Tröskningen fortsätter

Videoklippet visar Dronningborg in action på måndagen. Kollegor som sätter kaffet i vrångstrupen när de ser hur mycket grönt det finns i beståndet kan jag lugna med att berätta att det tack och lov inte är enbart ogräs. Jag hade sått persisk klöver och rajgräs som bottengröda och det här faktiskt växt igenom kornet på sina ställen.

Vi körde med flygande tömning, d.v.s. tröskan stannar inte för tömning, eftersom det sparar lite tid. Igår var det antagligen en riktig prioritering, vi fick skiftet skördat men det fanns inte mycket tid att ge bort. Hade vi kört med stillastående tömning hade vi antagligen fått tröska det sista av skiftet idag.

Igår var första gången i mitt liv jag fick skörda en åker som låg nästan bredvid torken. Rågrannen Micki torkar spannmålen åt mej och avståndet till hans tork var så litet att när kärran var full hann jag köra upp till torken, tömma lasset och ändå vara tillbaka innan tröskans tank behövde tömmas igen. Normalt brukar tröskningen bestå av ett evinnerligt i- och urhakande av vagnar men icke denna gång. Trevligt!

Idag fortsätter tröskningen hemma i Östensö så fort daggen torkat bort. Förhoppningen är att här få lite bättre skörd än i går, men nån rekordskörd lär det inte bli.

Författare: Mats

Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.

6 reaktioner till “Tröskningen fortsätter”

  1. Ursäkta en måhända dum fråga från en inbiten stadsbo, men vad vär vitsen med bottengrödan? För att hålla undan ogräset har jag tyckt mig förstå, men är man inte lite ur askan i elden? Annat än huvudgröda är väl annat än huvudgröda oberoende om man sådde det, eller om det växte där av sig själv? Stör det inte skörden lika mycket?

  2. Ingen dum fråga alls, faktum är att jag funderade precis på samma sätt när jag träffade på begreppet första gången.

    Det som gör bottengrödan trevligare än ogräsen är dels att man får välja ettåriga växter som inte hinner bilda frö. Ogräsen fröar av sig och blir till ännu större problem nästa år. Rajgräs och persisk klöver (som jag använde) överlever inte vintern och är helt försvunna nästa vår. Tanken med bottengrödan är att den skall konkurrera med ogräsen i år och försvinna till nästa år.

    Dels består fördelen i att man kan välja bottengrödor som tillför istället för att ta. T.ex. klövern binder kväve ur luften och gödslar på så vis åkern.

    Men precis som du säger kommer man inte ifrån att bottengrödan i viss mån konkurrerar med huvudgrödan. På kort sikt snor den näring av kornet, men på lång sikt minskar det ogräs och förbättrar åkerns bördighet.

  3. Fint att du satte in en video. Jag hade tänkt göra det men så blev det så bråttom då de lovade regn och allt blev tröskat på två dagar. Och så var videofotografen dessutom barnvakt hela den tiden :-).

  4. Var köper man reservdelar till en sån möjäng? Jag har ju valt Claas som märke mest bara för lättheten till reservdelar

  5. Märket “dog” ju för flera årtionden sen, men reservdelstillgången är rätt god. Dels finns det en kille i Finland som tillhandahåller delar, dels passar delar från vissa MF-modeller. MF köpte upp fabriken och Dronningborgdelar återfanns senare i många MF-tröskor.

  6. Tröskan såldes fr.o.m. 1984-1990 som MF 24. Reservdelstillgången är som Mats skriver rätt god. En stådag har vi haft på 5 år, då en reservdel tog en dag på sej att komma fram.

Kommentarer är stängda.