Landelooks

Mode och kläder är ju definitivt ett huvudämne för många bloggar. På Bondbloggen har vi ju ett par gånger varit inne på begreppet lantligt mode (både Nisse, Kalle och jag) men den rurala ekiperingen har väl aldrig blivit nåt direkt huvudämne. Det är det däremot för bloggen Landelooks.

Landelooks startades av en dam från Lovisa som helt enkelt fotograferar mänskor hon stöter på och låter dem presentera det de råkar ha på sig för tillfället. Det är inga professionella fotomodeller vi pratar om och klädvalet är inte alltid så genomtänkt. Trots det är tanken lite kul och jag kan inte låta bli att gilla den. Här finns skoterhalare, reflexväster och mindre rena farmare om vartannat. Det är inte en  blogg om hur vi borde klä oss, utan mer en dokumentation över hur det sist och slutligen blir.

Vill man se bloggen ur ett djupare perspektiv kan man se det som en motvikt till likriktning och klädstress. De här mänskorna klär sig enligt behov och eget önskemål, de kanske inte direkt passar på cat-walken i Milano men det är ju inte där de befinner sig heller. Bloggaren Sanni säger själv att hon gärna vill visa mänskor som har livsglädje och livsinnehåll och därför inte hela tiden ängsligt behöver fundera över vad andra tänker. En fullt godtagbar målsättning.

Om inte annat är det hela ett belägg för tesen att man kan blogga om precis vad som helst.

Författare: Mats

Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt. Visa alla inlägg av Mats