Omväxling förnöjer – höstresan till Sverige

Det blev litet uppehåll i byggande då vi åkte till Sverige på den traditionella tömma-vattnet-resan. Hösten har kommit och snart kommer vintern. Det var också intressant att se höstbroddarna i Sverige. De har sått massor med höstsäd och har riktigt fina, täta och jämna broddar. Utanför vårt hus där det i somras stack upp ett strå här och ett där så har vi mörkgrön fin brodd.

Fin brodd av höstsäd – en fröjd för ögat

Inte är höstsäden dålig i vår by heller även om den är kortare. Enda problemet är att jag inte har höstsäd alls. Men man får glädjas med grannen.

Och ganska snygg brodd hos grannen i Hindersby också.

Sedan kan man glädja sej över att vetepriserna stiger. Tyvärr har folk inte så mycket att sälja. Jag har i alla fall sparat så att alla silos är fulla. Nu gäller det bara att veta när man skall sälja.

Gödselpriserna stiger också. Eftersom vi har en ganska stor del i vall så köper vi ganska litet bigödsel. Frågan är om alla andra också sätter stora arealer i vall på grund av det höga gödselpriset. Samtidigt så börja man bli litet orolig för matförsörjningen på längre sikt. Till och med i Sverige som bekymmerslöst har avskaffat alla reservlager och låtit den egna produktion rasa så börjar man fundera på hur det går i en krissituation.

Vi passade på att slå gräset runt äppelträden i Medåker. Detta för att minska risken för sorkangrepp. Vi har en hel del rovfåglar runt vårt hus men det långa gräset skyddar sorkarna. Nu testade jag den batteridrivna röjsågen som jag köpte i somras. Visst hade jag kört med den tidigare hemma men det här långa och täta gräset med tjocka tuvar var en tuffare test. Och den klarade det med äran i behåll.

Jag körde i flera dagar för att få bort allt gräs runt träden. Och ångrade mej att jag inte tagit med hjälmen med plastskiva framför ansiktet. Det blöta gräset murade igen skägget men till all tur har jag glasögon. Jag hade ett förkläde framför benen och det behövdes verkligen.

Batteriet håller ungefär en halv timme i det tjocka gräset och skall sedan laddas i ett par timmar. Jag körde först med klinga för att få bort slyet (som sliter slut trimmersnöret alldeles för fort) och bytte sedan till trimmer med tjockt stjärnsnöre för att ta bort gräset. Inte i något skede var motorn ansträngd men tjockt gräs tar mera ström från ackumulatorn. Det passade bra med en paus då batteriet måste laddas.

I vinter skall vi ännu testa hur det går att röja i skogen men redan nu kan man konstatera att det var ett bra köp. Röjsågen är ganska tyst och man slipper att blanda bränsle. Bensinen (98-otanig) är också dyr så elström blir betydligt billigare. För att inte tala om att man inte behöver rycka igång röjsågen hela tiden. Nu trycker man bara på knappen. Batterier är dyra så det gäller ännu att se hur länge de håller.

Nu är sorkarna alldeles oskyddade kring äppelträden
Före grässkörden – lätt för sorkar att gömma sej

Vi körde bort allt gräset och det blev många skottkärror. Det skall bli en äng med ganska så mager jord vilket minskar på gräsväxten. Hemma kör vi med Kubotan och en slaghack mellan äppelträden men det är besvärligt att ta med den till Sverige.

För övrigt så köpte vi ny bil – och “ny bil” betyder i vårt fall en 14 år gammal Volvo V70 körd 270000 km. Den gamla Volvon är från 1996 och fungerar annars men värmen börjar krångla och det är inte så trevligt på vintern. Förstås kan man reparera den men troligen skulle reparationen kosta nästan lika mycket som den nya bilen.

Visst kan man köpa Volvo V70 i Finland också men de är körda dubbelt så mycket som i Sverige och priset är högre i Finland. Man måste betala bilskatt en gång till då man importerar men för en så gammal bil blir den inte hög.

Och varför inte köpa en elbil som ju är i ropet just nu ? Tja, de är tio gånger dyrare och så små att man skall vara stadsbo som aldrig behöver frakta nånting annat än handväskan. Absolut inte mylla och äppelträd och annat som trädgårdsmästare behöver. De stora elbilarna är så dyra att jag måste sälja hela gården för att ha råd med en sådan. Hybridbilar är rent strunt. Varför betala för två motorer när man bara behöver en. De går att köra ut ur garaget på el och kanske till närmaste butik men sedan drar de mera bensin än en äkta bensinbil.

Och elbilen är farlig för hälsan. Om man kör längre sträckor så måste man stanna ofta för att dricka kaffe i ett par-tre timmar medan bilen laddas upp igen. Inte bra för magen. En elbil är tekniskt mycket bättre än en bil med förbränningsmotor men den fungerar ännu inte i verkligheten. Pojken köpte en gas/bensinbil som verkar fungera – så länge det finns gasstationer. Det är inte bara att köpa en bil – det måste också finnas infrastruktur såsom bränslestationer tillräckligt tätt.

Den nya Volvon (14 år gammal V70 diesel)

Det var som vanligt inte enbart en nöjesresa då vi åker till “Arbetsläger nummer 2”. I närmare 20 år har jag haft på ti-lag-listan (att-göra-listan) att byta ut de ruttna takbräderna i det lilla rummet på övre våningen. Taket hade läckt för 30-40 år sedan (före vår tid) och då byttes takteglet ut mot plåt som låtsas se ut som tegel (urk !). Ungefär en meter tak var nästan helt ruttet i rummet så där måste jag sätta in nya bräder.

Nu är jag ju “byggnadsvårdare” så jag sätter inte nya färdigt hyvlade bräder där. I stället använder jag virke från egen skog som vi själva huggit, sågat och som jag nu hyvlade – för hand förstås. Först hade jag litet problem med måtten tills jag insåg att de gamla takbräderna var kilsågade och smalare i ena ändan och bredare i den andra !

Det var inga smala bräder utan rejäla bredder på upp till 35 cm. Sådana köper man inte i en butik. Men det var inget problem att såga en tjock props som var litet rutten i mitten. Jag var aningen orolig för att de skulle bli propellrar då de torkade men efter ett par års lagring så var de riktig raka och fina. Det var inte så stor sak att hyvla dem heller bara man ser till att hyvelns bett är väl slipat.

Den gamla takbjälken är ganska rutten så det behövs nytt virke att fästa takbräderna i

Till min stora harm märkte jag att jag glömt falshyvlarna (spunthyvlarna) hemma så taket blev inte färdigt den här gången heller. Men nästa gång skall nog taket bli klart så vi kan måla det och fortsätta nedåt med väggarna. De har varit lerklinade men vi har ännu inte kommit fram till om vi skall lerklina dem eller inte.

Det tråkiga med resan var att Arboga hade värsta smittspridningen i hela Sverige just den veckan. Det var mest i skolorna så vi var inte direkt påverkade men vi satte oss i ett par veckors karantän för säkerhets skull. Inte för att det ändrade på nånting för jag träffar inte just nån i vanliga fall heller. Fördelen med all försiktighet är att inte heller den vanliga gammaldags influensan kommer åt oss.

Nu har det snart gått två veckor så jag vågar skriva i bloggen utan att smitta ned våra kära läsare :-). Ha det så trevligt i det fina höstvädret och låt bli att gå på nattklubb i Helsingfors …

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

9 reaktioner till “Omväxling förnöjer – höstresan till Sverige”

  1. Yara tillverkade ammoniak från väte tillverkat från elektrolys fram till 1993, nu planerar de börja igen. Ammoniaken skall användas både som gödsel och som fartygsbränsle

  2. Jaa Du Nisse! Jag tror att elbilen har, om än i ngt större skala, samma framtid som i tiderna petroleumsaaben. I fall man inte får för sig att bygga vettiga elbilar som tar en från punkt A till punkt B till en facil kostnad och inte som nu 2,5 tons monster som accar 0-100 på 6-7 sekunder, utrustade som en blandning mellan flipperspel och casino. Tekniken att få fram en vettig kombination av gas/el har ju funnits i årtionden, låt vara diesel, men går att ersätta med gasmotor. Gamla diesellok är ju i princip en jättegenerator och elen driver fram. En liten nätt biogasmotor som laddar batterier tillika med som den även ger direkt elenergi till drivmotorerna tycker jag borde vara mest realistisk medans vi väntar på att vätgasen går att framställa ekonomiskare.
    Så får man ju också fråga sig hur infrastrukturen med elen fixar sig om många hushåll kopplar i snabbladdare på över 100 kW? Och framförallt, vad blir överföringskostnaden när huvudsäkringarna ska vara knytnävsstora? Själva elen i Finland är ju billig idag, men ack och ve den icke konkurrensutsättningsbara överföringskostnaden! Åtminstone i vår gårdsgrupp är jag säker på att om
    redan några kopplar in 100 kw:s laddare när alla kommer från jobbet så ramlar nog “trafun” ner ur stolpen efter att högspänningsledningarna hängt som röda halsband! Så kan man ju också undra hur man tänkt sig beredskapssäkerheten? Hur lagrar man el i större skala? Den dagen (minns 1987 när vi hade 1,5 mån och inte varmare än -20) när elen tryter, vilket går först? Värme i huset eller bilen? När möllorna står still, för när det är som kallast så blåser det sällan. Tror vi kommer ännu att se -70 talets elransonering. Dessutom är ju mindre eldstäder ngt som ska agas också fastän i dem används kolneutral energi och människan eldat sedan hon lärde sig det. Elbilen för man fram för att den är så lätt kommersialiserbar. Den är ju en
    “kännykkä” på 4 hjul (vilket Volvo förresten konstaterat redan i reklamen). Man köper inte ett fordon utan ett koncept. Ett opraktiskt och dyrt sådant dessutom.
    Medeltunga och tunga trafiken får nog vänta på vätgasen eller biogas för med el fås inte den räckvidd och kraft som fodras. Då pratar vi inte om 40 km utan 1000 km:s räckvidd om inte lönekostnaden för chaffarn ska gå åt till att ladda. Dottern studerade i Uppsala och där var alla stadsbussar och taxibilar biogasdrivna och enligt en taxichaffar som vi åkte med en oslagbar kombination. I fall biogasen tog slut, ca 500 km, så hade han ju ännu i tanken på mercan 7-800 km kvar vanligt bränsle!
    I alla fall har jag lärt mig under åren att drar en bil lite bränsle så skruvar man i stället och drar den så den klarar sig så är verkstadsbesöken mer sällsynta.

  3. Hur man än vänder sej så har man rumpan baktill. Det går inte att få nånting från ingenting hur mycket halleluja man än sysslar med. Men det går förstås att helt ta bort all fordonstrafik så det blir som förr i världen då man bara använde människo- och hästkrafter. Vi klarar oss på landsbygden på något sätt men det kan bli svårt i städerna. Jag har inget emot att rika knösar testar elbilarna men innan en vanlig bonnlurk som jag börjar med det så skall det vara mycket billigare och bättre. Och jag gillar inte alls förbudsmentaliteten. Nån politiker menade att det fungerar att förbjuda – sedan får folk hitta på nån sorts lösning på problemen. Men det kan bli lösningar som är dubbelt värre än det förbjudna.

    Biogas understöder jag. Då kan alla obligatoriska vallar användas som råvara för biogasproduktionen. Vad ska de annars användas till då kossorna också skall förbjudas liksom all köttproduktion. Fast mest är det bara prat och symbolpolitik.

  4. Tänk om Du Nisse skulle använda Dina ingenjörskunskaper till att produktutveckla ett modernt gengasaggregat! Mest ultraekologiska alternativet! Anpassat t.ex till Din stora Zetor eller min turboladdade 390? Råvarutillverkningen för aggregatet fixar sig behändigt med att ställa in Naarvan på 3 cm! Med modern tillverkningsteknik och elektronisk styrning av funktionerna, vem vet hur konkurrenskraftigt det kunde bli!

  5. Det finns redan nu moderna gengasaggregat men folk tycker de är arbetsamma jämfört med att vrida på startnyckeln. Jag tror inte jag skulle kunna uppfinna något gengasaggregat som är så enkelt att använda att det kan konkurrera med diesel eller elfordon. Då det inte finns någon annan möjlighet så använder folk nog gengas – som under kriget. Men inte före det. Människans lättja är enorm.
    Gas är litet besvärlig att hantera. Det var en och annan som fick kolmonoxidförgiftning har jag hört. Då är biodiesel lättare att tillverka och hantera.

  6. Det finns inget som inte har nackdelar. Ju mera forskning som det kommer desto flera nackdelar upptäcks. Det som idag är miljövänligt kan i morgon vara miljöförstörande. Också elbilar har stora problem med tillverkning som kräver farliga material (batterierna) och själva elströmmen måste produceras. Om man går hela vägen genom kedjan så hittas det vanligen en hel del problem. Intressant nog har vissa gröna börjat flagga för kärnkraft som tidigare var fans egen uppfinning. Det bästa är förstås att inte göra nånting alls men för en bonde är det ju omöjligt. Vi måste producera mat för annars dör hela mänskligheten ut. Och dårfinkarna som kräver att vi skall producera mat utan att använda energi eller gödsel får nog tänka om eller delta i massdöden.
    Men det finns ju den möjligheten att man försöker minska på användningen av energi och insatsmedel. En förnuftig avvägning är inte omöjlig.

  7. Talade med en sakkunnig från ett bilhus som sade att en vanlig bil har 70st halvledare och en hybrid har 700 st halvledare. I stället för att i lugn och ro kör runt med sin redan tillverkade bil utan i panik byta till en hybrid så dubblerar man inte halvledarbristen utan tiofaldigar den, brist på ledarna är det från förut.

    Min åsikt är att det här är som skatteomläggningen var om skogen för x antal år sedan. Att dra en hundraårscykel på tolv år blir inte lyckat. Dit det bär så bär det rakt åt skogen, nä helvexx.
    Från husbolag har det börjat komma förfrågningar om laddstationer så nu skall väl parkeringen grävas upp ännu en gång fast asfalten knappt hunnit svalna. Kauppalehti hade också observerat att webastor gav tusen gånger mera avgaser än en bil på tomgång. Skrivbordsprodukter brukar jag kalla det. Nog lär vi alla få börja eller fortsätta att stöpsla i ännu.

    Själv ligger jag lång i ett antal gruvbolag och mera skall satsas, tycker om att förutspå vad som skall ske och det går bra att leva på.

    Som nu alla vet så är eu och rycker i den så älskade och omtyckta skogen. Det är nu bara det kvar så är det också förstört. Springa runt och mäta hur stort skogsskiftet är ideligen och hur bred är kantzonen. Ett sjuhelvetes papperskrig och anmälningar och oanmälda granskningar. Det är bara det som är kvar.

    En begagnat volvo är ett bra bilköp just nu. Skall man köpa en splitter ny bil nu är det nästan rent ut sagt omöjligt att säga vad som är bäst. Var med sonen i början på sommaren och köpte en 18års model v90 diesel. Körd 200t. Ända felet på en volvo är att km mätaren går att för snabbt och däcken slits.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.