14 september, 2010 av Kalle

Tallriksharvning när?

Funderar över följande ärade agrarkolleger:

Jag tänkte experimentera med att hoppa över plöjningen på ett mindre område där det vuxit vete. Är det läge att köra med tallriksharven möjligast tidigt eller möjligast sent. Har ni erfarenhet av detta, eller är det bra en dum idé.

Annars är jag ju en pro-höstplöjare i själ och hjärta men pöjningen drar ju onekligen både en massa tid och bränsle. För ca 10 år sedan prövade jag detta också, men med en kultivator och då blev resultatet dåligt.

Erfarenheter och kommentarer Tack!

8 svar till “Tallriksharvning när?“

  1. Antte (sonjas bisi) skriver:

    ju tidigare man tallriksharvar desto snabbare börjar halmen att förmultna. Om man tallriksharvar tidigare då det är lite torrare bibehålls markens naturliga partikelstorlek, alltså om man bearbetar våt mark slår man sönder naturliga lerbindningar och kan få en irreversibel aggregering som bildar packningsskador även om man får en ordentlig tjäle.

  2. Mårten skriver:

    Bra Antte! du har bra minne från skoltidens terminologi 🙂 ( ursäkta om de blev lite insider). Beror väl en del på vilka jordarter man besitter. Väderstad rekomenderar två körningar på hösten. En ganska tidigt efter tröskningen och en senare (omkring normal plöjningstidpunkt). Detta gäller främst då lättare jordar och avsikten är väl med två körningar att bearbeta bort rotogräs på samma gång.

  3. Nisse skriver:

    Tidigt är bäst. Jag försöker dessutom köra med spadrullharven (en gammal Hankmo) efter tallriksharvningen om det är tillräckligt torrt. Då har man nästan färdig såbädd på våren. Jag har litet för dålig såmaskin (Simulta 1975) för det men med en Väderstad Rapid (på önskelistan) skulle det inte vara något problem att hoppa över vårbearbetningen helt – om man inte vill ha den att torka upp snabbare på våren förstås.

    Jag har inte kört än men det beror på att jag sprutade glyfosat på alltihop och då är det bäst att vänta med bearbetningen.

  4. Thomas skriver:

    Instämmer i kören. Kör så tidigt som möjligt och alltid i jord som reder sig. Då jorden en gång har blivit för våt är det inte längre läge att köra med tallriksredskap, fiffigare att plöja. En tidig bearbetning får i regel också fröogräs att gro, vilket borde minska en aning på fröbanken. Om vädret tillåter kan det ngn gång löna sig att köra en andra gång senare på hösten.

  5. Johan S skriver:

    Stämmer att ju tidigare desto bättre, men detta gäller absolut för styva lerjordar. Om man vill tillverka ”tegelstenar” skall man bearbeta leran med kultivatorn eller harven när den är våt. Jag körde en gång med kultivatorn över en åker som var tillräckligt torr i övre ändan men var för våt under ytan i nedre ändan. Resultatet var en blandning av ”tegelstenar” i marken som var så hårda att de inte ens söndrades under traktorns hjul eller med att slå på dem med en hammare. Man lär sig, ”håsa int’ ”.
    Jag vet inte hur styva lerjordar du har Kalle. Men om man har sandjordar gäller helt andra regler. Fruns syster plogar på våren, något jag aldrig kunde tänka mig! Men de har sandmarker.

  6. Kalle skriver:

    Det är nog lera i lerigaste laget!

  7. odmark skriver:

    Har inte använt plogen på 12 år, och har samlat på mig en del erfarenheter då det gäller lätta jordar.Om man menar lämna plöjningen helt så är det viktigt att ha rot och andra inte önskvärda växter under kontroll Framör allt så kommer det att finnas ängsgröe på de delar avfälten som ev. är fuktiga. Vi bekämpar alla våra fällt med en liten dos glyfosat (2- 3 liter) en vecka efter tröskning, för ta död på allt grönt. Sedan kan man gå tillväga på två sätt.

    1. Tallriksharvar 3-4 veckor efter bekämpningen. Normal harvining före sådd med s pinne- eller tallriks-harv.

    2. Vänta med tallriksharvningen till våren och så 2- 4 dagar efter bearbetningen .

    Fördelen med alternativ ett är att fälten är ”svarta” på våren och vårsolen värmer dem snabbare. Detta leder till jämnar upptorkning . Förmultningen är bättre och specielt med vetehalm är det viktigt.

    Alternativ två har vi prövart från och till under åren. Systemet är väldigt kostnadseffektivt. Man kan vissa år få väldigt lite traktortimmar / ha.Men är mycket mer känslig för dåligt väder.

    Som slutsat av vad jag lärt mig under år är att om plogen försvinner så ersätts den med glyfosat. Och att de flesta ger upp efter två år med tallriksarven. Det andra och tredje året med lätt bearbetning ger oftast den lägsta skördarna, varefter de ökar igen. Obs detta gäller lätta jordar det fungerar garanterat inte likadat på lera.

  8. Nisse skriver:

    Jo, det är stor skillnad mellan lera och mull. Vi har mest lera och där bör man absolut INTE vänta till våren. Då minskar skörden garanterat. Leran behöver vinterfrosten för att reda sej. På leran har jag inte märkt någon större skillnad mellan plöjning och tallriksharvning på hösten.

    Leran är också trevligare eftersom kvickroten inte sprider sej lika snabbt där – men visst ökar glyfosatanvändningen.