och det fanns ingen tid att pyssla med flisvärme då. Den långa hösten skulle jag nog hinna – trodde jag. Nu är dagarna väldigt korta och man hinner knappt tänka på att ta en bild förrän det är mörkt. Men jag hann ta en bild just innan solen gick ned – klockan tre på eftermiddagen.

En decemberdag

Snön är verkligen vit i år – troligen på grund av kylan. Det har inte varit plusgrader en enda gång sedan kölden kom. för en månad sedan. Och det tycks bara förbli kallt. Inte för att jag bryr mej om något lågtryck som kommer med mera snö – vi har redan en halv meter och det räcker tilll.

Byggandet går an eftersom jag nu är inomhus så blåsten stör inte. Besvärligt är det för att man måste planera noggrannt hur man skall bygga utan att driften av värmeanläggningen störs – det är inte så roligt i den här kölden. Det blir en hel del jobb vid datamaskinen med CAD-programmet för att få allt att passa ihop. Riktigt färdigt är inte ytterskalet heller. Jag måste ha en presenning eftersom luckan ännu är ofärdig. Men snart, snart …

Sällskap har jag haft av småkatterna som härjar omkring så snön yr. De är väldigt nyfikna – särskilt Pricken – och man måste vara försiktig för de skall leka med allting och en del verktyg kan vara farliga. Försöker man gräva en grop så är Pricken garanterat ned i groppen och skall leka med skyffeln. Hobbe (vår lapplandsvallhund) och Pricken kommer väldigt bra överens. På nätterna delar de filt och jag försökte ta en bild då Pricken låg med huvudet på Hobbes tass men den såg förstås upp genast då jag kom.

Hobbe och Pricken

Och nu är det vinter …

Då man inte mera orkar sopa eller skyffla undan snön för hand och kättingarna är satta på traktorn – då är det officiellt vinter här. Och det var i dag det. Drivorna började gå över 60 cm så det hjälpte inget annat än att sätta på kättingar och koppla fast schaktbladet. Snöhoparna bredvid dörrarna var redan långt över en meter höga.

Men kättingarna börjar vara slutkörda. Farsan köpte dem begagnade för 40 år sedan så det är inget under. Nu blev det i alla fall riktigt många lappningar innan jag fick på dem. Och de tvärked som ännu hölls fast var riktigt på gränsen att gå av. Så det blir mycket lappande den här vintern och det blir nödvändigt att se sej om efter nya ganska snart.

Och det kommer mera snö i morgon. Kallare blir det också så vi får räkna med att den här snön ligger ända till våren. Tyvärr så hann marken inte frysa förrän det kom snö så det blir att köra spår i skogen för att få skogsvägar. Kanske vi får en likadan vinter som i fjol. Kommer nån ihåg de åren då det nästan inte var vinter alls ? Just nu verkar ett varmare klimat ganska så avlägset. Men det sörjer jag inte över. En kall vinter tar livet av en massa ohyra (även om den lösa snön isolerar för bra).

Stackars H:forsare

I går körde jag in till Runebergsgatan för att träffa gamla studiekompisar (den utvidgade fysikerklubben brukar träffas ibland). Men vilka hemska gator ! Så dåliga vägar har vi inte haft i Hindersby sedan snöstormarna på 50-talet då vi måste ha caterpillare att köra upp vägen. Det var rent livsfarligt att köra på gatorna med frusna spår och massor av knölar som slängde bilen hit och dit. Och måste man stanna för rött ljus så var det frågan om huruvida man kom iväg då det blev grönt för bilarna hade slipat gatan till rena isbanan.

Och att parkera bilen var ju bara hopplöst. Insnöade bilar överallt och där det fanns nån lucka så var den full av snö och frusna vallar. Man tyckte riktigt synd om de stadsbor som hade bilar. Men jag klarade mej ganska bra för jag hade ordentlig utrustning i bilen. I det här vädret får de parkeringsplats som har den största skyffeln och de bästa stövlarna. Och här i Hindersby är det bäst att sätta stora aluminiumskyffeln i bilen så man kan gräva sej genom snödrivorna då plogen inte har hunnit köra.

Visst är det ibland besvärligt att bo här i de djupa skogarna men med ordentlig utrustning så får man bort snödrivorna mycket bättre än i storstaden. Med snökättingar på traktorn och schaktbladet kör man relativt snabbt upp riktigt fina planer och vägar. Något sådant elände som jag såg i går i storstaden har vi sällan haft.

Det är synd om de stackars storstadsborna :-).

Snö

Vardagen just nu handlar om snöarbete. På morgonen då man skall hämta tidningen så måste man först sopa/skotta snö så man kommer ut. Då man fyller på flis skall det först skottas snö, då bilen och traktorerna skall ut skall det skottas snö, osv. osv.

Personligen föredrar jag högtryck och kallt framom varma lågtryck med snö. Det går en hel del tid till snöarbetet så man inte får mycket annat gjort. Och så har jag mitt vinterbygge då skivor skall sättas upp i snövädret. Men barnbarnen som är här just nu har roligt i snön … Och småkatterna som härjar omkring så snön yr – men sedan vill de in och ligger på soffan och sover i värmen.

Få se om det skall bli en likadan vinter som i fjol ?