Förra veckans värme med +15 grader gjorde slut på skogsvintern – även om det nu kom en ordentlig kyla på nytt (-8 grader förra natten). Skogsvägarna skulle nog ännu hålla även om de tinat upp för det har varit så torrt att det inte blir särskilt djupa spår ännu. Men vårbruket börjar närma sej och måste förberedas.
Det har varit en mycket snöfattig vinter hos oss och ganska varmt. Men till all tur har kylan hållit skogsvägarna i skick i alla fall. Torkan har absolut hjälpt till för de få gånger det kommit nederbörd så har vägarna blivit dåliga – men torka och kyla har fått dem i skick igen.
Det kom litet snö i mitten på mars men den blev inte kvar mer än ett par dagar. Redan den 6 mars kom de första snödropparna upp genom löven och förra veckan var det ett vitt hav. Tidig vår men vintern har inte gett upp än.
Skogsarbetet fick en liten paus då skruven på flismataren brast den 11 mars. Naturligtvis hade jag nyss fyllt på två skopor flis som jag måste skyffla bort igen. Nå, skruven blev svetsad och allt fungerade – i en vecka … Sedan brast den på nytt på samma ställe. Jag blev tvungen att plocka bort tallriken som matade skruven. Tidigare hade jag plockat bort den ena tallriken men nu är båda borta. Systemet fungerade nog då det var nytt men då skruven blev sliten så bröt tallrikarna av den. Tallrikarna drivs av skruven men då den blev sliten så kom en tagg mitt mot skruvslingan.
Nu köpte jag en ny skruv så jag det går snabbt att byta. Den ena får vara reserv medan jag svetsar den andra. Det är ju inte första gången. Det var en dyr reserv – nästan 1900 euro. Jag kan lappa ihop det mesta men det är krångligt att tillverka en skruv. I alla fall så är nu hela tallrikseländet borta. Matningen är betydligt sämre och jag måste skyffla flisen varje kväll.
Flis har en dålig rasvinkel som är närmare 60 grader och bildar lätt valv. Den är också svår att röra om för flisbitarna hakar fast i varandra. Det får gå den här vintern till slut men till nästa vinter skall en ny omrörare byggas med hydraulik. Jag tror det är den femte i ordningen så det är en besvärlig sak.
Skogsbruket blev inte riktigt som planerat den här vintern. Granbarkborrarna gjorde att vi fick lägga om planerna. En del platser var så angripna att den fina teorin att hugga remsor på norra sidan blev till ganska stora öppningar här och där. Det var sorgligt att hugga ned stora granar som var helt torra. En del var friska ännu förra vintern.
Det positiva var att de stora gröna granar som vi fällde för att hinna före barkborrarna var relativt friska. Vi har haft problem med röta men det var bara på ett par ställen som den var betydande i år.
Vi har en stenbacke med överstora granar som vi inte kommit åt för att de finns bakom ett stort dike (varför har man grävt ett dike i en stenbacke ?). De kan fällas för hand enbart då vi har östlig vind så att de faller över diket. Då kan jag dra in dem med stora lastaren. Men östlig vind är ganska sällsynt hos oss. Det var inga små granar för det blev vanligen tre 5,8 meters svarvstockar och en vanlig stock från varje stam. Det var inget under att de blivit kvar så länge för vi hade inte möjlighet att få bort dem från stenbacken innan jag fick den stora lastaren som är 8,5 meter lång.
Ett träd for åt fel håll eftersom jag inte väntade på tillräcklig blåst åt rätt håll. Det var ett elände att få ut det så nu ser jag till att ha ordentlig vind från öster då jag fortsätter. Det finns nämligen ännu ett tiotal stora granar kvar i stenbacken.
Där fanns en hel del träd som stod på ”kryckor”. Flera tjocka rötter gick åt olika håll men under stammen fanns det ingen jord alls …
Visst kan jag förstå dem som sysslar med kalhyggen – det är inte alltid lätt att plockhugga. Jag vill helst ha lastaren som ”fälljärn”.
I år ids jag inte försöka utnämna ett ”bålaträä” (stort träd) för det var så många som var över 70 cm i roten. Om man ser på stockhoparna så är svarvstockshopen större än de ”vanliga” stockarna. Men så har vi också försökt få bort de största träden undan granbarkborrarna. Energivedshopen till höger bakom traktorn är 33 meter lång och över två meter hög. Vi har sågat all ved till fyra meter. Svarvstockarna finns till vänster.
Nu är det dags att börja planera vårsådden. Litet bekymrad är jag över torkan. Om det inte kommer regn så kan vi få problem med att utsädet inte gror liksom förra sommaren. Förr var det inget problem utan man fick vänta på att det skulle torka upp. Ibland in i juni. Men vi får se …
Under tiden bygger vi risgårdar runt äppelträden för att skydda mot blåsten. Snart skall också fler äppelträd planteras och jag tänkte dra upp fåror med täckdikningsplogen så det är lättare att gräva groparna i vår styva lera. På våren går det ganska bra men i fjol hann det bli för torrt och det var lögn att få ned plogen i den hårda leran så vi försöker på nytt men tidigare.
Nu njuter vi av snödropparna som överlevde minus 8 grader förra natten och blåsipporna som börjar titta fram bland de vissna löven (som nog skyddade dem från kölden).
Jobbar flismatarens skruv så pass tungt också vid normal drift, att det är omöjligt att använda någon form av friktionskoppling/smatterkoppling eller brytsprint för att undvika den där sortensmissöden?
Det är inte egentligen tungt utan då flisskruven slits så kan en tand på omrörningstallriken komma rakt emot en skruvslinga och då bryts skruven av. Skruven är tänkt att vrida den tandade tallriken och det fungerar – tills skruven blir sliten …
Jo, den speciella situationen förstår jag…men skulle det då inte definitivt vara värt att driva skruven via någon form av slirkoppling?
Jo, men det betyder bara att skruven stannar. Jag vill nog ha en matning som fungerar hela tiden under kalla vinternätter. Jag ska försöka med en hydraulikcylinder som för flisen ned i skruven från två sidor. Jag beställde redan en fram- och återventil (oscillerande ventil) från Tyskland som automatiskt byter riktning då trycket går över en inställbar gräns. Alltså då cylindern kommer i sitt ändläge. Den har skild inställning för bägge ändlägena. Om man ställer in låga värden på trycket så rör sej cylindern bara litet fram och tillbaka och det borde räcka till. Flisen är tung att föra åt sidan men rasar ganska lätt om den rörs om nedifrån. Förr brukade jag sparka med stöveln uppåt då flisen bildade en hård vägg – då rasade den lätt ned.Skraporna som cylindern rör kommer att ligga på golvet under flisen. Men få nu se om det fungerar i praktiken …
Jag har en elpump med oljetank i verkstaden som används ganska sällan så den kan jag ha på vintern i flismataren för att driva cylindern. Där finns redan filter och tryckbegränsare. Skrapornas form får jag pröva mej fram till men jag tänkte börja med trianglar med den raka delen mot skruven. Kanske inte så viktigt för tallrikarna för omrörning är alldeles släta och de har fungerat bra (utom att de knäcker skruven).
Årets islossning i ån var ingen klingande isgång och alla vårregn har uteblivit som skall skölja åstranden innan det blir vår och därmed en god odlingssommar. Om isen smälter(ruttnar) bort på stället i ån så ruttnar grödan bort på åkern. Kanske inte så bra text att inleda vårbruket med men så talades det för länge sedan. I byn har någon sätt tidig potatis och någon sått morötter men med minusgrader på natten och kall vind står det så gott som stilla med vårbruket.
Vi hade riktigt torrt på åkrarna men så kom det 28 mm regn förra veckan och nu är det blött för det har inte varit torkväder. Men det var två dagar sol före regnet och då torkade jag ned vetet till under 14 % på ett par efter middagar. Vårluften är verkligen torkluft då det är sol – kring 40 % luftfukt.
Vi får tre nätter med minusgrader och sedan litet regn varje dag fram till onsdag. Det håller ytan blöt så vårsådden skjuts fram.
Här har det varken regnat eller snöat nämnvärt på många veckor. Några dagar ordentligt regnväder och därefter värme står på önskelistan. Ingetdera utlovas dock enligt prognoserna. Kommer antagligen regn i massor om en månad då vi normalt är mitt i vårbruket här.
Nu har vi solsken men nästa vecka skall det regna varje dag så vårsådden skjuts framåt …