Vitvaruabstinens.

Med anledning av kommentarerna efter mitt senaste inlägg så verkar det trots att det är lite utanför ämnet finnas ett visst intresse för lite skriverier om årets skidäventyr. Egentligen hade jag innan jag åkte planerat att göra små uppdaterande inlägg under resan men trots att jag i år höll mig i västerled så visade det sig inte vara så lätt. “Internätet” är förvånansvärt nog inte så stabilt där på andra sidan Atlanten. Inte heller hotellens WiFi-nät var så värst stabila, man blev titt som tätt “utkastad” och fick logga in igen om det nu lyckades. Vi är nog lite bortskämda med stabila nät här i Norden. Sen ville man ju naturligtvis hellre tillbringa tiden med skidvännerna framom att pilla på telefon.

Fullt så rörigt som i Kina är inte det amerikanska elnätet men kanske ger följande bild en lite fingervisning 🙂 Kanske är det lite likadant med “internätet” ?

 

Som vän av längdåkning på skidor så gillar man snövita vidder och har vi vintrar som de senaste så leder det till vissa abstinensbesvär. Därför gick fjolårets skidresa till Wasaloppet China då dom har snögaranti som det enda av loppen i Worldloppsserien, påstod dom själva då, men nu fick vi höra att detsamma gäller Gatineauloppet i Canada men det visste vi inte då när vi valde mål för årets skidäventyr. Det har inte varit lätt att träna i år men tack vare den lokala skidklubbens talkogäng har jag haft ett 1,8 km långt konstsnöspår att tillgå under största delen av vintern, så det är man väldigt tacksam för. Det är ju lite mera njutbart att skida långlopp om man fått stå på skidor lite innan loppet. 🙂

Snöläget här hemma vid avfärden 16.2.2017
Snöläget i Gatineau, Canada. 17.2.2017. Som synes så är det inga problem att stilla abstinensbesvären 🙂

 

Worldloppet.

Jag har under tio års tid samlat på mig stämplar från långlopp i olika länder i Worldloppspasset och fick min tionde stämpel ifjol i Kina. Tänkte då att det kanske får räcka med ett pass men sen läste jag om Hannes Larsson som fullbordat sitt 30:e pass och då intresse fortfarande finns för skidåkning så kändes det naturligt att försöka ta sig an ytterligare ett pass. Det är ju lite mer motiverande att träna om man har ett mål med träningen, och så finns det en anledning till att ta ledigt några vinterdagar för deltagande i något lopp världen över.  🙂

Mitt fullbordade pass har tagit mig till följande länder:

Master No 4353
1. American Birkebeiner  USA  24.02.07  51 km  FT 
2. Vasaloppet  SWE  02.03.08  90 Km  CT 
3. Jizerská Padesatka:
Patria Direct 
CZE  10.01.10  50 Km  CT 
4. Finlandia-hiihto  FIN  27.02.10  50 Km  CT 
5. Tartu Maraton:
Main Race 
EST  20.02.11  63 Km  CT 
6. König Ludwig Lauf:
Main 
GER  05.02.12  50km  CT 
7. Birkebeinerrennet  NOR  16.03.13  54 km  CT 
8. Dolomitenlauf  AUT  18.01.14  42 Km  CT 
9. Bieg Piastow  POL  28.02.15  50 Km  CT 
10. Vasaloppet China:
main 
CHN  04.01.16  50 Km  CT

Här finns länk till Worldloppets passport holders sida ifall ni vill kolla om ni har nån bekant som fullbordat sina pass. Det finns lite på 300 ski masters i Finland så någon bekant kan det finnas 🙂

Worldloppet ski master #4353

Om Ni vill höra mera om årets skidäventyr så får Ni fortsätta med att kolla in Bondbloggen………

 

Profilbild

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

3 reaktioner till “Vitvaruabstinens.”

  1. Jag ser att Fat Bike är en växande kategori Gatineau, där har man ju fördelen att man inte är beroende av snömängden!

  2. Jo, vi är helt bortskämda med goda förbindelser. Jag var också förvånad över hur usla anslutningar man har i USA då jag var i San Diego på en konferens. Ett par långsamma modem på 1500 deltagare … Det samma gäller andra “utvecklade” länder som Tyskland och England. Bara på vissa privilegierade ställen har man sedan supersnabba anslutningar. Den nordiska modellen med (ganska) snabba anslutningar för alla är unik.

    Fast jag tycker ändå att det är uselt i vårt land med vissa undantag – i jämförelse med hur det kunde och borde vara.

  3. Jo det är en sportform som är på stigande men intresserar inte mig desto mera, tycker det ser lite “pjasot” ut.

Kommentarer är stängda.