Den här tiden på året börjar man se vartåt det barkar eftersom jag har kört över åkrarna med sprutan. Fast i år var det ganska få hektar på grund av de byråkratiska ändringarna i stödsystemet. Fjolårets besvärligheter inverkar ännu ganska illa på årets skörd.
Sådden gick ganska bra även om traktorn krånglade. Torkan har varit besvärlig – det kom just inget regn alls på en månad efter sådden. Till all tur kom det två åskregn för ett par dagar sedan vilket räddade brodden – 16 mm som ganska snabbt torkade upp. Nu kom det 20 mm i dag och prognosen lovar 15 mm i morgon och 7 mm i övermorgon. Det borde rädda oss från ren katastrof.
Den största överraskningen var i alla fall en åker som vi hade vall på för två år sedan. Där sådde vi vete i fjol medan det stod fullt med vatten på åkern efter ett störtregn. Lustigt nog så blev det faktiskt en skörd i alla fall. Men vallbrottet misslyckades och det märkte jag först i år. Timotejen hade djupa rötter och har fläckvis övertaget. Och så är det fullt av baldersbrå. Man ser just inget av vetet. Och det är vår bästa åker.
I fjol höstas sprutade jag ganska litet glyfosat för man såg just inga ogräs – torkan hade till och med tagit kål på ogräset – trodde jag. I alla fall så sprutade jag en och en halv åker. Nu ser man stor skillnad mellan det som är sprutat och det osprutade. De bitar jag sprutat med glyfosat är nästan rena från ogräs medan det finns en hel del baldersbrå på de osprutade bitarna. Så i framtiden kör jag glyfosat på alltihop. Om glyfosat förbjuds så måste man fundera på att sluta odla helt – kanske jag sätter solpaneler på alla åkrarna.
Vi har ganska litet vete i år dels på grund av den dåligt skötta övergången till nytt stödsystem, dels på grund av problem med traktorn. Kopplingen började slira mitt i vårsådden och det var inte möjligt att börja reparera den just då. Det var tur att vi inte ens försökte för torkan hade nog förstört all senare sådd. De åkrar som jag sådde mångfaldsfrö på ser mycket dåliga ut just på grund av torkan. Gräsfrö måste man ju så nära ytan och det kom inget regn förrän sent i juni.
Det var en hel del problem att så mångfaldsfrö. Vanligen måste man ha de gula reduceringarna på plats i Rapiden då man sår små mängder (kring 10 kg/ha) och det har fungerat bra för timotej och klöver. Men i mångfaldsblandningen ingick 80 % hårdsvingel och fröna var så långa att de gick dåligt igenom reduceringsinsatserna. Till sist måste jag ta bort insatserna helt.
Jag lämnade ogrässprutandet ganska sent eftersom brodden led av torkan men ett litet regn piggade upp den så jag körde tribenuron (Express) på de insådda åkrarna. Tyvärr så bet det inte på de stora baldersbråbuskarna. Det finns nog medel som tar bort baldersbrå men då stryker klövern lätt med också.
Medan jag väntade så kopplade jag äntligen vatten till uttaget i verkstaden. Röret drog jag för många år sedan men det blev inte tillkopplat. Nu behöver vi vatten till äppelgården som skall utvidgas och det går bäst genom röret till verkstaden och vidare till Ribackans garage. Och så får vi bort slangarna som låg tvärs över vägen vid ladugården.
Då jag skulle flytta röranslutningen i pumphuset så brast en gammal rörvinkel av järn. Det kunde ha blivit ett stort elände om den hade brustit så att vi inte skulle ha märkt det. Tusentals liter vatten hade kunnat rinna ut. Så ibland har man tur …
Det blir lättare att fylla på nu. Jag använder bara kranvatten för det är rent och man behöver inte rengöra filtren så ofta. Det har inte heller varit problem med munstycken. Till vintern kör jag gammal kylarvätska i pumpen och tar bort droppventiler så att rören kan tömmas helt. Med tryckluft blåser jag dem tomma.
I år gick tryckutjämnaren vid pumpen sönder – den sprack. Till all tur har jag kvar den gamla sprutan så det var enkelt att byta. Annars hade dt tagit tid att få tag på reservdelar.
Det var en hel del arbete med att få min GPS att fungera för jag körde sönder den gamla antennen som hamnade under såmaskinen och blev mos. Nu har jag en ny GPS-antenn son kommer från ardusimple.com i Barcelona vilket är en fördel. Man får snabbt delar och behöver inte bråka med tullen. Den nya antennen kom inom ett par dagar med DHL Express.
Sedan är det en annan sak att få installationen att fungera. Jag testade flera olika program men alla hade sina nackdelar. En del är alldeles för invecklade med en massa funktioner som man egentligen inte behöver. Och så är det nästan alltid problem med kommunikationen – alltså Blåtand. Nu försökte jag använda USB-kabel men så kunde vissa program inte använda USB. Som lök på laxen så slog åskan ned i brorsans björk alldeles invid huset och tog kål på elektroniken som vi använder för vår RTK-station. Så jag fick köra med den vanliga dåliga GNSS (vilket betyder GPS, Glonass, Galileo och BeiDou).
Det behövs inte centimeterprecision eftersom vi har sprutspår och kartan på skärmen är mest till för att inte välja fel sprutspår. Den vanliga precisionen är alldeles för dålig för att användas utan sprutspår. Även om jag kör rakt eligt sprutspåren så vinglar traktorn på skärmen hit och dit. Då RTK fungerar så kan man nog köra enbart enligt satellitbilden.
Då jag köpte den nya antennen så köpte jag också en magnetisk fot och det var mycket lyckat. Nu sitter antennen som berg på taket och man måste nästan använda båda händerna för att få bort den. Tyvärr hjälper det inte då jag har antennen på stora Zetorn för om jag kör genom tröskhuset (för att fylla på såmaskinen) så har den bara ett par centimeter till godo och antennen kommer att dras ned.
Det var åska här förra veckan och då kom det också vatten som ur kranen. Det var inte långa skurar men det blev i alla fall kring 16 mm. Det blev stora pölar men i dag före regnet så var marken alldeles hård igen. Det blåste in regn genom myggfönstret till mitt arbetsrum men man var bara glad övar det efter torkan och hettan.
Det har varit litet extra bråttom eftersom vi håller på att måla gamla folkskolan. Vi fick en stor donation och köpte färg och annat material såsom plåtlister för pengarna. I och för sej så har det inte gått så många timmar till det arbetet men eftersom det har varit så hett så är man alldeles slut efter fem timmar i solen. Hela eftermiddagen ligger man och stönar och dricker surmjölk. På kvällen kan man möjligen orka göra nånting igen.
Själva huset är i prima skick (byggt 1899) men tyvärr hade kommunen målat det med eländig plastfärg som kommer loss i stora strimlor. Det värsta är att det blir fukt bakom plastfärgen som röter trä så vi hade bråttom att skrapa bort eländet. Måla aldrig ett hus med plastfärg för den förstör själva huset. Vi använder Allbäcks linoljefärg som inte har något annat är ren linolja och pigment. Vi köpte den direkt från fabriken i Ystad men den finns att få också hos Byggnadsapoteket.fi och från K-järn.
Rent ut sagt så har jag inte orkat skriva nånting förrän nu efter regnet. Temperaturen har gått ned till +16 grader så det börjar bli mänskligt. Man blir piggare på allt sätt och så känns det bra att broddarna fått regn. Kubotan har jag skruvat ihop och kört med hacken mellan äppelträden. Även om den stora Zetorn ännu måste klyvas och kopplingen bytas så ser livet bättre ut nu.
Här kan det nog också hända att spannmålsskörden blir historiskt liten. Jag har noterat 2,5 mm regn under juni månad. I slutet av maj när jag sådde kom det några små skurar, kanske totalt ca 10 mm. Det är allt under växtperioden hittills så det är minnsann torrt och broddarna ser inte bra ut. Dessutom var det länge kallt efter sådden så det grodde långsamt och gav fördel åt ogräset. Det har kommit lokala regnskurar så variationerna är stora, bara några kilometer från oss är läget ställvis betydligt bättre.
Här är det också mycket lokala regnskurar. Vi har bara haft tur nu i slutet på juni. Åskskurarna är extremt lokala men igår kom det litet normalare regnområden. På fredag hotar prognosen med 40 mm och det börjar vara litet för mycket av det goda – fast prognoserna hoppar upp och ned ifråga om regnmängd så man vet inte om vi får nånting alls …
GPS-styrning av lantbruksmaskiner är tydligen högvilt för stöldligor nu!
Jo, jag läste om det (alldeles i grannskapet i Kungsör). Men jag tror inte de är intresserade av mina billiga GPS (egentligen GNSS) från ArduSimple utan de vill nog ha Trimble och liknande som är tio gånger dyrare. För övrigt så slog åskan ned i en björk alldeles invid brorsans hus i Hindersby. Värmepumpen strök med och en hel del elektronik bland annat ruttern till vår RTK-antenn. Men Fredrik beställde ny så vi kan åter köra med GPS RTK som ger en centimeterprecision – åtminstone i teorin … Jag hade sprutat färdigt men den behövs snart i höst igen för glyfosatbesprutningen. Och jag kommer att spruta varje kvadratmeter för nu har baldersbrån växt till sej alldeles förfärligt.
Med 28mm i måttet i skrivande stund så om jag räknat rätt är nederbörsmängden hittills 82mm i Juli.
I spannålsfälten finns nog permanenta torkskador som oftast synns mellan fd tegdiken och täckdiken där matjordslagret är som tunnast. Havren var väldigt länge kort i växten främst pga kall (och torr) vår även om vi är mera lyckligt lottade än åboland och nyland. Nu är de riktigt fina men ingen rekordskörd är på kommande.
Kan inte minnas vilken grönska träden stått för i år även om långsam vår.
Den skörd som du hoppades på i början av juli är bortom räddning här i östra värmland. Vetet gror nu på ax på grund av allt regn.
Jag sitter just nu och ser på SVT:s nyheter om översvämningar i Örebro län och jag förstod att det är ganska illa i hela västra delen av Sverige. Vi har ett hus norr om Arboga och där är det inte lika illa för regnen gick västerom. Jag har en nätkamera där men kan inte urskilja hur mycket det kom i regnmätaren. Inte så illa att det står vatten på gårdsplanen ännu. Här i Hindersby har vi fått ganska litet regn egentligen.
Det är sorgligt att det först vara alldeles för torrt och sedan kom det skyfall. Vi såg att höstvetet såg bra ut i slutet på juli i Arbogatrakten men jag vet inte hur de har lyckats med skörden nu i augusti. Troligen har regnen varit besvärliga om de inte hann tröska före dem.
Här i Hindersby är kumminet skördat och höstvetet på gång. Det hotades med regn till helgen men ingenting kom – annat än ett par droppar. Det är ganska vanligt att lågtrycken från Atlanten regnar bort över Sverige och västra Finland och vi får ganska litet regn. Inte så bra på försommaren då utsädet skall gro men bättre på hösten i skördetiden. Fast om lågtrycken kommer från söder så får vi mycket regn … Jag minns bra på 60-talet då vi hade massor med regn på höstarna och vetet grodde i axen – det var inte roligt.