För att vara säker på att såmaskinen matar ut rätt mängd utsäde tar man vridprov. Det innebär att man manuellt vevar runt maskinen och sedan kontollväger den utmatade mängden. Det är förvånande hur stor variationen kan vara i utmatad mängd, också då det rör sig om samma växtslag.
Om allt går enligt planerna får vi idag sått det sista som måste bli tröskmoget. Då återstår några hektar grönfoder, men det är det inte lika bråttom med.
På allmänhetens begäran (en allmänhet åtminstone) måste jag påpeka att vi inte alls talar nån sorts högsvenska även om vi skriver standardsvenska så att lite fler kan läsa det.
Just nu är det vissa ställen på åkern ännu ”spitjitt” (leran klibbar ihop då man kramar den) och då borde man inte så utan kanske harva och låta åkern ”sjtjinas” (ungefär ”torka upp”). Det finns inga exakta översättningar till högsvenska men på ett ungefär …
Men visst har det torkat så att sådden kan fortsätta – åtminstone på vissa åkrar. Även om jag har sett vatten på åkrarna ännu. Och på flata åkrar där vattnet torkat upp är brodden helt förstörd. Den har helt enkelt drunknat. De borde sås om men det börjar redan bli sent åtminstone för vetet.
Utsädet har en synnerligen central roll i bondens vår. All bearbetning före sådden syftar till att skapa god betingelser för utsädet och alla åtgärder efter till att ta hand om det på bästa sätt.
Hur mycket utsäde man använder räknas ut från fall till fall. På basen av forskning och erfarenheter vet vi någorlunda bra vad som är den optimala mängden plantor per kvadratmeter, t.ex. för kornets del borde man eftersträva att ha 500 plantor per kvadratmeter. Hur många kg utsäde som krävs för att uppnå det beror på utsädets grobarhet (hur många procent av de sådda fröna som faktiskt gror) och fröstorleken (ju större fröna är desto flera kg måste man så för att komma till 500 plantor/m2). En grov tumregel för t.ex. korn är att man skall så 200 kg/ha, men beroende på fröstorlek och grobarhetsprocent kan utsädesmängen ledigt kasta från 150 till 250 kg/ha om man börjar räkna på saken.
På vissa skiften sår vi förutom huvudgrödan också in vallutsäde. Korn, havre, vete, rybs o.s.v. sås för att skördas i höst, men vallväxter som timotej och klöver som sås samtidig kommer att skördas de kommande 2-3 åren. Viss skiften sår jag alltså i år men skördar därefter tre eller t.o.m. fyra år i rad. I år tröskar jag t.ex. rybs och i nästa år och året därpå skördas ensilage av samma åker.
Eftersom jag är ekoodlare sår jag också bottengröda på vissa skiften. Bottengröda är växter som sås tillsammans med den egentliga huvudgrödan, men inte i första hand för att få nån skörd. Bottengrödan skall ”täta” luckorna i beståndet och hindra ogräs från att få för mycket utrymme. Använder man t.ex. ettårig klöver som bottengröda kommer den dessutom att fixera en del kväve och på så vis samla näring för kommande års växter. Bottengrödan får dock inte vara så aggressiv att den börjar konkurrera med den egentliga odlingsväxten.
Resultatet av det ovanstående blir att man har rätt många olika sorters utsäde i lager nu på våren. I min lada finns för närvarande korn, rybs, timotej, rödklöver, vitklöver, alsikeklöver, foderraps, rajgräs och persisk klöver. Och med tanke på att jag är ekoodlare kunde det mycket väl ha varit några till. Skriftlig odlingsplan är en nödvändighet för att inte tappa bort sig bland säckarna. 🙂
Idag balade Antte det ensilage som han slog igår. Vid första skörden brukar vi låta gräset torka till följande dag, så att det inte är för vått då det balas. Med andra och ev. tredje skörd varierar det lite, om gräset är tillräckligt torrt vid slåtter, balas det samma dag.
Vi har en Claas Uniwrap balare, som i år dras av Deutzen. Den här balaren är en sådan modell som har både balare och plastare i samma maskin. En sådan maskin gör att en person klarar av det arbete, som det tidigare behövdes två personer till. I en förenklad version (utan tekniska detaljer) går balningen till på följande sätt:
man kör över strängen(det slagna gräset) så att den hamnar mitt under traktorn. Pickupen på balaren matar in gräset i maskinen, där det rullas ihop till en bal. Då balen är färdig, rullar den ut på plastaren där det finns en roterande axel med två plastrullar, som tvinnar plasten runt balen. Då balen är färdigt plastad, släpper man ner den från plastaren. Nedan några bilder som visar de olika arbetsskedena (klicka på dem för att få dem större):
De olika funktionerna på balaren styrs från en panel som finns i traktor hytten. I hytten finns också en panel varifrån man styr doseringen av ensileringsmedel.
Vi använder oss av biologiskt medel, dels därför att det skonar maskinen men framför allt därför att det är betydligt tryggare för den som hanterar medlet. Ensileringsmedel används för att säkerställa hållbarheten och kvaliteten på ensilaget. Det är dock fullt möjligt att laga ensilage också utan det.
Nu har vi inlett bärgandet av den första ensilage skörden. Antte prövade vår frontkross på onsdagen och igår balade han de första balarna.
Idag fortsatte han med att slå i runt, alltså vändtegarna, på några åkrar.
Det svala och rätt så fuktiga vädret har gynnat gräsväxten, så massa finns det nog.Det visade sig dock att gräset är ganska frönt, dvs. för ”ungt”. Gräset som är slaget idag måste balas bort i morgon, men efter det blir det ett par dagars uppehåll. Som det nu ser ut, fortsätter Antte med slåttern på måndagen. Senast då ska jag sätta in några bilder på maskinerna.
P.S. Glöm inte tävlingen!
På torsdagen var det dags att ta itu med haverierna som lämnats orörda p.g.a. en liten vända till hufvudstaden. Dessutom hade vi planerat att börja på med sådden. Tanken var att Jonas skulle börja med kornsådden i Sundby, jag hade redan all utsäde färdigt i en vagn och hade t.o.m. hunnit bege mej i väg med den när det började regna. Men ibland är det en fördel att ha åkrarna utspridda över halva socknen. Visserligen regnade det i Östensö, men i Sundby hade det bara kommit några få droppar. Det var en rasande tur att det inte kommit mer, för jorden var på intet sätt för torr innan. Om det kommer stora regnmängder i harvad jord är man ibland tvungen att harva alltsammans en gång till, men några få millimeter brukar inte störa.
Jonas såmaskin är en rätt intressant konstruktion, lite i Nisses ombyggaranda. Det är en bogserad Juko från tidigt 90-tal. Jonas har byggt förhöjningar på den och sedan kapat bort mellanväggen mellan konstgödsel- och utsädesbehållaren. Resultatet blir en maskin som bara kan användas för ekoodling (man kan inte kombiså både konstgödsel och utsäde samtidigt vilket är det normala) men å andra sidan rymmer den c. 1200 kg utsäde. Man borde kunna så c. 6 ha per påfyllning. Som grädde på moset byggde han en fyllskruv (den där brun-gula snabeln högst upp) så man slipper hantera säckar i sådden. Man fäller ner skruven mot vänster sida av maskinen och kan sedan skruva utsäde ur en kärra rakt i såmaskinen.
När både såentreprenör och utsäde var på plats blev att ställa kosan mot Karleby för att hämta nya lyftarmar till traktorn. Eller nya och nya, de i ärlighetens namn begagnade men åtminstone hela och det är vad som räknas i nuläget. Att byta själva lyftarmen var en rätt enkel historia, så nu är ena traktorn igång igen och plöjningen kan fortsätta. Vi är på gång.
