Skogsdikesunderhåll.

Den minnesgode kanske minns att jag hade ett smärre skogsdikesrensningsprojekt på gång för ett par år sen, om inte så läs här.

Det stötte lite på patrull då det var svårt att hitta intresserad entreprenör men skam den som ger sig så nu är dikena rensade. Och jag tycker att det blev riktigt bra förutom att vi inte fick bort allt vatten då en bergsrygg på ett par meter ledde till att vi inte fick fullt djup på hela sträckan. Vi kommer inte att lämna jobbet halvgjort utan lite dynamit får nog fixa djupet men det arbetet återstår ännu. Sätter lite bildmaterial från projektet.

Före …….
…………och efter dikesrensningen. Här har jag låtit jämna ut dikesjorden för att anlägga permanent körstråk.

När jag hade maskin på plats passade jag också på att rensa backdiket och ta bort en gammal ladugrund. Det var torrt i backdiket så jag harmar mig lite över att jag inte hade dumperflaken och traktorn med för det hade gått bra att lasta och transportera bort jorden direkt.

Backdiket putsas upp.
Stenarna efter en gammal ladugrund tas bort.

Det var lagom varmt att gräva och det är fortfarande torrt på sina ställen efter den torra sommaren så arbetet löpte bra även om det på sina ställen fanns en del snö att ösa också. Att sköta vattenföringen är nog viktigt för att hålla skogen växande och på så vis hålla kolbindningen igång, kom just på att jag skrivit om ett mer omfattande inlägg om skogsdikning tidigare också. Har hållit på så länge med det här bloggandet nu att man börjar glömma bort vad man berättat. Men det skadar kanske inte att ta upp saken ändå, här kan ni läsa om det första skogsdikningsinlägget.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

6 reaktioner till “Skogsdikesunderhåll.”

  1. Vissa gånger blir det så bra att det inte finns något att tillägga, om man tolkar tystnaden.

  2. Kanske det, hur som så har jag ju skrivit både en och annan gång om dikningar i skog och på mark så temat börjar kanske vara förbrukat. Men dikningsarbete finns det nog gott om så det fortsätter…….

  3. Det där med kantvägar är knepigt. Jag har ett ställe där jag grävde bort vägen här och där när jag rensade diket för ett år sedan. Skogen på sidan av vägen blev helt försumpad fast det var bara några meter till diket. Tät jord tydligen. På andra ställen lyckas det hur bra som helst.

  4. Det kan vara problematiskt. Jag försöker köra på vallarna bredvid dikena men då måste man ha svackor här och där för att få bort vattnet. Ibland blir de ganska djupa men det gör inget så länge de är någorlunda breda. Jag har inte varit så intresserad av skogsdiken för det finns oftast inte dragdiken som leder bort vattnet då det kommer ut ur skogen … Vad gör man med skogsdiken som tar slut tvärt då skogen tar slut ? Nå, senaste dikningen så hade de fått litet mera förstånd och dikade bort vattnet också utanför skogen. Den första skogsdikningen på 60-talet var en ren katastrof. Om vattnet kom ut ur skogen så blev det översvämning på åkrarna.

  5. Jo jag förstår problematiken, grävaren och jag diskuterade också saken när vi planerade arbetet. Nu kom det inte så mycket grävningsmassor att det blev en heltäckande vägbank så jag tror inte att det uppstår några problem. Dessutom sluttar marken på platsen så diket har mera en funktion att förhindra att vattnet som rinner längs sluttningen rinner ut på grannens mark, det är egentligen inte för vått på min sida av diket.

  6. Där på tredje bilden tänkte jag flera gånger månne det inte gått att köra bort samtidigt, när jag läste nu igen så tyckte du det också. Det bevisar ännu en gång att en bild säger mer än tusen ord. Man är som på plats med bilden men texten går många gånger en förbi.

    Det finns två sätt att gräva och få det grävt, det förta är fort som fan och tänkt på timpengen och det andra att verkligen få stenar och stubbar skilt och få prima mylla tillvaratagen eller bra utjämnat. Som bonde och skogsägare stöter man nu och då på ställen som borde gjorts färdigt första gången när det varit upphugget och grävaren på plats men då är man redan fastkörd på ett stället man inte tänkte överhuvudtaget skulle köra på.

    Sprängningar och så där görs alltid för att få bort vattnet för skönhets och förbättringssprängningar ger ger inte rätt till avdrag. Det höjer bara värdet på åkern och den är inte avdragbar, känner till några fall där det slutat till bondens nackdel. Minns för länge sedan när det gick att få kalkstöd på basis av alvprov men det var vinter och omöjligt att ta något alvprov tills någon gjorde en lyckad sprängning och alla fick sitt alvprov.

Kommentarer är stängda.