September lär ha varit rekordvarm men hos oss var det ganska normalt. Egentligen har vädret hela sommaren varit ganska vanligt (på 70 års sikt) utom juni som var alldeles för torr. Det började komma litet regn efter midsommaren och sedan har det varit litet regn men åkrarna har varit hårda och burit maskinerna riktigt bra.
Det som var ovanligt den här sommaren är att det inte varit en enda frostnatt förrän nu i oktober. Förra natten var det litet frost och nu är det ett par minusgrader. Sommaren fortsatte ända fram till oktober månad men sedan vände det ordentligt. På en vecka fick vi två större regn – totalt 70 mm. Nu står vattnet på åkrarna. Och så blev det kallt.
Det går inte att köra på åkern nu men vi har alla höstarbeten undan. Jag har sprutat glyfosat på alla åkrarna utom den insådda. Det var i år nödvändigt att hacka alla åkrarna också på grund av att en massa ogräs grott först i juli – efter det att besprutningen var förbi. Vanligen försöker jag tröska med möjligast låga stubb så att tröskans hack sköter om att man kan så direkt. Nu måste jag lyfta bordet så att inte tröskan hela tiden skulle fastna i en mängd ogräs (se bilden i Tröskningen började – tröskan sönder). Därför måste jag köra en extra tur med Perugini-hacken. Det var tungt så det gick en massa extra bränsle i år. Klövern i den gamla vallen var också tung att hacka.
Jag renoverade hjulfästena på Perugini-hacken och det var ganska besvärligt för det ena var söndernött. Det fanns gamla bussningar av plast … Jag vet inte om de var original men de var helt borta på ena hjulet och mycket nötta på det andra. Nu bytte jag ut dem mot stålbussningar. På ena sidan måste jag svarva upp fästet eftersom det var så nött.
Hacken är annars i bra skick och gör ett bra arbete men i vått gräs eller klöver är det tungt. Till och med Zetorn på 140 hästkrafter storknade ett tag. Det var förstås bättre än förra gången då remmarna ( fyra 17×1900 mm) brast. Nu var det bara att starta om. I alla fall har jag nya kilremmar i reserv för framtida behov. Jag hittade en bra firma i Tyskland som säljer kilremmar av samma märke som här men priset är under en fjärdedel. Frakten var också billigare.
I år sådde jag för första gången på länge höstvete. Erfarenheterna var tidigare mycket dåliga eftersom vi har platta åkrar med många svackor. Men nu finns det nya sorter som lär vara vinterhärdiga så jag köpte en storsäck Ceylon för att testa. Med tanke på de torra försomrarna så skulle höstvete vara betydligt tåligare. Grannarnas höstvete blev också fint i år. Tyvärr så störde regnen så att sådden blev alltför sen. Nu hoppas jag bara att vädret blir någorlunda varmt resten av hösten.
Gäss har vi tidigare inte sett annat än i små flockar men nu kom det tusentals fåglar. De gillade tydligen våra obearbetade åkrar med strandtomt (halva åkern låg under vatten). September har varit så varmt att gässen började flytta på allvar först nu.
Efter den 1 oktober får man hacka mångfaldsogräsåkrarna men jag lät bli eftersom blåklinten blommar som bäst. Den grodde så sent (först i juli) och det september har hållit kvar blommorna. Jag gillar skarpt den intensivt blåa färgen hos blåklinten.
Nu trodde man att höstbrådskan var förbi men i går blev det så kallt att jag satte igång flispannan. Den har varit avstängd sedan början på juli och vi har värmt varmvatten då solpanelerna gett ström eller elpriset varit noll eller under noll. En femhundra liters boiler håller värmen ganska länge. Varmvattnet är friskt för det kommer genom en slinga inne i boilern. Men nu började det bli svalt i huset. Nåja, pannan gick en timme och sedan brast flisskruven. Så jag har hackat loss den halvt inkrupen i pannan och svetsat ihop bitarna. Fast man får vara glad att det inte hände mitt i vintern. Nu skall jag beställa en reservskruv så man kan byta snabbt nästa gång det blir problem. Och problem blir det alltid …
Så kom det då 33 mm i natt igen! Redan nu på morgonen har ån svämmat över och vattnet står på åkrarna. Kommer säkerligen att stiga betydligt under dagen när det rinner till från skogarna. Min farfars far var yrkesfiskare med bragderna ute nedanför vårt f.d. grishus och den 1 april 1808 landsteg ryska flottan och drabbade samman med svenska armén här nedanför. Sedan dess har landhöjningen och årensning gjort de gamla sjövikarna odlingsbara. Tror inte jag ens behöver gå till torken och kolla men elevatorgropen är säkert vattenfylld i mårrn med vatten som kommit bakvägen genom dräneringarna.
För två år sedan kom ett rejält töväder i januari och körde upp vatten bakvägen (vilket jag inte märkte då) och så kom en riktigt kall period på. I april när vi skulle ha ut säd ur torken hände inget när jag försökte få igång elevatorn. Fastfrusen!!
Kan inte annat än hålla med Nisse att beteshackning av fullväxt, seg och våt klöver nog visar vad man
har framför vindrutan. Tarmo slyröjaren som jag har brukar ibland få samma arbete. 245 cm arbetsbredd räcker bra till för att man ska söka växlarna i låglådan trots lite på 100 hk i MF-4355:an.
390:an har nog mer pulver under huven (ca 130-135 hk) men den är med sina 3,2 ton lite för lätt i rumpan när man lägger ut maskinen allt till sidan. Det goda med hackningen är att det, förutom att det underlättar plöjningen, får igång nedbrytningen och kvävebindningen av växtligheten tidigare så att
näringen frigörs lättare åt grödan på våren när den behövs.
Den Perugini-hack som jag har är rakt bakom traktorn och kan inte svängas ut. Men jag funderar på en s.k. slänthack som man kan svänga ut bredvid traktorn för att köra bort sly runt åkrarna. Då behövs säkert alla 6000 kg på Zetorn. Helst vill jag inte använda den alls utan istället hacka halmen med tröskan men i år var det massor med grönt på åkrarna. Vi får se nästa vår om den hackade har brutits ned så mycket att det går bra att så direkt. Lös och torr halm är annars det värsta för såmaskinen.
Det går bättre att hacka på våren då ytan torkat upp men jag ville gärna få nedbrytningen igång före vintern. Man får lära sej nya metoder då man kör med direktsådd. Hittills har det gått bra (sa han som föll från elfte våningen då han kom till andra …).
Då kom dagen då inte marken (åker/skogsvägen)tinade upp på norrsidan fast solen försökte sitt bästa.
Träden vägrar släppa sina löv även om färgen fått ge med sig en del.
Talade med en bla växthusodlare som inte fått något torvkontrakt påskrivet till förbränning till nästa säsong. Är man då i sextioårsåldern och ingen tar över så inte börjar man då börja bygga om till flis för några futtiga års andvändning i en mindre växthusodling. Nu skall miljön räddas och det ska gå fort.
Flis är nu inte så förmånligt mera heller för det går en hel del i ett växthus.
Här har det regnet hållit upp i ett par tre dagar men frakligt över 40mm i oktober.
Måste rätta något tidigare inlägg där jag sa ja köper(försöker) köpa någon mera skog.
Senaste bud var på skog på vindparksområde men utan kontrakt. Dödsboet hade fått sin skogsvärde halverats på grund av en saknad namnteckning. Inget har hörts efter två veckor efter deadline så jag utgår att jag inte fick det. Här kan finnas risk för lite oegenligheter.
Återkommer om så är fallet.
Mellersta bud var på skog med vindområde och med kontrakt. Priset for i höjden och med sjutton års hyra har köpet varit på +-0€. Obs parken har inte ens påbörjats.
Första budet fick jag betala för värderingen och när tilltänkta säljare såg det så backa han ur. stora arealer nedhuggen skog nästan oskött är inte mycket värt.
Skogsköpsförsök.
Det gick som man befarade det blevo inget. Ett skogsskifte med värderad växande massaved på 357 m3 gick för 10260€ alltså 63% över värdering exklusive omkostnade på ca 1000€ bla stämpelskatt köpekostader mm. Totalt ca 31,50€/ kubikmeter. Då skall finansieringskostader också beaktas i en tid med många krig och allt stigande räntor. Lycka till säger jag bara till den för mig ännu okända köpare.
Efter vintertidens återkomst så helvexx brutis lös, det är kallt det är mörkt och det är halt.
Radionyhterna basunerar ut att klimatmålet kommer ej att nås. Här kom vintern två månader för tidigt. Det borde vara kallt sex veckor före snön så övervintrande ohyra elemineras men nu värms den av snön och önskad effekt kommer att utebli.
Efter sommarns och höstens regnade så borde marstrukturen hjälpas lite av tjock tjäle men det ser illa ut hittills att sådan kommer att bildas.
Efter senaste zonförflyttning så kan man konstatera av mötande virkesbilar att stockråämnen ser ut att i stor omfattning hamnat i massavedslassen.
Mitt simpla råd är att se efter vem som släpps in i skogen det kan bli väldigt dyrt annars.
6.11 dagen till ära så har den mesta snön smultit bort men ovanligt höga flöden i vattendrag.
Va och fick “puljun” i stövlarna efter ett hopp över ett större dike, vilket senaste skett för flera tiotal år sedan. Var ut i skog och mark och kolla var det saknades diken inför kommande verklighet. Olyckan skedde på grannens så det kan man inte åtgärda utan får ta ett annat vägväl vid liknade flöden. Grannen hade för övrigt väldigt fin granskog som åstadskommits genom noggrann skötsel under lång tid. Inget sker av sig själv som vissa tycks tro.
I sverige hade en skogsägare erbjudits 1000sek m3 för rundvirke för leverans vilket talar för behovet av massaved.