12 april, 2014 av Nisse

Våren får vänta

Här har varit svinkallt de senaste dagarna – mest på grund av blåsten. Men också nätterna har varit kalla med -5…-6 grader. Så det har inte känts som någon vårsåddspanik direkt. Vi har ännu ordentlig tjäle där det finns gräs eller ris. Men jag har i alla fall plockat fram harven för att byta spetsar – och det är inte en dag för tidigt:

DSCN3495

Den gamla spetsen (utanpå) är så slutsliten att det inte finns nånting kvar av den. Med Rapiden som är en direktsåmaskin har jag inte haft så stort behov av att harva fram en såbädd men nu är spetsarna så slitna att man knappt får harven att ta i jorden.

Så det är bara att ta fram gassvetsen för inte får man bort nån mutter utan den. Det gäller att få muttern vitglödande och sedan med rörtången skruva bort den. Det går fint med den automatiska enhandsrörtången. Bäst är att rikta värmen mot muttern och låta skruven hållas kallare för då utvidgar sej muttern och lossnar fullständigt från den kallare (och mindre) skruven.

DSCN3496

Här ser man hur rostflagorna flyger. Den blå lågan till höger är gassvetsen. Rost kan vara hur hård som helst men hetta klarar den inte. Därför gillar jag också maskiner utan gummi och lager och annat som man inte kan göra rödglödande.De här små muttrarna är loss på tio sekunder med gassvetsen. Sedan är det bara att skruva fast den nya spetsen. Och komma ihåg att sätta tinnen i vatten före det för annars börjar handskarna ryka. Den nya skruven skall dunkas in med stora smideshammaren förrän man drar till muttern slutgiltigt – annars lossnar den snabbt.

Förutom harven så sågar jag. Men det är så svinkallt även i solen att jag bara sågar en stund innan jag måste gå in i verkstaden. Det är förstås blåsten som är det besvärliga. Just nu sågar jag bräder ur en ganska stor granprops. Det är så mycket som ryms i bandsågen (35 cm) och går riktigt långsamt. Men jag vill ha snygga bräder för de skall hyvlas och sättas i taket där de gamla ruttnat på grund av att taket tidigare läckte. Så jag sågar ungefär 10 cm per minut. Bandet har en tendens att lyftas om man sågar fort men med den hastigheten får man en rak och snygg yta.

DSCN3503

Här är det ungefär fem millimeter kvar innan stocken blir för bred så jag kör bandsågen på gränsen till vad den klarar. I allmänhet lönar det sej inte att såga så grovt virke men jag ville ha bräderna sågade i fiberns riktning och det kan jag ställa in på Logosolen genom att sätta de två stöden på olika höjd. Veven och stödhacken syns under stocken. Man kan ställa in med en noggrannhet på 3 mm (1/8″) och det räcker för det mesta.

Vanligen tar jag först bort bakarna med motorsåg men den ger en betydligt sämre yta. Märk väl att ein baka är en helt annan sak än en bakända. Ein baka (vid sågning) uttalas med kort a medan ein baak förstås har långt a och inte används vid sågning (för det mesta).

Det blir varmare men före påsk blir det knappast något åkerarbete. Det skall bli litet varmare men tiodygnsprognosen lovar värme först efter påsk. Det är alltid lite vanskligt med tidig sådd. Om vädret slår om och blir kallt så står brodden stilla i flera veckor – men ogräset växer. Men man vet inte om det börjar regna i slutet på april. Prognoser är i alla fall bara prognoser. Helst skulle jag i alla fall vänta med sådden till maj.

Etiketter: , ,

4 svar till “Våren får vänta“

  1. Christer skriver:

    Det är sist och slutligen ganska många ord i våra dialekter som är likadana även om det låter olika när vi pratar. ”Bakan” med kort a säger vi också här om (ja nu kommer jag inte på vad det heter på högsvenska). ”Baak” används mest för bakning men också till viss del också om det vi sitter på, ”aschöL” (med fett L, lite så där så att tungan smätter i munnen) är annars det som mest används bland dem som håller sig till den ursprungliga dialekten. Inflyttningen som i Solf är ganska stor börjar leda till att dialekten utarmas, det blir alltmer slätstruket tycker jag.

  2. Nisse skriver:

    Det heter ”bak” eller ”bake” i Sverige. Kolla in Svenska akademins ordbok på nätet

    http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

    Den är otroligt bra och innehåller alla ord som nån gång funnits i svenskan. Tryckt 1898 men nätversionen är uppdaterad år 2010. Där ser man precis vilka ord som är vanligast i Finland och vilka som används i dialekterna. Intressant nog är våra ”dialekter” inget annat än gammal ”högsvenska” som användes inom förvaltning och universitet för några hundra år sedan. Och vissa drag är en kvarleva från urnordisk tid …

  3. Kurt skriver:

    Förutom SAOB, så är Rietz dialektlexikon mycket användbar, den täcker in många fler fler dialektala ord, den täcker även in svenska dialekter i Finland. Det är meningen att det skall komma en ny version av den så småningom

    http://runeberg.org/dialektl/

  4. Nisse skriver:

    Rietz är också bra men jag har Ordbok över Finlands svenska folkmål. Tyvärr har grisarna i regeringen dragit in finansieringen så den har bara kommit till ”OCH” … Kulturfonden borde sätta Guggenheimpengarna på ordboken i stället.

    Och så vill jag slå ett slag för de norska ordböckerna. Där hittar vi en massa ord som finns i våra folkmål. Speciellt i nynorsk. Jag kör med

    Alf Torp: Nynorsk etymologisk ordbok (första gången utgiven 1919).