regn – Bondbloggen

Det blev höst också 2023

September lär ha varit rekordvarm men hos oss var det ganska normalt. Egentligen har vädret hela sommaren varit ganska vanligt (på 70 års sikt) utom juni som var alldeles för torr. Det började komma litet regn efter midsommaren och sedan har det varit litet regn men åkrarna har varit hårda och burit maskinerna riktigt bra.

Det som var ovanligt den här sommaren är att det inte varit en enda frostnatt förrän nu i oktober. Förra natten var det litet frost och nu är det ett par minusgrader. Sommaren fortsatte ända fram till oktober månad men sedan vände det ordentligt. På en vecka fick vi två större regn – totalt 70 mm. Nu står vattnet på åkrarna. Och så blev det kallt.

Det går inte att köra på åkern nu men vi har alla höstarbeten undan. Jag har sprutat glyfosat på alla åkrarna utom den insådda. Det var i år nödvändigt att hacka alla åkrarna också på grund av att en massa ogräs grott först i juli – efter det att besprutningen var förbi. Vanligen försöker jag tröska med möjligast låga stubb så att tröskans hack sköter om att man kan så direkt. Nu måste jag lyfta bordet så att inte tröskan hela tiden skulle fastna i en mängd ogräs (se bilden i Tröskningen började – tröskan sönder). Därför måste jag köra en extra tur med Perugini-hacken. Det var tungt så det gick en massa extra bränsle i år. Klövern i den gamla vallen var också tung att hacka.

Massor av fin klöver – och det är återväxten …

Jag renoverade hjulfästena på Perugini-hacken och det var ganska besvärligt för det ena var söndernött. Det fanns gamla bussningar av plast … Jag vet inte om de var original men de var helt borta på ena hjulet och mycket nötta på det andra. Nu bytte jag ut dem mot stålbussningar. På ena sidan måste jag svarva upp fästet eftersom det var så nött.

Hacken är annars i bra skick och gör ett bra arbete men i vått gräs eller klöver är det tungt. Till och med Zetorn på 140 hästkrafter storknade ett tag. Det var förstås bättre än förra gången då remmarna ( fyra 17×1900 mm) brast. Nu var det bara att starta om. I alla fall har jag nya kilremmar i reserv för framtida behov. Jag hittade en bra firma i Tyskland som säljer kilremmar av samma märke som här men priset är under en fjärdedel. Frakten var också billigare.

I år sådde jag för första gången på länge höstvete. Erfarenheterna var tidigare mycket dåliga eftersom vi har platta åkrar med många svackor. Men nu finns det nya sorter som lär vara vinterhärdiga så jag köpte en storsäck Ceylon för att testa. Med tanke på de torra försomrarna så skulle höstvete vara betydligt tåligare. Grannarnas höstvete blev också fint i år. Tyvärr så störde regnen så att sådden blev alltför sen. Nu hoppas jag bara att vädret blir någorlunda varmt resten av hösten.

Gäss har vi tidigare inte sett annat än i små flockar men nu kom det tusentals fåglar. De gillade tydligen våra obearbetade åkrar med strandtomt (halva åkern låg under vatten). September har varit så varmt att gässen började flytta på allvar först nu.

Efter den 1 oktober får man hacka mångfaldsogräsåkrarna men jag lät bli eftersom blåklinten blommar som bäst. Den grodde så sent (först i juli) och det september har hållit kvar blommorna. Jag gillar skarpt den intensivt blåa färgen hos blåklinten.

Nu trodde man att höstbrådskan var förbi men i går blev det så kallt att jag satte igång flispannan. Den har varit avstängd sedan början på juli och vi har värmt varmvatten då solpanelerna gett ström eller elpriset varit noll eller under noll. En femhundra liters boiler håller värmen ganska länge. Varmvattnet är friskt för det kommer genom en slinga inne i boilern. Men nu började det bli svalt i huset. Nåja, pannan gick en timme och sedan brast flisskruven. Så jag har hackat loss den halvt inkrupen i pannan och svetsat ihop bitarna. Fast man får vara glad att det inte hände mitt i vintern. Nu skall jag beställa en reservskruv så man kan byta snabbt nästa gång det blir problem. Och problem blir det alltid …

Minsta veteskörden någonsin

Den här tiden på året börjar man se vartåt det barkar eftersom jag har kört över åkrarna med sprutan. Fast i år var det ganska få hektar på grund av de byråkratiska ändringarna i stödsystemet. Fjolårets besvärligheter inverkar ännu ganska illa på årets skörd.

Sådden gick ganska bra även om traktorn krånglade. Torkan har varit besvärlig – det kom just inget regn alls på en månad efter sådden. Till all tur kom det två åskregn för ett par dagar sedan vilket räddade brodden – 16 mm som ganska snabbt torkade upp. Nu kom det 20 mm i dag och prognosen lovar 15 mm i morgon och 7 mm i övermorgon. Det borde rädda oss från ren katastrof.

Den största överraskningen var i alla fall en åker som vi hade vall på för två år sedan. Där sådde vi vete i fjol medan det stod fullt med vatten på åkern efter ett störtregn. Lustigt nog så blev det faktiskt en skörd i alla fall. Men vallbrottet misslyckades och det märkte jag först i år. Timotejen hade djupa rötter och har fläckvis övertaget. Och så är det fullt av baldersbrå. Man ser just inget av vetet. Och det är vår bästa åker.

I fjol höstas sprutade jag ganska litet glyfosat för man såg just inga ogräs – torkan hade till och med tagit kål på ogräset – trodde jag. I alla fall så sprutade jag en och en halv åker. Nu ser man stor skillnad mellan det som är sprutat och det osprutade. De bitar jag sprutat med glyfosat är nästan rena från ogräs medan det finns en hel del baldersbrå på de osprutade bitarna. Så i framtiden kör jag glyfosat på alltihop. Om glyfosat förbjuds så måste man fundera på att sluta odla helt – kanske jag sätter solpaneler på alla åkrarna.

Vi har ganska litet vete i år dels på grund av den dåligt skötta övergången till nytt stödsystem, dels på grund av problem med traktorn. Kopplingen började slira mitt i vårsådden och det var inte möjligt att börja reparera den just då. Det var tur att vi inte ens försökte för torkan hade nog förstört all senare sådd. De åkrar som jag sådde mångfaldsfrö på ser mycket dåliga ut just på grund av torkan. Gräsfrö måste man ju så nära ytan och det kom inget regn förrän sent i juni.

Det var en hel del problem att så mångfaldsfrö. Vanligen måste man ha de gula reduceringarna på plats i Rapiden då man sår små mängder (kring 10 kg/ha) och det har fungerat bra för timotej och klöver. Men i mångfaldsblandningen ingick 80 % hårdsvingel och fröna var så långa att de gick dåligt igenom reduceringsinsatserna. Till sist måste jag ta bort insatserna helt.

Jag lämnade ogrässprutandet ganska sent eftersom brodden led av torkan men ett litet regn piggade upp den så jag körde tribenuron (Express) på de insådda åkrarna. Tyvärr så bet det inte på de stora baldersbråbuskarna. Det finns nog medel som tar bort baldersbrå men då stryker klövern lätt med också.

Medan jag väntade så kopplade jag äntligen vatten till uttaget i verkstaden. Röret drog jag för många år sedan men det blev inte tillkopplat. Nu behöver vi vatten till äppelgården som skall utvidgas och det går bäst genom röret till verkstaden och vidare till Ribackans garage. Och så får vi bort slangarna som låg tvärs över vägen vid ladugården.

Vattenanslutningar för verkstaden och bevattning

Då jag skulle flytta röranslutningen i pumphuset så brast en gammal rörvinkel av järn. Det kunde ha blivit ett stort elände om den hade brustit så att vi inte skulle ha märkt det. Tusentals liter vatten hade kunnat rinna ut. Så ibland har man tur …

Det blir lättare att fylla på nu. Jag använder bara kranvatten för det är rent och man behöver inte rengöra filtren så ofta. Det har inte heller varit problem med munstycken. Till vintern kör jag gammal kylarvätska i pumpen och tar bort droppventiler så att rören kan tömmas helt. Med tryckluft blåser jag dem tomma.

I år gick tryckutjämnaren vid pumpen sönder – den sprack. Till all tur har jag kvar den gamla sprutan så det var enkelt att byta. Annars hade dt tagit tid att få tag på reservdelar.

Det var en hel del arbete med att få min GPS att fungera för jag körde sönder den gamla antennen som hamnade under såmaskinen och blev mos. Nu har jag en ny GPS-antenn son kommer från ardusimple.com i Barcelona vilket är en fördel. Man får snabbt delar och behöver inte bråka med tullen. Den nya antennen kom inom ett par dagar med DHL Express.

Sedan är det en annan sak att få installationen att fungera. Jag testade flera olika program men alla hade sina nackdelar. En del är alldeles för invecklade med en massa funktioner som man egentligen inte behöver. Och så är det nästan alltid problem med kommunikationen – alltså Blåtand. Nu försökte jag använda USB-kabel men så kunde vissa program inte använda USB. Som lök på laxen så slog åskan ned i brorsans björk alldeles invid huset och tog kål på elektroniken som vi använder för vår RTK-station. Så jag fick köra med den vanliga dåliga GNSS (vilket betyder GPS, Glonass, Galileo och BeiDou).

Det behövs inte centimeterprecision eftersom vi har sprutspår och kartan på skärmen är mest till för att inte välja fel sprutspår. Den vanliga precisionen är alldeles för dålig för att användas utan sprutspår. Även om jag kör rakt eligt sprutspåren så vinglar traktorn på skärmen hit och dit. Då RTK fungerar så kan man nog köra enbart enligt satellitbilden.

Sprutbild på skärmen – fastän jag kört rakt

Då jag köpte den nya antennen så köpte jag också en magnetisk fot och det var mycket lyckat. Nu sitter antennen som berg på taket och man måste nästan använda båda händerna för att få bort den. Tyvärr hjälper det inte då jag har antennen på stora Zetorn för om jag kör genom tröskhuset (för att fylla på såmaskinen) så har den bara ett par centimeter till godo och antennen kommer att dras ned.

Det var åska här förra veckan och då kom det också vatten som ur kranen. Det var inte långa skurar men det blev i alla fall kring 16 mm. Det blev stora pölar men i dag före regnet så var marken alldeles hård igen. Det blåste in regn genom myggfönstret till mitt arbetsrum men man var bara glad övar det efter torkan och hettan.

Det har varit litet extra bråttom eftersom vi håller på att måla gamla folkskolan. Vi fick en stor donation och köpte färg och annat material såsom plåtlister för pengarna. I och för sej så har det inte gått så många timmar till det arbetet men eftersom det har varit så hett så är man alldeles slut efter fem timmar i solen. Hela eftermiddagen ligger man och stönar och dricker surmjölk. På kvällen kan man möjligen orka göra nånting igen.

Själva huset är i prima skick (byggt 1899) men tyvärr hade kommunen målat det med eländig plastfärg som kommer loss i stora strimlor. Det värsta är att det blir fukt bakom plastfärgen som röter trä så vi hade bråttom att skrapa bort eländet. Måla aldrig ett hus med plastfärg för den förstör själva huset. Vi använder Allbäcks linoljefärg som inte har något annat är ren linolja och pigment. Vi köpte den direkt från fabriken i Ystad men den finns att få också hos Byggnadsapoteket.fi och från K-järn.

Rent ut sagt så har jag inte orkat skriva nånting förrän nu efter regnet. Temperaturen har gått ned till +16 grader så det börjar bli mänskligt. Man blir piggare på allt sätt och så känns det bra att broddarna fått regn. Kubotan har jag skruvat ihop och kört med hacken mellan äppelträden. Även om den stora Zetorn ännu måste klyvas och kopplingen bytas så ser livet bättre ut nu.

Rotblöta?

De var vad dom sa på radion i går morse efter nattens regn. Statusuppdateringarna i sociala media meddelade också om hällregn och mycket vatten överlag. Vet nu inte om jag fick mindre än övriga nejden men här kom det nog bara ett helt normalt sommarregn eller 0,3mm på lördag, 24,2mm på söndag och igår morgon 3,5mm. Vet inte om man glömt vad som anses som normalt efter den långa torrperioden eller om man försöker bräda varann med att vara värst? Nå visserligen var det sommarens största regn härstedes och det kan ju ha kommit mera på andra platser.

Rotblöta eller ej så var regnet mycket välkommet för grönsaksodlaren och det räcker till för att släcka den värsta törsten för grödorna.

När det är torrt så går inte ens närmare 30mm regn djupare än en 4-5 cm.

Sammanlagt regnade det 24,2mm under söndagen fram till måndagsmorgonen. Roligt att få bort dammet i mätglaset.

Sprickanveetå och svandamm

Förra natten kom det över 50 mm regn och då jag tog mej en promenad till Aaltjärri för att plocka morsdagsvitsippor (en gammal tradition) så upptäckte jag att vi hade flera nya sjöar på åkrarna. Till all tur var de alla sådda och jag hoppas det torkar upp så fort att utsädet inte drunknar. Men jag tror det var bättre att regnet kom ett par dagar efter sådd i stället för vid tidigt broddstadium.

Svandammen på Rööledusjifti (svanparet finns nog mitt i dammen)

Det var minsann en sprickanveetå som duger … Jag vet inte vad det heter på höugsvenskå men tanken är att det är en väta som får utsädeskornet att spricka ut och börja växa.

Nu kan det möjligen bli skorpbildning men jag tror att halmen på ytan förhindrar en riktigt hård skorpa. I alla fall var det bra att vi fick sådden så här långt för de här sjöarna skulle inte gå att så på ett par veckor. Väderprognoserna lovar sol och varmt för hela tiodygnsperioden och enligt SMHI:s Lantbruksväder blir upptorkningen mellan 3 och 4 mm per dygn. Om man nu vågar tro på prognoserna …

REGN :-)

Under den gångna veckan har vi fått 57,8 mm regn (måndag 6.1, tisdag 0.1, onsdag 6.3, fredag 30.3, lördag 15.0) vilket någotsånär motsvarar långtidsmedeltalet för juni.

Föregående regn hade vi 3 och 4 maj (5.5 mm) vilket är endast ca 1/6 av det normala i maj. Detta i kombination med värme, sol, blåst och låg relativ luftfuktighet gav oss den torraste försommaren i mannaminne.

Korta nätter.

Torkan har också gett mig en hel del extra arbete och speciellt korta nätter då bevattningen oftast blir till nattarbete. Därför har det blivit glest med inlägg här på bloggen, jag beklagar men jag har inte orkat skriva något då arbetsdagarna ofta blivit över 20 timmar långa. Samtidigt har man känt sig väldigt frustrerad då vädret skulle ha möjliggjort ett snabbt och smidigt vårbruk i och med att inga uppehåll på grund av regndagar behövts. Det hade faktiskt känts bättre om vädret begränsat vårbrukets framskridande än den egna otillräckligheten. Nu blev sådd och grönsaker väldigt splittrat då det helt enkelt inte gick att så eller plantera om inte bevattning före, under och efter planteringen kunde ordnas. Vi har ju annars fukthållande jordar men ytskiktet där de nyplanterade växternas rötter finns torkade ut så snabbt att rotsystemet inte hann utvecklas innan växten torkat bort.

Splittrad odlingsareal.

Nu råkar jag dessutom i år ha grönsakerna på 6 olika platser visserligen inom en 10 kilometers radie men att dagligen flytta runt bevattningsutrustningen mellan de olika platserna tar tid. Och därtill råkar 4 av platserna vara förlagda till åkrar med begränsad vattentillgång i form av mindre bäckar och utfall. Normalt brukar deras vattenföring vara tillräcklig framåt midsommar men i år minskade flödet snabbt då skogen varifrån vattnet i huvudsak kommer snabbt lövades och trädens vattenupptagning steg snabbt. Det blev att bygga dammar för att på så vis samla lite vatten mellan bevattningarna. Med facit i hand borde man skolat upp nån i personalen att ta hand om bevattningen, min son brukade tidigare sköta om bevattnandet och kunde det där men han finns som bekant inte hos oss längre, för det har nog varit ett heldagsjobb att se till att det fungerar. Pratade med en kollega häromdagen och han berättade att han hade satt 2 personer på bevattningen, visserligen odlar han lite större areal än oss.

Etikett: regn