7 februari, 2019 av

Karhinens rapport.

Ögnade som hastigast (hoppas på en svensk version för noggrannare läsning) igenom Reijo Karhinens rapport och finner kravet på 20000€ i försäljningsinkomster för beviljande av stöd ganska intressant. Kommentarerna under artikeln var dock inte nådiga men undrar om alla förstått att det var försäljningsintäkterna och inte nettointäkterna som avsågs. Rätt mycket byråkrati kunde förenklas med en dylik regel, areal, ålder och många andra krav kunde slopas. Sen kunde det kanske införas ett maxtak också? Eller vad tycker Ni? Är 20000 rätt nivå?

Etiketter: , ,

66 svar till “Karhinens rapport.“

  1. per skriver:

    Min första tanke var att om varje kommun och stad tog av daga den tio% som är mest sjuk eller har det sämst så skulle alla problem lösas. Skära ned kostnaderna och dela på det som blev kvar lite som när morfar var med och stormade viborg och det fick ta ett krigsbyte var.

    Däremot borde den bonde som säljer till underpris straffas var för sig. En bestämd summa spelar bara handeln i handen ännu mera.

  2. Skogsbrukaren skriver:

    Ganska mycket kalibalik för dessa rubriker om 20000€ – rapporten innehåller en massa åtgärdsförslag för var och en för att tillsammans få upp lönsamheten för hela yrkeskåren.

  3. Christer skriver:

    joo men rubriken kanske får igång en debatt som underlag för beslut. Ska erkänna att jag inte läst hela rapporten ännu, hoppas se den på svenska också. En förändring måste nog till så småningom annars går hela näringen under. Hoppas på diskussion här och i andra medier.

  4. Nisse skriver:

    Det är i så fall mord. Ren massutrotning av bönder. Jag har inte haft sådana försäljningsintäkter från jordbruket på tiotals år och då är vårt ställe inte bland de minsta. Och då menar jag inte alls netto utan brutto.

  5. Johnny skriver:

    De kan ju lägga 1666,67€ per månad så har industrin tryggad råvara kontinuerligt till lågt pris. Så jag håller med Per. Under de senaste 10 åren har lantbruket blivit effektivare och gårdarna större. Lönsamheten har blivit sämre. Det är inte de små gårdarnas fel om effektiva gårdar betalar för högt arrende. Det är inte de som odlar med mångsidig växtföljd som kan skyllas för höga arrenden heller. Om man jämför producentpriser t.ex. År 2012 och t.ex. 2018 och kostnaderna så borde en del av förhöjda kostnader täckas med lägre arrenden. Men det kan man ju inte göra för då mister man kanske arrendet och grannen tar det. Istället betalar man för högt arrenden vilket medför sämre Lönsamhet. Jag lägger fram förslag för att fortsätta diskussionen.

    Ingen 20000€ gräns utan istället ska lantbrukets bokslut Visa minst 200€/ ha för att få stöd. Det här skulle sporra att få ner arrenden och öka lönsamheten.

  6. Kalle skriver:

    Det blir alltid svårt när man skall tala om sin sjuka mormor därför att egna intressen kommer med i bilden. Det är rätt naturligt att en som får in 10.000 inte gillar detta förslag, men att en med 40.00o i bruttoinkomst applåderar det. Själv ser jag vissa stora problem med förslaget, grundade på att jag ligger precis på gränsen själv. Vissa år säljer jag produkter för 25.000, andra 15.000 euro. Då skulle man för det första bli tvungen att intensivodla varje meter av hemmanet och inga vallar eller dylikt skulle kunna komma i fråga. Än mer bekymmersamt blir skillnaden mellan dåliga och bra år, och dåliga och bra priser. Vi skulle kunna hamna i en situation där producentpriserna störtdyker på hösten och sen blir resultatet att stöden uteblir följande år.

    Jag är personligen mycket negativ till alla förslag som mynnar ut i att enheterna blir med våld större, då kommer det att gå som för växthusodlingen i Närpes, 300 små har blivit till 10 stora. (uppskattade siffror)

  7. Ung bonde skriver:

    Införs en gräns på 20000€ försäljningsintäckter per år för att få stöd kommer jag att bli tvingad att sluta odla. Detta förslag gynnar endast stora gårdar. Har inget problem själv med att vara deltidsjordbrukare, tidigare generationer var heltids på samma areal, tiden då produkten hade ett pris och inte en symbolisk ersättning.

    Jag tycker att man ska införa istället att man ska ha minst 500€ i försäljnings intäcker per ha för att få stöd.

    EU har ju gått in för att stöda miljöåtgärder för att minska överproduktionen, nu ror ju regeringen åt motsatt håll och vill ha ökad försäljning för att man ska få stöd. Dom arbetar mot eu konstigt nog…

    Vad har regeringen tänkt såna som jag skall göra då som satsat en 1/4 miljon € på att börja karriären i skatter och tillägs areal? Går det där genom blir marken billig, vilket betyder att man inte får tillbaka ens hälften av vad många har satsat vid inköp. Detta ger ju stora bekymmer om räntorna stiger.

    Tänk vad många eko-gårdar som drabbas av detta som har mycket vall i växtföljden.

    Dom har nog inte tänkt de där klart än.

  8. Nisse skriver:

    Jo, men det är inte heller bra. Om vi en gång skall ha fri konkurrens så skall var och en få sätta arrendet på sina åkrar precis hur dom vill. Förslagen är helt ogenomförbara så länge det finns regler on jämlik konkurrens och fri marknad inom EU. Och jag stöder åtminstone jämlik behandlig av alla.

  9. Jordbrukare skriver:

    Om ett maxtak skulle införas som du christer kastar fram så ska gränsen vara mycket högt, kanske 500 ha (?)
    Samma kostnader finns även på större gårdar även om man har vissa stordriftsfördelar. Men som storbonde har du piskan på ryggen att hålla dig med relativt nya maskiner eftersom det helt enkelt inte finns tid att skruva under arbetstoppar. Alla bönder har lika bråttom på våren och hösten vare sig han har 20 ha eller 200 men det är ändå en viss skillnad.

  10. Christer skriver:

    Gillar inte heller att odlare ska sättas i olika fack men visst det har förts på tal att de större gårdarnas stöd kunde sänkas. Vet inte om det är så lyckligt med en hektargräns, kanske kunde ett stödtak vara bättre med fallande stöd när det överstiger en viss nivå?

  11. Christer skriver:

    Försäljningsintäkt per ha också ett alternativ. Ekoprodukternas marknadsvärde är ju så pass mycket högre att jag tror inte att det behöver drabba dem hårdare än andra trots vall i odlingen, och vallen har ju också ett värde?

  12. Christer skriver:

    Helt klart är det svårt med gränsdragningar, alltid är det någon som hamnar på fel sida av sträcket. Många med mig som började arbeta i tidiga år fick ju också pensionspremierna konfiskerade då åldersgränsen höjdes. Vet inte om ett utjämningssystem skulle vara till nån nytta men kanske kunde de som ligger vid gränsen få reservera överstigande del för framtida år med lägre inkomster? Ser själv också hellre att så många som möjligt hålls kvar på landsbygden, det är alltid trevligt att se nåt ljus i fönstret i husen runt omkring.
    Sen tycker jag nog att som försäljningsintäkt kunde man få räkna tillgodo det som man genom marknadsföring och/eller förädling lyckas höja värdet på produkten. På så vis kunde en liten gård även komma upp till gränsen.

  13. Christer skriver:

    Du tänkte 200€ netto per ha? Hur går det då ett år när du investerar?

  14. Christer skriver:

    Utrotningen har pågått länge, vi är snart bara en tredjedel kvar av vad vi var då när jag inledde min odlarkarriär. En ändring av nåt slag måste till tror jag men vad? Svårt höja inkomsterna och utgifterna rakar i höjden, nettot blir mindre och mindre år för år.

  15. Michael K skriver:

    Hoppas att bönderna har förstånd att arbeta för minskad byråkrati och inte låta avundsjukan ta överhanden. Den sk skenodlingen är av marginell betydelse. Att arbeta för en utökad byråkrati för att minska en marginell skenodling är nog att skälla under fel träd eller ser man inte skogen för alla träden?

  16. Johnny skriver:

    Ifall du menar mig med 200€/ ha. Om man vill ha god lönsamhet så investerar man så lite som möjligt. Det finns ju utjämningsreserveringar som går att använda. Men oavsett så skulle det sporra med att försöka höja lönsamhet och sänka arrenden.
    I praktiken så blir det ofta så då en större gård arrenderar till t.ex. 20 ha att arrendet är så högt att årsinkomsten inte ökar. Är arrendet på en mer human nivå så blir årsinkomsten för hög tycker bonden och det blir att betala för mycket skatt. Då blir det lätt någon onödig investering. Samtidigt blir inkomsterna lägre för hela finländska lantbruket, vilket inte är bra. Så jag tycker absolut att det är bra att det finns mindre gårdar också. Många har ju skapat en bra helhet med tilläggsinkomst från annat håll som Nisse nämnde.

  17. Christer skriver:

    Rätt skött så skulle detta förslag skrota en hel del av byråkratin. Du visar upp ett försäljningsverifikat och kvitterar ut stöden, äss simple äss dätt 🙂 Om det sen är sått/planterat nån dag för tidigt eller får sent saknar betydelse? Inte behövdes det heller ritas kartor över vad som odlats här eller där eftersom grödorna inte stöds som sådana utan försäljningen bestämmer om du är med eller inte. Och sista blankettinlämningsdagen kunde var och en bestämma enligt när skörden sålts. Eller hur? 🙂 Ska faar å skiid lite ja nö 🙂

  18. Christer skriver:

    Läste nånstans att inte ens hälften av Finlands bönder har försäljningsintäkter överstigande 20000. Kan det verkligen stämma? Nån som har tillgång till lämplig statistik?

  19. Nisse skriver:

    Det är mycket bra om byråkratin minskar men det går helt enkelt inte med någon gräns av det ena eller andra slaget. Alla måste ha samma villkor så det är helt uteslutet att ta bort stöden för att man får lägre inkomster. Idén är ju att var och en skall klara sej enligt de egna förutsättningarna och om någon klarar sej med 6000 euro per år (plus annat) så är det OK. Skall vi ta bort stöden från de fattiga så skall de tammefan tas bort från de rika också.

    Egentligen är det här en onödig diskussion. EU tillåter inga konkurrensfördelar för den ena eller den andra gruppen.

  20. Nisse skriver:

    Jag vet inte hur det är med statistiken men enligt min erfarenhet så torde det nog stämma. Många lever på skogen nuförtiden. Den är lönsammare än jordbruket. MYCKET lönsammare !

    Lönsamhet inom jordbruket fås enbart med prishöjningar – inte trollkonster eller flyttning av pengar. Vetepriset borde vara kring 800 euro/ton för att motsvara 80-talets pris.

  21. Nisse skriver:

    Jo, min åsikt är att man måste börja med annat arbete vid sidan. Jag lappar ihop mina maskiner och bygger men lika väl kan nån jobba på distans numera. Det går ju bra fast man bor på landsbygden. Våra ungdomar jobbar redan flera dagar i veckan på distans och brorsans pojke jobbar helt på distans och flyttar mellan olika länder …

    Ändringar blir det antingen vi vill det eller inte men jag vill helst ha grannarna kvar och en levande bygd.

  22. Johnny skriver:

    Kan nog stämma Christer att över hälften har under 20000€. Medelgården är 45 ha, så utgår man från att 15% inte ger försäljningsintäkter. Dvs 38 ha X 3500 kg/ ha. Blir 133 ton. Med ett spannmålspris på 140€/ ton så blir det 18620€. Det finns ju fler gårdar under 45 ha än över. Om jag kan matematiken rätt.

  23. Christer skriver:

    Jag är ju tvärtemot som vanligt, både jag och frugan (även om hon nu just är sjukskriven), 2 av mina döttrar och en utomstående arbetar heltid på gården plus ytterligare några säsonganställda sommartid. Inte är väl resultatet nåt att hänga i julgranen men det går runt i alla fall på nåt underligt vis och det är liv och rörelse vid kaffebordet 🙂

  24. Christer skriver:

    Hittade lite uppgifter om saken på MaaTu, så det stämmer nog. I så fall är nog Karhinens förtjänstkrav kanske lite högt ställd?

  25. Lena skriver:

    Det finns säkert regionala skillnader men skenodlingen är verkligen inte av marginell betydelse. Åtminstone inte i regioner var det finns mycket djur kombinerat med brist på arrendejord. De som äger mark lyfter stöden medan djur bonden ”får” skörden. Detta är en av orsakerna till att mark och arrendepriserna inte gått ner trots att åkerns lönsamhet försämrats. En rejäl förlust för djurbonden mot om denne för samma åker kunde betala ett humant arrendepris till markägaren och erhålla stöd för åkern.

  26. Nisse skriver:

    Jag förstår dilemmat men EU har ganska bestämt sagt ifrån att det skall vara fri konkurrens och då måste var och en få bestämma hur de vill odla och arrendera till högsta möjliga pris. Så kallad skenodling är också ett resultat av att priserna är urusla och det helt enkelt inte lönar sej att odla intensivt. Man kan inte kräva att folk skaffar sej ett annat arbete och sedan plöjer ned lönen i åkrar som producerar livsmedel under självkostnadspris. Inte heller kan man kräva att de ger bort sina åkrar. Det finns kalkyler som pekar på livsmedelsbrist omkring år 2050 och då kan det vara mycket lönsamt att odla för nästa generation.

    Ett stöd för dyra arrenden kan åter ge upphov till att priserna ökar ännu mer. Inte är det lätt inte.

  27. per skriver:

    Johnny och alla andra ? Har ni någon gång tänkt tanken att arrendera ut jorden ! Om det är så lönsamt ! Arrendera ut jorden och ta något byggjobb, chaufförsjobb ,snöskottning eller virkestransport som snuttjobb och spetsa det med det goda arrendepriset. Helt enkelt låt de andra ta risken och ansvaret för det olönsamma och själv se på med pengarna på fickan.

    Hörde själv för trettio år sedan hur aktieägarna tjänar grova pengar på dividender gick kurs 89 och gjorde likadant. Den första ”miljonen” satt lite hårt men sedan gick det av bara farten. Lyssna på kloka och tro på dig själv vad du säger. Något klokt man säger i vårt västra grannland är ”över tid” det är de klokaste ord jag hört.
    Tiden går fort, fort som bara den. Det gäller bra att göra rätt, satsa rätt för de flesta av oss blir en dag äldre för varje dag som går och fysiken är inte evig.

  28. Johnny skriver:

    Jag vill lite kommentera Lenas kommentar och lite övrigt. Jag förstår frustationen! Men jag tror att djurgårdar kunde vara aktivare att söka andra lösningar också. Många växtodlingsgårdar är beredda att ge bort ensilageskörden för samma summa pengar som går åt för djurbönder att gödsla ensilagevallen med, t.ex 150€/ ha. Det måste ju vara en lönsam affär för djurgården i och med att de slipper alla kostnader utom gödsling, slåtter och balning. Detta sparar tid åt djurgården som annars har mycket arbete. Halmen kunde likaså köpas för näringsvärdet + lite humusbidrag. Stora framgångsrika företag är ofta framgångsrika tack vare underleverantörer. Underleverantörerna gör att företaget minskar på riskerna och att mer tid kan ges åt det Viktigaste. 1 timme bort från åkern som kan användas i djurproduktionen ger bättre netto.
    Om vi ska få bättre lönsamhet inom lantbruket så måste vi börja tänka i nya banor. Vi har dålig lönsamhet i hela lantbruket (i medeltal). Varför har djurgårdarna och växtodlingsgårdarna sämre lönsamhetskofficient nu än för 10 år sen trots en stor ökning i arealen. Vi har blivit lärda att om vi blir större så blir lönsamheten bättre. Det blev inte så. Det tyder på att något är fel med riktnignen vi har. Att vi skulle fortsätta i samma riktning men öka farten kommer inte att rädda lantbruket.

  29. Jordbrukare skriver:

    Bra jobbat Christer. Du är ett bra exempel på att det går att livnära sig och hela familjen på det som jorden ger. Visst är lönsamheten svag inom denna bransch men fullt så usligt som en del olyckskorpar här ovan kraxar är det inte. Det är långt upp till en själv om man vill göra som man alltid har gjort eller om man kan tänka i nya banor.

  30. Nisse skriver:

    Du borde åka och titta på Christers åkrar och sedan på mina. Han har ren trädgårdmylla medan vi har lera som blir stenhård på sommaren. Underligt att något alls växer där. Jag har ärvt åkrarna och det är i praktiken omöjligt att byta dem till bättre. Förutsättningarna är olika på olika gårdar. Christer är mycket duktig men jag skulle inte på något vis kunna göra samma som han eftersom det inte finns några förutsättningar. Så jag är olyckskorp – alltså realist – och inser att enda möjligheten för mej är att minska på utgifterna. Jag kör med gamla maskiner och reparerar dem själv. Det är inte alls bara att investera och få bättre lönsamhet. Tvärtom får folk lätt stora lån som är svåra att betala med de här priserna. Jag är olyckskorp eftersom jag avskyr allt halleluja om hur enkelt det är att förbättra lönsamheten.

  31. Johnny skriver:

    En stor del av gårdar skulle göra bättre netto genom att arrendera ut. Därtill ännu ett vanligt arbete så blir det ännu bättre. Så, visst Per har även jag funderat.
    Jag jobbar utanför gården i perioder. Jag utför även en del Entreprenad arbeten (olika mycket beroende på åren). Jag har också en hel del skog. Detta + att jag har relativt bra jordar och jag har hela tiden gjort som jag lär så ligger jag på en hyfsad årsinkomst. Jag har också minimerat risker enligt det jag tidigare berättat. Skulle jag arrendera ut så skulle Finlands lantbruks nettoinkomster sjunka pga att arrende troligen skulle vara 400-450€/ ha, dvs den som arrenderar det så får ingen förhöjd årsinkomst. DETTA BETYDER ATT FINLANDS LANTBRUKS NETTOINKOMSTER SJUNKER. Så inte så konstigt att vi gått ner från 1 miljard 2002 till 450 miljoner nu. Tror inte många riktigt förstår det här. Om jag hade t.ex 20000€ i årsinkomst från Lantbruk och nya Arrendatorn har samma årsinkomst som tidigare med min jord medräknat men min inkomst försvunnit så har Finlands lantbruks inkomster sjunkit. Tror inte Karhinen har riktigt tänkt på det här.
    Jag vill också hjälpa det finländska lantbruket och det gör jag bäst genom att vara bonde själv. Mest har jag väl försökt genom skrivelser i Maseudun, LF och Sydin. Kanske du Per läste min senaste insändare i torsdagens Sydin? Jag vet att mina skrivelser inte behagar alla. Men jag har i alla fall tänkt längre än ett steg frammåt och jag brukar ha argument att backa upp det med.

  32. Jordbrukare skriver:

    Nisse: Jag vet mycket väl hur största delen av Christers åkrar ser ut. Jag vet också hur mina åkrar ser ut. De naturliga förutsättningarna på mina åkrar är också betydligt sämre. Jag är också heltidsbonde.
    En sak har jag funderat mycket på. De som har köpt åkermark och investerat har i alla tider oftast klarat sig (vilket jag inte heller kan förstå och jo jag vet mycket väl att tiderna har ändrats kraftigt på senare tid). De gårdar som har investerat så lite som möjligt har oftast tynat bort senast när det skulle ha blivit dags för generationsväxling. Detta ska dock ingen här ovan ta personligt. Det är bara min iaktagelse i bygden.

  33. per skriver:

    Blev lite fundersam vem som var olyckskorp och om det är det bästa ordet för en som tänker annorlunda eller fel, enligt en persons åsikt. En bra debatt skall innehålla olika åsikter och varje person har rätt till sina egna åsikter och få mötas med motargument på ett vårdat sätt om möjligt. Nisse ,Johnny och jag jag mfl försöker rädda det som räddas kan av de kvarvarande jordbruket och landsbygden. Något soloåkande ger inga vinster.

    Jo Johnny jag läste och läser allt möjligt och tycker om debattglädje(och sorg)

    Senaste matpris sänkning(S) motiverades i storstan med att det är så dyrt att bo i metropolen att de bör få billigare mat för att klara sig. Bostadsstödet som kela delar ut är ca 2 miljarder/år Av alla som kommer till finland hamnar över nittio procent i storstadsregionen förr eller senare och hyror och bostäder skjuter ännu mera i höjden. Till och med i hagnäs har bostäderna gå över 12 000€ m2

  34. Christer skriver:

    Ett ”gammalt” ordspråk lyder ”den som inte utvecklar den avvecklar” om det sen innefattar investeringar vet jag inte. Ingen ska ta nåt personligt här men helt klart varierar förutsättningarna i olika regioner, det som lyckas på en plats behöver naturligtvis inte passa på andra ställen. Det gäller att se och göra det bästa utgående från de egna förutsättningarna.

  35. Nisse skriver:

    Jag använde ordet olyckskorp litet ironiskt. Men ser man i ett större perspektiv så är det inte alls så klart vad som är pessimism och vad som är realism. Utvecklingen i världen är inte alls så entydig. Just nu är matpriserna låga men kriser och klimatproblem kan ändra på den saken. Och förändringarna kan komma mycket snabbt. Det såg man för ett antal år sedan då bara rykten om möjligen dåliga skördar körde upp vetepriset ordentligt.

    Mat är nämligen en vara som inte har något pristak då det blir brist. Det kan vara bra att komma ihåg. Till och med i Sverige som länge struntat i sitt jordbruk så börjar man dra öronen åt sej och försöker höja självförsörjningsgraden. Men det lyckas inte om vi har en liten mängd stora industriella jordbruk som är beroende av import. Ett robust jordbruk består snarare av en mängd småbönder som kan ha andra inkomster men som i ett krisläge snabbt kan koncentrera sej på jordbruket. Det kunde stadsborna också börja fundera på ifall de vill ha mat.

  36. Johnny skriver:

    Christer skidar Botnivasan idag men jag hoppas du kan svara sen. Andra får gärna svara också. Ide’n med Karhinens raport är att höja inkomsten i lantbruket med 500 miljoner. Att ha en gräns på t.ex. 20000€ med försäljningsinkomster, ge ens något argument varför detta skulle höja lönsamheten på lantbruket? Annat än om hälften av gårdarna tvingas med våld att sluta så blir arrenden och jordköp förmånligare. Men jag är nog säker att så många jordbrukare inte vill betala så speciellt mycket i skatt så det skulle troligen bli en minskning av skatteinkomster från Lantbruk med 500 miljoner Istället.
    Karhinen lyckades i af bra. Han fick igång diskussionen och det är bra. Alla som har kommenterat dessa inlägg angående detta ämne ska ha ett stort tack! Ingen sak är för liten för att lämna bort.
    Även om Per och Nisse påpekade saken så gör jag det också. Vi vill säkra en inhemsk livsmedelsförsörjning i framtiden! För att göra det krävs som Per sade mindre solo körning och att mer beakta helheten för alla. Om det finns de som rider på ”trygga livsmedelsförsörjningen i framtiden” men innerst inne kör helt och hållet egna mål så hämnar det målet om en bättre lönsamhet.

  37. per skriver:

    Det har varit mera liv i bondbloggen än på manna minne, mycket bra och tack alla för min del också.

    Visst var de bra att någon blev tillsatt i grevens tid kan man säga att sätta sig ned och tänka över saker och ting även om 20 000€ kom som ett rött skynke, som skulle tagit ihjäl 50% av oss.

    Kunde man inte göra som tex korsbäck, kalax och visst oravais. Man sätter alla åkrar på ett ställe i en pott och delar om jorden. För att få större basskiften och de som vill gå ur och får ett tillfredsställande pris. skattefritt.
    Fixar vägar diken mm gemensamt. Större skiften förbättrar lönsamheten och minskar tid och körkilometer.
    Dessutom kunde någon form av extra pensionsbonus delas ut åt de som avstår sina åkrar. Mera morötter och mindre piska förbättrar klimatet i de flesta kulturer. Nog har jag förståelse om bönder vill ha mera jord och en viss irritation på skenodlandet. Det bör ske så båda sidorna blir lite nöjda.

  38. Bond77 skriver:

    Helt rätt Per! Jag har för tillfället lite av framsätesplats när det gäller dylika nyskiftningar och man ser det helt tydligt, det lossnar betydande arealer när det kommer tillräckliga incitament i dessa nådeår. Det är dock inte tillräckligt dålig lönsamhet/bra skattefördelar ännu för att det ska gå att dela om hela byn men tendensen är hur tydlig som helst.

  39. Christer skriver:

    Hej Johnny, du har fått vänta på svaret, dock inte på grund av att jag körde mig så slut i loppet att jag inte orkat utan på grund av att jag ikväll besökte ett informationstillfälle om det eländiga kommunfusionsavtalet mellan Korsholm och Vasa.

    Nåväl, debatten här på bloggen blev livligare än väntat trots att jag nog förstod att ämnet skulle intressera, ekonomi berör oss alla.
    Vet inte heller hur inkomstgränsen skulle förbättra lönsamheten men kanske det är tänkt att besparingarna inom administration skulle delas ut åt odlarkåren? Minskad byråkrati kan ge inbesparingar på gårdsnivå speciellt för dem som anlitar utomstående konsulter, men några stora pengar är det knappast frågan om. Finns ju mycket annat i rapporten också (som jag inte sååå noggrant hunnit bekanta mig med ännu). Finns säkert orsak att återkomma till saken 🙂

  40. Christer skriver:

    I mitt fall kan det ibland vara fördel med lite spridd åker, t.ex. minskar det problem med vissa skadedjur om åkrarna ligger några kilometer ifrån varandra. Sen har jag satsat en hel del i för mitt odlande anpassad dränering, bevattningsbassäng, nedgrävda bevattningsstomledningar och dylikt så det är inte så lätt att börja byta ihop marken. Men visst har jag väl nån skogsåker som jag kunde byta bort. Förstår nog ändå nyttan med funderingarna.

  41. Johnny skriver:

    intressant att diskussionen kom igång, med 20000€. Men mindre bönder och de som vill ha mångsidig växtföljd hamnade i försvarsposition och större produktiva bönder fick fortsätta med sitt gamla ”de räddar livsmedelsproduktionen” nu och i framtiden. Skulle gärna ha sett att man från den sidan skulle ha tillfört något nytt till diskussionen, hur ska man åtgärda lönsamheten och speciellt överproduktion. PTT konstaterar i sin artikel att exporten inte är lätt. Vi exporterar till de länder som vi gjorde för 10 år sen. De ”nya länderna” är ännu av helt obetydligt mängd. Jag minns hösten 2013 tills hösten 2018 då spannmålspriset var dåligt. Då hade jag gärna sett att nån skulle ha fått igång sådan export att Finlands spannmålspris skulle ha stigit, men nej. Jo, ingen fara Christer. Bra att du kom i mål. Tiden var bra såg jag, trots varmt väder.

  42. Christer skriver:

    Joo, ja va lite provokativ i mitt inlägg i akt och mening att se om det blev nån reaktion. Nu verkar också statsministern vilja lugna stämningen lite.
    Finländarna har alltför länge förlitat sig på export till Ryssland och inte brytt sig om att utveckla handeln med övriga världen, embargon och ryska importbegränsningar satte stopp för verksamheten. Man ska inte sätta alla ägg i samma korg. Nu verkar det ändå som om vi håller på att lära oss kringgå importbegränsningarna, t.ex.gurka går inte att sälja till Ryssland medan däremot inlagd gurka lär går bra.
    Så småningom växer väl exporten även till övriga länder men det tar tid och finländarna är nog inte de bästa marknadsförarna har jag på känn.
    De e synd att svin och päls går bakåt, vart ska vi med all foderspannmål. Även Koskenkorvakonsumtion lär gå ner. Så egentligen är det bra om vi med hjälp av olika mellanårsväxter (som bibehåller/förbättrar jordens bördighet) kan hålla marken i skick men problemen uppstår väl sen när inte medlen räcker till för ersättning för dylik odling.

  43. per skriver:

    Själv brukar jag linda in land och personer i synonymer när man är utsatt för spaning av underrättelse både politik och religion. Men nog tala om olika fenomen som kan vara uppbyggliga. Maskiner går ej att exportera direkt men via mellanhand.

    Det kan finnas en dold orsak att inte alla åkrar odlas så sjutons intensivt. Nematoder, ringröta, klumprot, flyghavre mm Som man(de) inte vill sprida till de andra skiften, då minsann kan också den avundsjuka grannen gå till attack. Rätt otyg kan också sänka grannens ekonomi.

    När vi gick in i eu med ett visst antal ha åker och nu har det nyröjts jättemycket ha som du menar går före de egentliga åkrar som vi hade före eu inträdet och som nu inte räcker till att skydda från överproduktion !!!

  44. Johnny skriver:

    Jag tycker vi testar med något nytt. Jag hoppas att så många som möjligt deltar.
    Att skriva en sak som man inte tycker om i dagens Lantbruk eller Karhinens raport men skulle kunna godkänna om lönsamheten i lantbruket i Finland blev bättre. En sak räcker men vill man så skriv flera.

    Jag skulle kunna tänka mig att godkänna en inkomstgräns om man har heltidsarbete och Lantbruk. Dvs att vid hög lön av vanligt arbete så skulle stöden minska (Pers förslag)

    Jag skulle kunna tänka mig en viss summa som man måste sälja t.ex. Spannmål från gården för att få stöd. Men summan jag skulle godkänna är ganska låg. T.ex. 1000€/ år.

  45. per skriver:

    Om man minskar i odlandet och kör på sparlåga och glider ut så har man nog kostnader kvar tex vägavgifter, del i dikesprojekt, diesel att slå renar och skotta snö, försäkringar, underhåll av stora produktionsbyggnader(tak,väggar ,fönster mm) värme i verkstad och giftrum mm.
    Dras stöden tvärt under 20 000€ så står 20 000 monument och sakta förfaller i hundratals år och vem njuter av det då, minnen av fornstora dar. i vår kommun röstade ca 50,5 mot och 49,5 för när det begav sig om medlemskap i unionen.

    När k annons i maaseudun t tackar alla bönder för samarbete. Det är bara att se i deras bokslut hur det gick.

    Skulle jag köpa eller arrenderat en åker vore idealiskt att det vore 3 års vall/gröngödsling(utan aspsly) före. Humus och flyghavre i skick istället för dåligt skött sädesåker. = Mitt förslag 0€ i intäkter.

  46. Nisse skriver:

    Jag röstade på EU och vidhåller att det var bra. Kanske ni minns hur det var i Sverige före EU-inträdet ? De höll på att ta bort hela jordbruket och beskogade åkrarna. Inga stöd utan världsmarknadspriser. De få bönder som finns kvar i Sverige kan tacka EU för sin existens. Det samma skulle ha hänt i Finland – vi är bara litet efter Sverige. Utan EU-stöd hade vi inte funnits kvar mera. Det är ren blåögdhet att herrarna i Helsingfors skulle ha gett stöd åt det finländska jordbruket utan EU.

  47. Christer skriver:

    Fick ett annat förslag via andra media som Ni kan ta ställning till:

    ”Varför ska stöden alltid skäras ned?? Pratade med en Fransman för några år sen. Hans åsikt var att stöden skulle upp med cirka 200 procent, gården skulle producera en viss kvot för att få stöd, uppnådde man inte denna kvot skulle stöden beskäras. Och allt som gården producerade skulle ges gratis åt uppköparna, då skulle det bli intressant att kolla vad produkterna kostade i butiken, och ingen kunde skylla på bönderna. Sen menade han att överproduktionen skulle försvinna, ingen vill väl producera nåt extra när man inte får nåt för det? Alltså, producera din kvot, få stöd, stabila priser på marknaden, ingen överproduktion.. Vem vet, kanske inte så dumt ändå??”

    Kan väl direkt säga att för grönsakernas del så räcker det inte till då dagens stöd blott räcker till fröna. Så skall produkterna delas ut gratis så blir nog hyllorna tomma. Vet inte vad dom har för stöd i Frankrike men tror inte det räcker där heller………

  48. Johnny skriver:

    Min första tanke med fransmannens ide’ är kolhos. Jag tror inte det funkar, minimalt med insatsmedel och mycket svart försäljning. Men jag kan ha fel.
    Om stöden stiger så ökar arrende priser o jordpriser. Troligen blir det mer skenodling.

    Skulle stöden sjunka så får vi flera fördelar. Produktpriser stiger i och med att minskad stöd skall kompenseras förr eller senare. Vi får minskade arrenden och lägre jordpriser. Vi får en ökning av såväl sammarbete i alla dess former och mera Entreprenad. Jag har den uppfattningen att satsande bönder som inte odlar med mångsidig växtföljd vill absolut inte ha lägre stöd. Skulle inte det här vara bra, produktens andel av totala omsättning och lönsamhet stiger. Vi vill ju ha betalt för det vi producerar, var det inte så? Och svar på frågan, jag tror att lönsamheten stiger på sikt med minskade stöd. Industrin och handeln uttnyttjar vårt stöd. Jag vet att livsmedelsindustrin inte har det lätt, men de borde ha haft mer dialog med producenter och inte bara göra saker bättre åt handeln. Livsmedelsindustrin blev lurad av handeln.

  49. Christer skriver:

    Joo, det var nog min första tanke också, lite som med 5 års planer i österled?

    Problemet med sänkta stöd i dessa internationella handelns tidevarv är väl att de borde sänkas överallt samtidigt? Håller med om att det vore bättre och mer motiverande att få betalt för produkten i stället för kruxet i rätt ruta. Räknade för nåt år sen att en 5-6 cents förhöjning av grönsakspriset motsvarade de allmänna odlingsstöden, på spannmålen är det lite annorlunda där stödets andel är så stort i förhållande till skördemängden.

    Förstår att livsmedelsindustrin är så illa piskad att ta varje erbjudande från handeln då den är så koncentrerad och avsättningsalternativen är få. En utebliven affär får stora konsekvenser. Så även om jag i grunden är för lokal handel så vore det bra med lite export för att ha en bättre förhandlingsposition.

  50. Johnny skriver:

    Kollade lite siffror på nätet. Kan det här stämma. Ifjol odlades i Finland 20% korn, 14% havre, 8% vete, 34% vall och 12% trädor och lite specialväxter. Så det fanns lika mycket vall som korn och havre tillsammans. I vall % är största delen djurbönders vall, tror jag. Inte konstigt att spannmålspriset steg och vi fick samma pris som i Tyskland.

  51. per skriver:

    Passerade humppila för någon dag sedan, så råkade jag kika i lokalblaskan. LSO sade i ett inslag att det är stor brist på potatis, vilket jag varken märkt i hesa eller s-ö. Kollade upp när jag var hem om det var så illa.
    Nä de vill inte betala någonting skäligt ens, men det sades ej i tidningsartikeln.

    Det är det som är felet i finland när odlingskostnaderna stigit något otroligt de senaste 7-10 åren medan
    industrin förväntar sig få råvaror till samma pris som för 10 år sedan. Inte undra på att vall arealen stiger. Nu gås det åt ”skenodlandet” medan ekvationen inte långsiktigt går att bonden ger med pengar vid varje leverans. Spannmålsbondens(och övrigas) missunnsamhet mot skenodlandet är direkt återkopplat till priset på den egna produkten. Rättvis odlade kaffe och bananer och allt annat från världens alla hörn medan odlandet i eget land saknar sådana certifikat.

    Så här efter bokslutsperioden, Skogsbolagen och s och k gjorde alla tiders resultat efter allt regnande och torka om vart annat som gick hårt åt bönderna(skogsägarna). Bonden levererar kunde man säga, men någon ekonom blev bonden aldrig fast han varit med och grundat diverse ”nyttoföretag”

  52. per skriver:

    Lyssna på slaget efter 12 idag ond .

  53. Micke skriver:

    Per hade ngt i åsikten om att arrendera/sälja. Det är ju ingen som tvingar bonden att betala överpris för arrende. Vill man köpa arbete åt sig så får man skylla sig själv. Själv gjorde jag slag i saken för två år sedan när jag noterade att spannmålspriset knappast stiger över panten på en tomburk/kg eller grisköttet över kattsandsnivån. Ingen var heller givetvis beredd att ta över och köpa sig ett arbetsläger. Sålde bort merparten av åkern, resten arrenderades ut. Aldrig har den åkern producerat lika bra efter EU-inträdet. stöden inberäknade, som den gör idag på aktiemarknaden och i placeringar. Dessutom fodrar den heller inget arbete. Skogen är kvar och så används maskinerna i entreprenad. Dessutom är jag rätt säker på att även bonden lär sig räkna så småningom och då ser vi fallande jordpriser och samtidigt sämre säkerheter och tyvärr antar jag ett rätt stort antal konkurser. Faciit har vi från Danmark på 70-80-talet och även från farmnäringen här hemma. När lönsamheten i en näring sjunker under en viss nivå går även luften ur säkerheterna i produktionstillgångarna (t.ex byggnader, åker) och bankdirektörerna börjar fodra mera säkerheter, som inte finns, för att inte börja kräva in lånen. Trodde nog även jag länge att det är bonden som är sist och släcker lyset, men tyvärr, jag tvivlar!

  54. Christer skriver:

    Ändå odlandets glädje? Får den också sitt via entreprenadverksamheten? 🙂

  55. Christer skriver:

    Ja det är otroligt hur handeln lyckas hålla ett potatispris som är bara lite på hälften av vad som betalas i vårt grannland i väster.

  56. Micke skriver:

    Jäpp! I viss mån. Inte mycket odlarglädje i snöröjning men visst är det trevligt när kunderna lyckas bra med odlandet i lantbruksntreprenader. Även som det kan kännas också tröstlöst om det mera påminner om att klippa svinet och tror att man får ull om sädesväxten är dålig fast den inte är ens egen.En annan glädje har även infunnit sig. Avsaknaden av ”storebror ser dig” och alla djävulens/EU:s kontrollanter och stödblanketter.
    En frihetskänsla med andra ord!!

  57. Christer skriver:

    Blanketter och byråkrati skulle jag också gärna avstå ifrån. Men ändå alla fina uppmuntrande kommentarer om produkterna? Antar att välröjda vägytor också får sin rättmätiga uppskattning så det kompenserar avsaknaden av avsaluprodukter?

  58. Micke skriver:

    Jo. En tjänst är även den en produkt, om än inte lika fysiskt gripbar som ett kålhuvud!

  59. Johnny skriver:

    Tack Per för tipset! Missade första 10 min och sista 5 min. Så berätta gärna om där kom nåt intressant!

    Jag reagerade mest på att eko odlingen är 13% gällande areal men bara ca 2,5% av produktion. Många som har ekologisk odling men samma gård har konventionell djurproduktion. Mindre skördar också. Men det var inte det jag reagerade på utan uttalande att eko inte räddar det finska lantbruket. Jag påstår inte att eko räddar det men nog har lantbruket mycket att vinna på eko, både de som är eko o det som inte är eko. Samtidigt så sänder det dåliga signaler både till producenter och konsumenter. Vi ska va glada åt de konsumenter som väljer inhemska ekologiska produkter och även åt de som vill hålla på med eko Produktion. Många konsumenter ser nog att Finland har 20% eko av arealen än 13%.

  60. Christer skriver:

    Den går i repris nu och torde finnas på arenan en tid efteråt.

  61. Christer skriver:

    20% ekoareal torde vara möjligt men att som i regeringsprogrammet ha målsättning om 20% ekologiska produkter i offentliga kök är knappast möjligt med dagens utbyte i ekoodlingen, i så fall fordras att 104% av odlingsarealen är ekologisk.

  62. per skriver:

    I går beslutades i storstan att mjölk och kött skall minskas med 50% tills 2026. Bla (skolor och dagis) Pga hård miljöbelastning av dessa produktionsformer. Beslutet togs med tre(gröna) rösters marginal. Dagens abin är 4000+1400 hesa, esbo+kysl. Det är stora årskullar som motsvarar en hel kommun på landet. Har slc somna ?
    Ett gammalt ordspråk. Att mota olle i grind. Att förutse !

    Atria. Samma som i fjol, förlust i väst förlust i öst. MEN vi skall koncentrera oss på kärnverksamheten, finland.
    Som ett eko från metsäliittos frey bentos. Bränna grundarnas pengar runt om i världen och sedan återvända hem, borta bra men hemma bäst.

    Eko, fick tag i ekokött(första gången i mitt liv) i köttdisken när jag satte upp handen och sökte lämplig storlek på förpackningen. Minns hur vi diskuterade försäljning av ekokött 93 i ösp ekoutskott. Grönsaker ser jag dagligen men kött är nästan omöjligt att få tag i utan att fråga, och vem hinner fråga !

    Så något positivt, våren är på väg !

  63. Micke skriver:

    Citat dagens ÖT: ”Den torra sommaren ledde till att råvarupriserna steg”. Med andra ord, ett högre köttpris åt producenten är en belastning för börsbolaget. Som förklaring varför rörelsevinsten blev endast ca 2%. Råvaran (köttpriset) steg i Ryssland med 30%. Och i Finland…? Inhemska rörelsen stod för överskottet så här kan ju ingalunda köttpriset varit för högt!
    Så länge köttsektorn har i huvudsak börsnoterade marknadsföringsbolag kommer köttpriset aldrig att stiga över nivån med vattenlinjen mellan näsan och munnen på producenten. Eventuella tilläggsstöd mäts även ut i båda ändar av industrin och förnödenhetshandeln. I stället för att fundera ut olika stöd vid olika gränser kunde killar som Karhinen sätta sin energi på att grundligen gå igenom handeln och industrin även om det i praktiken är ganska omöjligt att påverka på annat sätt än med ”kapitalets språk”. Ökade stöd lämnar sällan i bondens ficka utan dräneras ofta till höjda arrende/markpriser, stigande förnödenheter och sänkta producentpriser. Att kossorna klarat sig bäst, som Nisse noterade, beror ju på att spensalvans vänners marknadsföringsbolag inte är börsnoterat utan ev. överskott kommer tillbaka som efterlikvid och far inte ut på aktiemarknaden i form av dividend.

  64. Christer skriver:

    Joo, talgoxarnas läte meddelar vår.

  65. Christer skriver:

    Så det var bara i Ryssland som marknaden fungerade? Jag läste kanske lite slarvigt då jag tyckte mig läsa att råvaran stigit med 30 % pga torkan, men nu förstår jag varför svinfarmarna här hemma inte dansat på gatorna. Nåå jag ska inte spekulera i köttpriserna för jag känner inte till den sektorn.
    Ser att brännoljan stiger med ett par cent imorgon, där reageras det snabbt på konjunktursvängningarna………..

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*