1 augusti, 2017 av Christer

Vad äter folk?

Det är så dålig efterfrågan på grönsaker att jag undrar vad folk äter denna sommar?

Jag befarade ju marknadsstörningar denna sommar då skörden kom sent igång och säsongen på så vis blir lite kortare. Det brukar vara så. Men nu verkar det som om det inte bara är utbudet som är för stort utan efterfrågan verkar också ha gått ner. Handlare och förmedlare rapporterar också om svag handel trots att varorna nu är verkligt billiga. Odlarpriserna ligger långt under fjolårets nivå och det pressar naturligtvis odlarnas ekonomi då förnödenheternas pris har stigit på det mesta som används i odlingen. Så låga är priserna att man noga får överväga om skörd- och förpackningskostnaderna täcks av intäkterna från marknaden. En kollega blev till och med tvungen att permittera de långsammaste arbetarna eftersom de inte lyckades få ihop produkter ens till egen lön.

Varor lämnas oskördade.

När det inte löns eller är möjligt att placera skörden av färskvaror på marknaden så är det lika bra att lämna dem kvar på åkern. Och det kan man nu sen skördetvånget i stödvillkoren tagits bort göra helt enligt reglerna. Men visst tar det emot när förstklassiga produkter som man jobbat med, planterat och rensat ogräs i inte kan skördas när det så är dags. Sallat till exempel är ingen lagervara och borde så här i mitten av sommaren skördas inom några dagar vid optimal tillväxtgrad. Råkar det då vara stopp på marknaden så finns just inga alternativ till att plöja in skörden. Skörden kunde dock till exempel användas till förädling av halvfabrikat men i industrin används numera mest importerad råvara.

Här har optimal skördetidpunkt för att motsvara FinneFarm-kvalitet passerats.

På bilden ovan har den optimala skördetidpunkten gått förbi och de tre plantbäddarna mitt i bild som kunde ha gett ett 20-tal pallar (ca 5000kg) skörd får plöjas in i åkern. Nya planteringar är färdiga att skördas om några dagar så det är inte lönt att skörda det som håller på att bli för gammalt för då lämnar du efter alltmera.

Nu står förhoppningarna till att marknaden börjar dra lite bättre när storkök och arpetsplatsbespisningar kör igång efter semestrarna. Tyvärr brukar det vara svårt att få en korrigering av priserna om dom körts i botten som dom nu har gjort.

Men frågan kvarstår, vad äter folk?

Etiketter: , , , ,

11 svar till “Vad äter folk?“

  1. Kurt skriver:

    Vet inte vad folk äter, men jag har noterat att livsmedelsbutikerna ligger öde, inget folk alls. Så folk kanske fastar?

  2. Skogsägaren skriver:

    Vi har ju överkonsumerat i Finland har jag läst, så man äter väl utländskt.

  3. per fd skriver:

    När jag var på heinon tukku på partitorget i hesa. Storparti för (mat)företagare så hade över 90% av kunderna utländskt påbrå. De gör inte finska traditionella rätter i huvudsak och då inte heller traditionella finska produkter om det finns alternativ. Men stor procent av de jobbar hårt och långa dagar med mat av olika slag.

    Jordgubbarna har i flera veckor på marketarna varit dåliga. För lång tid sedan plockning. Då rullar gamla produkter hela tiden i vägen och folk slutar köpa. Fick själv slänga en nyköpt låda, hade ej tid att sylta just då.

    På salutorget äter kryssningsturiserna lohilautanen eller bara muikkor. Borde få dit någon som steker fläsk eller kött av alla de inhemska slag.

    Flera tusen kanske tiotusen besöker salutorget varje dag kunde inte bönderna komma på något rejält grillas och förstås grönsaker och rotfrukter vid sidan om. På något vis känns det nog som det fattas lite go och fantasi. Kunder finns nog. Om en laxtallrik kostar 14€ Så en kassler eller broilertallrik behöver inte va mycket sämre.

  4. per fd skriver:

    Jag igen. Helsingfors har tillsammans med Dover mest (11 miljoner) färjepassagerare per år i Europa.
    Då är det tallink som matar på bäst.

    Nu kunde micke b eller någon annan ta fram något gått och enkelt som man(10-20 bönder) som turvis grillade och sålde kunde sälja till kanske främst asiaterna på salutorget. De skulle få en riktig smakupplevelse i Finland. Och sedan var exporten i gång. Nu har vi värdens renaste mat, men mycket skall till att de(turisterna) går till butiken och köper inplastat och gör något de aldrig gjort. God grillrök drar alltid till sig folk och säger mer en tusen ord.

    Nu sitter bönderna hemma med 0,xx € i timlön och oanade möjligheter finns. Gör god närproducerad mat och sälj till besökare. Sök startstöd köp ett tält, bord och bänkar och en stekpanna och sätt igång. Här innanför ringvägarna är livet riktigt härligt. Folk har i all värd fört produkter till torget och sålt där folket finns.

  5. Micke skriver:

    per fd är nog inne på rätt linje! Österbottens svinklubb hade en gång en grilldrive på fredag eftermiddag utanför den lokala marketen när villaborna sökte sig ut till sommarstugorna. Gott grillat smakprov kryddat med info om produktion etc och att det kostar endast så lite inne i affären gjorde att det gick åt kött som
    bara den. Helt klart ett suveränt sätt att marknadsföra produkterna och näringen som sådan med uppfödningsmetoder, utfodringar osv. Men märk väl att endast som reklam för näringen och produkterna.
    En gång i tiden grundade våra förfäder andelslagen för att få en ordnad marknadsföring och för att inte är
    skulle behöva stå på torget och komma hem tillbaka med hälften osålt. Direktförsäljning i all ära, men tyvärr fungerar det inte för massan men nog för den företagsamma enskilda odlaren/producenten blott man är beredd att också ta stötarna de dagar man inget får sålt! Mjölksektorn är väl den som stått sig bäst so far pga hårdnackad andelslagsprincip där andelslaget både förädlar och marknadsför. Köttsektorn är tyvärr utom allt hopp med börsnoterade aktiebolag som marknadsför. Då är kvartalsekonomin ledstjärnan och priset på råvaran (dvs köttproducentens kött) ett problem och vinsten delas ut som dividend och ingalunda på köttkilon. Dividenden delas ut till aktieägarna
    vilket gör att andelslagen mår mer än gott medan producenterna svälter ihjäl. En olycklig korsning mellan
    planekonomi och marknadsekonomi. Jfr Atrias fjäderfäproduktion i Sverige där kommentaren i pressen var:
    ”tyvärr blev inte resultatet bättre pga för höga råvarupriser” !

  6. Christer skriver:

    Låter som en bra idé! Kanske hinner du hjälpa till lite mellan körningarna av celibriteterna? E de helsingfoss je kanstji int så tookot i alla fall men tå e je så laangt bårt. Men helt klart kunde nån driftig ung nyländsk svinfarmare göra ett försök?
    11 miljoner var nog mera än jag förväntat mig, är det spritrallyt som spelar in?

  7. Nisse skriver:

    Unga nylänningar tar hellre jobb med ordentlig lön och sköter jordbruket som hobby vid sidan om.

  8. Christer skriver:

    Men någon bondeentusiast måste det väl ändå finnas där?

  9. Nisse skriver:

    Visst, visst, men kalla ekonomiska realiteter gör att folk hellre tar en säker löneinkomst framför att stå och sälja produkter med osäker inkomst. För att få ihop till en ny tröska behövs säker löneinkomst hos bägge ungdomarna.Det är väl entusiasm för jordbruket att de sätter sina löneinkomster på ett olönsamt odlande …

  10. Christer skriver:

    Va i all världen….. väntar du så pass god skörd att du tänker skippa skruvandet i höst?
    Fint att ungdomen satsar och joo jag vet nog att det finns entusiasm också där söderöver. Heja Heja!

  11. Nisse skriver:

    Hmm, det blir ingen brist alls på skruvande i höst. Unge husbonden som vanligen får krypa in i tröskan och lappa ihop eländet är mest intresserad av att byta. Ny kommer inte på fråga men hur gammal kan man köpa för att inte få samma elände till ett högre pris ?

    Ganska god skörd kan det bli men då far förstås priserna i botten … Runeberg passar inte riktigt för dagens Paavo:

    Våren kom, och drivan smalt av tegen,
    men med den flöt intet bort av brodden;
    sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
    men av den slogs intet ned av axen;
    hösten kom, och kölden, långt från åkern,
    lät den stå i guld och vänta skördarn.
    Tröskan kom och fyllde alla lårar
    men priset sjönk och kontot det stod tomt.
    »Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe,
    låt oss plantera skog på åkrarna
    Svårt att sluta , men att odla värre.»

    Paavos svar lämnar jag tills vidare öppet men knappast slutar han ens i dagens läge.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy