Och så har då Rapiden kommit. Den kom med ett jättelångt släp och lyftes av på gårdsplanen där den står och väntar på att snön skall smälta så man kommer in genom dörrarna. Allt gick bra även om vi måste ha lyftbilen att dra släpet åt sidan så att transportbilen kunde svänga.
Nedan en serie bilder från avlastandet:
Första bilden visar jättesläpet – hälften hade räckt till för Rapiden. På andra bilden lyfter vi upp den och över lastbilen. Tredje bilden visar Rapiden underifrån -troligen enda gången jag får se den ur det perspektivet. Och på sista bilden har vi den säkert nere på marken.
Så är det bara att vänta på att den blir varmare och betydligt mindre snö. Den skall nog in i verkstaden och bytas litet delar före vårbruket. Intressant nog är den smalare än den gamla såmaskinen som har hjulen utanför lådorna och ännu lyftcylindrar mellan lådan och hjulen.
Det var annars den dyraste maskin jag köpt – inte ens Belarusen var lika dyr. Och då var priset bara en fjärdedel av en ny Rapid.
Författare: Nisse
Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden.
Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.
Visa alla inlägg av Nisse
Nisse, du ser så nöjd ut! 😀
Jodå, jag har sökt en tre meters Rapid i många år – under 100 000 kr. och den här uppfyller kravet. Så det är ett hack framåt. Och ett problem mindre.
Den gamla såmaskinen börjar vara genomrostad och slutsliten så det var tid att byta (36 år gammal).
Vad kostade den då? 🙂
92 000 kr och då fick jag med nya tallrikar och efterharvpinnar. Det är ju en gammal maskin men månne jag inte kan lappa ihop den i tjugo år framåt. Nyare maskiner var betydligt dyrare och med de här inkomsterna så lönar det sej inte. Och den sår väl nästan lika bra som en med moderna rackerier. Huvudsaken är att få litet tyngd på såbillarna för det har varit den gamla maskinens största problem och det kunde man inte göra något åt för konstruktionen var sådan.
Jag räknar att jag sparar en växelplog och en harv genom att köpa en Rapid direktsåmaskin.
Den ser ju hur bra ut som helst! Håller med om att du borde kunna spara in på bearbetningsmaskinerna om du sår med en direktsåare. Väntar med spänning på rapporter från vårsådden när den kommer igång.
Grattis Nisse, den ser bra ut! Söker själv efter en 3m Rapid eller motsvarande VM, till ett vettigt pris alltså! Väntar på att få höra dina erfarenheter senare i vår! 🙂
Hur fungerar de här med direktsådd? Olika strategier,för/nackdelar?
och vilka moment slipper man med direkt sådd?
Tanken är att inte jordbearbeta alls utan så direkt. Billarna är skivbillar som har ett tryck på upp till 100 kg per bill. Skivorna (tallrikarna) skär upp en fåra i den obearbetade jorden där utsädet läggs (det fungerar på samma sätt på gödselsidan) och sedan kommer välterhjulen och pressar fast fåran.
Plog och harv blir alltså onödiga i direktsådd vilket är en ganska stor inbesparing i pengar och arbete. Men man måste räkna med mera problem med ogräs – speciellt kvickrot. Och så håller halmen kvar fukten i marken ganska länge varvid sådden blir sen.
Så jag tänkte inte köra med äkta direktsådd utan gör en lätt bearbetning med tallriksharv på hösten för att mylla ner halmen så den snabbare bryts ned till mull och så att den inte blir liggande på ytan och håller fukt för länge på våren.
Beroende på vädret kan det vara bra att fukten hålls kvar på våren eller så kan det vara illa. Ifall sådden verkar bli för sen så tänkte jag köra ett varv med fjäderharv (grunt) på våren bara för att få åkrarna att torka upp. Det går snabbt.
Nu är det ju alltid så att vädret kan ställa till oberoende av metod. Ibland kan direktsådd vara bättre och ibland sämre. Man borde ha en kristallkula för att kunna välja rätt metod.
Det blir att försöka hitta bästa metod just för våra leråkrar.
Står där en Ponsse på gården, bytt Belarusen ?
Noterade samma sak!?
Jag noterade också skogsmaskinen och undrade samma sak!
Undrar om vi är yrkesskadade… 🙂
Hä-hä, det råkade faktiskt bara köra en skogsmaskin förbi på vägen just då.