I väntan på upptorkning

Det är segt med upptorkningen. Det har nu varit flera dagar med sol och värme men fortfarande står det vatten på åkern. Det jag har kvar är gröngödslingsvallen. Det är en åker med ganska illa packad yta där vi många år kört med skördetröskan i vatten. Klöver med pålrötter skulle luckra upp ytan litet – trodde jag. Med 100 mm regn i maj så slammade den i stället ihop ännu mer och inte blir det bättre av att jag nu måste köra på den våta leran med stora traktorn för att få den sådd.

Läget den 2 juni 2021

Här sitter man och deppar för det går inte att ta itu med nya arbeten förrän vårsådden är avklarad. I alla fall har jag pysslat litet med sågverket för vi behöver mycket virke för att rusta upp uthuset. Vinkeln på solsidan måste få ny brädfodring.

Den nya eldrivna sågen fungerar bra men det var litet problem att fila sågkedjan. Att byta kedja är alldeles för besvärligt så jag satte upp två block och en vinsch så man kan hissa upp bakändan på sågen utan att ta loss svärdet och sedan filar man som på en vanlig motorsåg. Det går ganska fort. Men det är viktigt att fila tillräckligt ofta så man har vass ked hela tiden.

Sågen i filställning

Vi hade två grova bitar som inte kunde säljas så jag har sågat dem till eget virke. Sågens svärd (40 cm) gick inte igenom så jag måste hugga loss första bakan. Men sågen hickade inte ens fastän hela svärdet tog i trä. Förstås kunde man skaffa längre svärd men det är ganska sällan som man behöver det. Den grövre stocken var omkring 55 cm i diameter men om man lyckas såga en baka och vänder den så går det med 40 cm svärd.

Första bakan

Det var bara en liten bit i roten som blev utanför svärdspetsen. och då man vänder stocken med den flata sidan mot sågen så räcker svärdets längd till utan problem. Det är ofta besvärligt att såga första bakan för en krokig stock tar emot sågvagnen.

Andra bakan är inget problem

Sedan är det bara att börja såga virke. Men jag tar oftast bort bakar från alla fyra sidorna först. Med tredje och fjärde bakan så är det känsligt med måtten. Man måste planera noga så man får ut de dimensioner man vill ha. Det gäller också att beakta svärdet tjocklek som är ungefär 8mm (1/4 tum). Så för vanliga 22mm (7/8 tum) bräder måste man såga i 1 1/8 tums steg (sågen har inställningar i tum). För att inte räkna fel så har jag satt upp en tabell för man måste börja såga uppifrån ner. Enklast är det att såga 19 mm bräder för då flyttar man bara med en tums steg. Lika enkelt är 32 mm virke som betyder 1 1/2 tums steg.

Upp till 3,5 meters stockar kan man såga direkt men jag har en hel del klena 4 meters stockar som är under 16 cm i toppen och då behövs det ett extra stöd i toppen så den inte hänger ned. Vi har en domkraft under toppen och mäter att toppändan är på rätt höjd.

Den andra bamsestocken var värre att såga. Det var en tvådelad gran som man förstås inte kunde sälja. Inte ville jag flisa den heller för det var ganska bra virke. Efter flera försök så fick jag den svängd så att svärdet nästan gick igenom första bakan.

Krångelstocken

Jag måste hugga en hel del för att få bort första bakan. Därefter måste jag vända stocken för att ta bort den motsatta bakan för annars räckte inte svärdet till. Därefter var det var problem att få stocken på högkant så jag måste ta lastaren för att svänga den – en så stor kluns orkar man inte vända för hand. Svärdet räckte inte riktigt till för att klyva stocken men det var bara någon centimeter som fattades så det gick att hugga bort det sista. Men bågen till svärdsskyddet måste jag skruva loss för att kunna klyva stocken.

Klyvning av bamsestocken
Kluven stock (litet huggen)

Efter att ha sågat bort ett par bakar till så var det bara att såga prima virke i stora mängder. Det var nästan kvistfritt och bredden på bräderna blev upp till 28 cm. Litet spänningar fanns det nog i stockarna så alla bräder blev inte raka men jag sågade mest 19 mm bräder som är lätta att spänna raka.

En hel del virke blev det och ganska snyggt om man jämför med hur stockarna så ut i början.

Före …
… och efter

Det var inte mycket virke som blev odugligt och går till flisning. Det mesta blev snygga bräder. Om man jämför med klena stockar så får man mycket mera användbart virke från de grova även om de ser ganska ruskiga ut. Men klena, raka och kvistfria stockar ger också bra kvalitet.

I går kväll körde jag med hacken på gröngödslingsvallen men slutade då jag kom till vattnet i mitten. Det får torka ännu idag men sedan måste vi så för det kommer mera regn på måndag-tisdag (kanske redan i morgon). Om ni minns så var det regnig vårsådd också 2015 (se på kategorin maj 2015 i menyn till vänster). Ett år sådde jag till och med en del svackor den 15 juni – men det blev ingenting av den brodden. Den här vårsådden börjar åtminstone på sina ställen höra till de värsta.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

9 reaktioner till “I väntan på upptorkning”

  1. Kort men intensiv såning här, sådde det första på tisdag och det sista på lördag. Torrt och fint väder, torkade upp från fågelsjö till dammande åker på några dagar. Har ett par hektar viltåker kvar, men den får ännu vänta någon vecka.

  2. Upptorkningen har varit seg här. Visst torkar det med +26 grader och sol men ganska långsamt i alla fall. I skogsåkern där det inte blåser alls så har vi mera vatten än för två veckor sedan. Tyvärr har vi åkrar som mest liknar grytor och det är ett sabla skopande att få ytvattnet att rinna bort. Vi måste börja med ytvattensbrunnar i svackorna. I Sverige har de en hel del.

  3. Jag är stadsbo sedan födseln och min egen totala kumulativa erfarenhet av odling är därför begränsad till några år med ett ynkligt grönsaksland på ca. 15 m2, så jag begriper att jag troligtvis är helt ute och cyklar nu, men måste ändå fråga: Är det inte litet som att skjuta sig själv i foten att köra med direktsådd på åkrar med sån där jordmån och topologi…åtminstone på längre sikt? Jag tänker alltså som så, att jämfört med att plöja ner all halm & hackrester, så blir (väl) tillförseln av material som bildar humus då mindre, och situationen kan därför aldrig bli bättre än så där, bara värre?

  4. Hjärnsläpp…menade givetvis topografi, inte topologi. (Borde aldrig skriva någonting före första koppen kaffe….) 🙂

  5. Halmen försvinner inte vid direktsådd men jag måste ibland hacka den så den inte täpper till såmaskinen. Om man plöjer så förs halmen ned till ca. 20 cm djup medan direktsådd håller den kvar på ytan så man får ett mycket mera humusrikt lager – men tunnare. Direktsådd blandar alltså inte om. I år är det ju helt knasigt väder men torra vårar är det bra om halmen ligger kvar på ytan och hindrar uttorkning. Svårt att säja om ett tunt mycket humusrikt skikt är bättre än ett tjock humusfattigt skikt men det är det som jag testar.

  6. Jag kan förstå dem för de har ju en hel del branter. Men drönare som kan ta flera ton utsäde och gödsel skall nog bli mycket billigare innan det slår igenom.

  7. Men BLIR det faktiskt riktig humus av halmen då den ligger på ytan, direkt utsatt för både luft, sol och regn?

  8. Allt som inte växer så nedbryts, med syre går det snabbare än med lite syre 25-30cm under jordytan.
    Ett evigt körande med maskiner fram och tillbaka drar en massa bränsle och packar till markytan och alven i onödan och smådjur, maskar och mikroorganismer har svårare att jobba på ett naturligt sätt.

    När det gäller ogräsbekämpning så då kan nog en och annan körning med lite olika redskap komma ifråga. Då blir det ofta någon sorts kompromiss hur det är bäst att jordbruka.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.