Åh, regniga natt …

I morse var stämningen ungefär som nedan

Anna-Lena Löfgren: Regniga natt

även om det kanske är litet överdrift som låten fortsätter ” … aldrig mera ska livet bli glatt”. Det är snyftarnas snyftare från 1961 och var Anna-Lenas genombrott samt största schlagern på Svensktoppen 1962 och 1963. Fast då gick jag på femman i Lovisa svenska samlyceum och hade nyss upptäckt Beatles med Love Me Do. Så på den tiden ansåg jag att svensk schlager kunde gå och gräva ned sej. Resten är historia som man säjer.

Därifrån började mitt intresse för rock och pop “Liverpool sound”. Varje vårsådd lyssnar jag på alla de gamla bitarna. Förr hade jag en liten kassettbandspelare men numera är hela samlingen på flera hundra CD-skivor överförda till ett litet minneskort som jag har i mobiltelefonen. Det har varit svårt att hitta lämpliga hörlurar som passar i hörselskydden och till mina brillor men det senaste försöket har fungerat tillsvidare med Bluetooth. Utom att öronen blir ganska hårt pressade efter många timmar i traktorn.

Jag har faktiskt fått igång vårsådden efter de sju sorgerna och åtta bedrövelserna. De  två största åkrarna är (nästan) klara och viktigast är att de eländiga svackorna för första gången på många år är sådda riktigt torra och fina. I hektarer är det nästan hälften men de små åkrarna tar mera tid. Men vädret – ja, det vädret … Tiodygnsprognoserna lovar inga större regn men litet varje dag. Just så mycket att ytan blir våt och det fastnar på hjulen. Men man kan alltid lita på att prognoserna har fel – även om man inte vet om det kommer mer eller mindre regn än vad de lovat.

Gubben var litet slö i går efter att ha kört nästan i ett sedan jag fick igång systemet. Man är inte lika vild som förr. Unge husbonden skulle ha kunnat ta ledigt i går – men då regnade det. Vädret väntar inte på att det passar för alla andra så det är svårt med arbetstider och andra tider.

Men systemet fungerar. Den stora Zetorn var inköpt för att dra Rapiden och det går bra. Med ganska liten marginal:

Såmaskinen är till all tur 20 cm smalare. Om det är trångt på sidorna så är det bara en ynka centimeter på höjden. Nå, det går att lyfta mellantaket nu då det är löstaget. Problemet är bara att då minskar utrymmet ovanför där jag skall kippa vagnen vid skörden. Påfyllningen fungerar också lättare än förut då jag hade en stor silobotten för gödseln. Det var nödvändigt då man inte fick en hel storsäck i den lilla Simulta-såmaskinen. Ni har jag bara en liten tratt i mellantaket och släpper ned gödeln från storsäcken direkt i maskinen.

Jag har i många år använt tygrör eftersom de går mycket bättre att styra än stela plåtrör. Tjockt markistyg syr man kvickt ihop till ett lämpligt rör och det behövs flera för längden är mycket viktig för funktionen. Jag måste anpassa nedtappningsrören då jag bytte såmaskin. Och så är det lätt att hänga undan dem då man skall köra in och ut.

Sådden går bra utom på mulljorden där den torra och lätta halmen samlas framför maskinen så jag helt enkelt måste lyfta den och lämna en ruta osådd. Inte bra. Troligen var det ett misstag att alls harva på mulljorden. Harvandet bara drog loss halmen och förde upp den till ytan. Förut om åren har det inte varit något problem så det är den ovanligt torra våren som ställer till det. På lerjorden är det inga problem.

Nu ser man att det finns fukt i jorden ännu. Men också att höstbearbetningen måste bli jämnare. Den billiga Ransome tallriksharven bearbetar alldeles tillräckligt bra men lämnar ojämna spår. Det går inte att jämna ut på våren för då drar man bara ned torr ytjord i svackorna och det blir inte heller bra.

På bilden ser man tydligt att fukten är mycket ojämnt fördelad. Två rader med tallrikar på såmaskinen bearbetar jorden ganska bra men kan inte jämna ut fukten. Förharven på såmaskinen kan jag inte använda alls i år för den samlar bara massor av torr halm som till slut drar upp en massa jord. Tidigare år har förharven jämnat ut riktigt bra på styvare lerjordar. Men den jämnar inte heller ut fukten så det är höstbearbetningen som det skall göras nånting åt.

Väder, harvning och sådd är allt man har i huvudet just nu. Allt annat får vänta till senare. Och så kommer Mors dag som vi traditionellt firar ute på åkern. Mor får vara glad om hon slipper harvandet och nu då barnen är stora så blir det de som är ute och kör medan gubben dricker kaffe. Söndagen verkar bli enda dagen utan regn så då är det sådden som gäller.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen. Visa alla inlägg av Nisse