12 maj, 2019 av Nisse

Sprickanveetå och svandamm

Förra natten kom det över 50 mm regn och då jag tog mej en promenad till Aaltjärri för att plocka morsdagsvitsippor (en gammal tradition) så upptäckte jag att vi hade flera nya sjöar på åkrarna. Till all tur var de alla sådda och jag hoppas det torkar upp så fort att utsädet inte drunknar. Men jag tror det var bättre att regnet kom ett par dagar efter sådd i stället för vid tidigt broddstadium.

Aaltjärri
Gamla utfallet på Brennendjin
Svandammen på Rööledusjifti (svanparet finns nog mitt i dammen)
En tydligare bild av svanparet

Det var minsann en sprickanveetå som duger … Jag vet inte vad det heter på höugsvenskå men tanken är att det är en väta som får utsädeskornet att spricka ut och börja växa.

Nu kan det möjligen bli skorpbildning men jag tror att halmen på ytan förhindrar en riktigt hård skorpa. I alla fall var det bra att vi fick sådden så här långt för de här sjöarna skulle inte gå att så på ett par veckor. Väderprognoserna lovar sol och varmt för hela tiodygnsperioden och enligt SMHI:s Lantbruksväder blir upptorkningen mellan 3 och 4 mm per dygn. Om man nu vågar tro på prognoserna …

28 mars, 2016 av

Nybyggda enrummare för mesar.

Nu framåt vårkanten har man haft sällskap av diverse mesar under kaffepauserna som nyfiket kollat om det finns något ätbart i den medhavda matsäcken. Jag har nu inte haft med någon enkom fågelmat men bjudit dem på lite smulor från mina smörgåsar. Nära har dom kommit men riktigt så att dom äter ur handen har jag inte haft tid att vänta på. De smulor som jag lämnat på stubben efter pausen har dom nogsamt tagit hand om och bjudit på lite kvitter som tack.

Det är nån slags holkbyggarkampanj på gång och här töade det fram lite överblivna brädstumpar från hallbygget så jag tänkte att jag kunde bidra med några holkar jag också. Där jag avverkat i vinter finns en järnåldersled som upprätthålls av Malax museiförening och är i flitig användning sommartid. Kanske kunde det ytterligare förgylla tillvaron för besökarna om dom får höra lite fågelkvitter under vandringen så ett tiotal holkar ska jag ta dit då jag hämtar hem nästa flisvedslass. Det blev holkar för mesar och flugsnappare idag men kanske borde jag också fixa några med lite större hål för till exempel rödstjärt, den sjunger ju så vackert. Kanske kan några holkar decimera antalet myggor också 🙂

Det börjar kanske bli i senare laget att sätta upp några holkar för ugglor för bekämpande av sork och möss som jag noterat att det finns en hel del av både i skogen och på den gräsvallsåker jag har intill vandringsleden.  Några havsörnar verkar också hålla till i området trots att det är en bra bit från stranden men deras bon har jag inte påträffat.

Det här är vad som behövs till mina holkar som är en modell med öppningsbar framsida för att underlätta rengöringen.

Material till fågelholk.

Material till fågelholk.

Holkar klara att hängas upp.

Holkar klara att hängas upp.

Speciellt svårt är det inte att bygga holkar men jag har en del småknep som kan vara värda att notera.

  • koppartråden (restbitar från elinstallationer) till upphängningen är hållbar, töjbar och skadar inte sågen om den råkar bli kvar i skogen. Holken hängs upp löst för att lätt kunna lyftas en gång per år då trädet blir grövre, för att holken inte ska glida ner är det bra med en kvist på baksidan av trädstammen.
  • taket får gå ett par centimeter ytterom baksidan för att ge lite distans mellan holk och trädstam. På så vis hålls holken lite torrare om det vid regn rinner vatten längs stammen. Holkens livslängd blir lite längre på så vis. Taket som också bör gå ytterom sidorna kan gärna beklädas med takfilt för att ytterligare förlänga hållbarheten.
  • spikarna som fungerar som gångjärn för den öppningsbara framsidan bör vara på samma höjd mittemot varandra så att det är lätt att öppna holken. Framsidan görs lite kortare så att en spik i bottenbrädet (som gärna får vara av lite tjockare virke) kan fungera som låsning för att undvika att framsidan öppnas i misstag.

Hitintills har jag noterat bland annat tofsvipor, lärkor, duvor, svanar, tranor och gäss så att våren är här är det bara att konstatera.

27 april, 2015 av

Säsongstart.

Lite fuktigt och svalt väder har fördröjt säsongstarten som annars kunde ha blivit rekordtidig i och med att det inte funnits tjäle kvar de senaste veckorna. Det är dock fortfarande en tidig vår för även om vi nu ligger någon dag efter fjolårets rekordtidiga vårbruk så är det betydligt tidigare än normalt.

Övergödsling….

… av kummin och råg är det enda jag gjort ute på åkern hittills. Det gjorde jag i lördags och nu idag söndag har vi lämpligt fått några mm regn som gör att gödseln löser sig och kommer växtligheten tillgodo.  Hybridrågen har repat sig någorlunda och tillväxten har kommit igång, bestockningen bedömmer jag som god på lite över halva arealen och resten torde fylla odlingskraven så pass att det inte behöver kompletteringssås. Rågen höll ett tag på att bli uppäten och nedtrampad av ett hundratal gåsar men till all lycka flög några in i högspänningslinjen på grannåkern så att dom blev liggandes livlösa, det räckte till för att få resten av marodörerna att flytta vidare. Kumminet är lite i glesare laget men ändå så pass gångbart att det får hänga med en säsong till.

Grannen har sått lite vete och gödselspridningen är på gång i trakten av doften att döma 🙂

Jag hoppas nu på några dagar uppehåll så att jag kommer igång med vårbruk, lite sådd och plantering innan Valborg. Sen får det gärna bli några fuktigare dagar så att man kan ägna sig åt lite kartritande och blankettifyllnad. Vi får se, det är hursomhelst ingen tid förlegad så här långt men det som är gjort är gjort 🙂

Övergödsling av hybridråg 25.04.2015.

Övergödsling av hybridråg 25.04.2015.

 

24 juli, 2014 av

Värmerekord i Korsholm

Det är från och till i sommar ………. under midsommar och veckan efter hade vi flertalet frostnätter och nu meddelar nyheterna att sommarens värmerekord har satts här i Korsholm. Att det är varmt känner man minsann av i skörde- och skötselarbetet ute på åkern. Vi försöker skörda tidigt på morgonen då växterna har kvar lite av nattfukten och det är en aning svalare och lättare att jobba. Men det är bara ett par timmar innan det är olidligt varmt och arbetet måste fortgå annars växer grödorna och ogräsen en ur händerna och växer gör det trots allt ännu. Hur länge till är ett stort frågetecken för regnen lyser fortfarande med sin frånvaro. Ja ett 10 millimeters åskregn på 20 minuter med sockerbitsstora hagel fick vi  förstås under veckoslutet. Visserligen fuktade det på lite men haglen slog också sönder en hel del sköra växter. Tack vare åskregnet kunde vi i alla fall få årets nästsista plantering i jorden för bevattningsvattnet är slut. Försökte mig på ytterligare en bevattning vid ”älven” i byn men efter en timmes körning var också den tömd.

Charlotta tog till "ollstråmpona" när hon sökte svalka på vattenskidorna medan jag försöker kyla ner "hjärnkontoret" med ett svalkande sallatsblad. Det är bara att byta blad när kyleffekten tynar, alla sätt att försöka hålla sig pigg i arbetet när temperaturen överstiger +30 grader är värda att pröva :)

Charlotta tog till ”ollstråmpona” när hon sökte svalka på vattenskidorna medan jag försöker kyla ner ”hjärnkontoret” med ett svalkande sallatsblad. Det är bara att byta blad när kyleffekten tynar, alla sätt att försöka hålla sig pigg i arbetet när temperaturen överstiger +30 grader är värda att pröva 🙂

De nyplanterade sallatsplantorna får lite första hjälp tills de rotat sig. Finns det inte bevattningsvatten i bäcken får man försöka köra dit lite vatten på annat sätt.........

De nyplanterade sallatsplantorna får lite första hjälp tills de rotat sig. Finns det inte bevattningsvatten i bäcken får man försöka köra dit lite vatten på annat sätt………

Kråkjävlar

Det är inte enbart trädgårdsbonden och växterna som lider av torkan och värmen utan också fåglarna söker vätska från saftigare växtdelar. Vill jag tro i alla fall. För inte kan det väl vara så att dom härjar i odlingarna enbart för att jävlas? De brukar vara problem den här tiden annars också då kråkfåglarna med årets ungar samlas för att göra upp rangordningen i flocken men torra somrar tycker jag mig notera större problem. Fast nog kan det väl också vara så att dom försöker demonstrera sin styrka och illvilja genom att riva upp och slänga omkring de av oss med stor möda planterade växterna. På den gamla goda tiden skötte småpojkarna i byn om att plundra kråkbona på ägg och flockarna höll sig av lite moderatare storlek men nu rör det sig om flockar på hundratalet individer och skadorna blir omfattande redan av en kortare tids vistelse i odlingarna. Hur som helst så är det inte roligt när man trött och svettig får se spåren av deras framfart.

Kråkorna fick nog söka sig på högre höjder när trädgårdsbonden anlände till åkern.......

Kråkorna fick nog söka sig på högre höjder när trädgårdsbonden anlände till åkern…….

....för gud nåde den kråka som jag fått tag i efter att jag sett vad dom ställt till med.

….för gud nåde den kråka som jag fått tag i efter att jag sett vad dom ställt till med.

Rött verkar dom ha en speciell förkärlek till........

Rött verkar dom ha en speciell förkärlek till……..

....men också kinakål......

….men också kinakål……

.... purjo....

…. purjo….

.... och broccoli går an.

…. och broccoli går an.

Tyst morgon

Det är inte enbart i odlingarna som kråkfåglarna härjar. Här hemma på gården brukar jag glädjas åt tiotalet häckande svalor  -ja jag tycker inte illa om alla fåglar- men i år har dom också haft det motigt. Första omgångens ruvning stördes av det kalla junivädret och flera ungar strök med antagligen på grunda av bristande tillgång på föda. Men när värmen kom blev det liv i luckan och några dagar efter kläckningen var det under ett par dagar riktigt livfullt då ett par skatungar bestämde sig för att kalasa på de nyfödda svalungarna. Trots att de flesta svalbon var välplacerade utan möjlighet till sittplats för marodörerna lyckades de få hål på bona så att ungarna trillade ut. Två morgnar senare var det dödstyst på gården och alla 16-17 svalbon var tömda. Hussvalorna flyttade genast men några par ladusvalor sitter fortfarande nu som då på kroppåsen och funderar. Ett par ladusvalor som har sitt bo på farstuverandan har i alla fall bestämts sig för att göra att tredje försök i sommar. Få se om det reparerade boet får vara i fred denna gång?

Efter att svalboet tömts på ungar av skatorna för andra gången i sommar gav hussvalsparet upp och drog iväg.

Efter att svalboet tömts på ungar av skatorna för andra gången i sommar gav hussvalsparet upp och drog iväg.

16 maj, 2013 av

Planteringssäsongen inledd.

Som jag skrev i mitt senaste inlägg på söndag kväll så kunde vi inleda planterandet på måndagen med plantering av kål, broccoli, kålrabbi, kålrot och diverse specialsallat. Fältet var relativt jämnt upptorkat och fräsningen av odlingsbäddarna löpte bra. I går tisdag fortsatte vi planterandet med isbergssallat och vi hann få hela den första planteringsomgången satt innan ett 3mm stilla vårregn kom. Så mycket bättre start kan man inte få, ett stilla regn efter planteringen gör ju att rotningen av det nyplanterade säkras 🙂

Nyplanterad friseesallat.

Nyplanterad friseesallat.

Efter planteringen täcktes det mesta med fiberduk mest för att ge lite bättre mikroklimat så att tillväxten försnabbas. Det är ju ont om avsaluprodukter så här års och vi vill ju komma i gång med skörden så snabbt som möjligt. Fiberduken skyddar också plantorna mot fåglar som gärna river upp det nyplanterade. Kanske gör de det av ren nyfikenhet men ibland undrar man nog om de gör det bara för att jävlas. Det är mest måsar och kråkfåglar som är i farten så här års och jag tycker att de har ett konstigt sätt att tacka för all mask som vi serverar dem i samband med jordbearbetningen 🙁

Bländande vit lyser den fibervävstäckta åkern i kvällssolen.

Bländande vit lyser den fibervävstäckta åkern i kvällssolen.

 

24 april, 2013 av

Ovanligt fågelbesök.

Har intresserat mig för fåglar och djur sen barnsben och följt med vad som rört sig i omgivningen. Idag råkade jag se en fågel som jag inte sett förut på dessa breddgrader utan enbart under något besök neråt mellaneuropa.

Förde ner löklossaren till uthuset i byn då det börjar bli trångt om saligheten här hemma och förvarnades på hemvägen om en stor konstig fågel som satt huttrande på de våta plogtiltorna. Fågeln var lite skygg så den flög iväg när jag saktade in traktorn. Fick i alla fall ett par halvdana bilder av den med mobiltelefon och kunde efter att ha konsulterat fågelboken få bekräftat att det nog var en vit stork jag hade sett. Eller har någon av bloggläsarna något annat förslag?

Storken brukar ju föra något med sig sägs det så det blir väl till att hålla koll på spalten för ”födda” i lokaltidningen en tid framöver 🙂

Ensam och bortkommen fågel....

Ensam och bortkommen fågel….

.........flyger iväg söderut där den nog hör hemma.

………flyger iväg söderut där den nog hör hemma.