Bloggare: Nisse Husberg

Svansjön

Jag körde till grannbyn Lindkoski i dag och fick då se ”Svansjön”:

Det är alltså en åker under vårsådden den 29 maj 2010 !

29 maj, 2010 av

Ibland är det fest

Altt regn och elände till trots så blev det solsken och fest i går då dottern disputerade. Jag tog fasta på det Mats skrev i en kommentar till  I morgon står arbetet stilla och här har ni den nya doktorn (då fakulteten godkänt opponentens förslag att hon borde godkännas):

Hon hann inte ut med harven i år eftersom slutspurten var nu i maj men nästa år finns det ingen ursäkt :-).

Tillbaka till vardagen och i dag är det igen åskan som förstört många fibernätanslutningar.

29 maj, 2010 av

Regn, regn, regn …

Det här börjar bli tjatigt men vi går omkring i cirklar och tittar ibland på väderleksrapporten – som lovar mera regn. Marken är våt ännu och på måndag kommer det ”kraftigt regn”.  Snart börjar det här bli en av de värsta vårsåddarna. Det är klart redan nu att det går in i juni – hur långt vet ingen. Ett högtryck skall komma om en vecka – kanske …

Allting står stilla och gödseln i såmaskinen klimpar ihop sej i fukten. Och jag som skrev om våra ”torra försomrar”. Där ser man: Inget år är det andra likt.

28 maj, 2010 av

I morgon står arbetet stilla

Vår förstfödda – lilla Mimsan-Pimsan – disputerar i morgon vid Tekniska högskolan och då sitter vi där och försöker se ut som om vi fattar nånting av ämnet: ”Avbildning av språkliga funktioner i hjärnan med MEG och fMRI”.  Mest handlar det om att sätta folk in i en jättestor magnet och mäta hjärnströmmarna då de tänker på nånting speciellt. Det är ganska långt ifrån bondelivet men troligen närmare det än mina kategoriteoretiska modeller av parallella och distribuerade system (datanät alltså).

Lilla Mia (som numera heter Liljeström)  växte upp och gick i skola här i Hindersby och senare i Lovisa. Men i slutet på 70-talet så bodde vi ännu i södra Helsingfors även om vi alla veckoslut och hela sommaren var hemma i Hindersby. Hon bor nu i vår tvåa på Skepparegatan med sin familj. Det jag mest minns från den tiden var släpandet av alla kassar till bilen på fredagskvällen. Antagligen fick jag tio centimeter längre armar av det.  Och så packade lilla Mimsan många många kassar med leksaker som absolut måste med … Det var en stor lättnad då hon började skolan och vi flyttade för gott tillbaka till Hindersby och släpandet tog slut.

Barnen fick vara med i arbetet från riktigt små fast mest var det enklare jobb som att plocka stenar och flyghavre. Jag vill minnas att de fick en penni per sten men upp till fem penni om den var stor. Senare blev det att hjälpa pappa i verkstaden och fröken fick göra rent Zetorns centrifugaloljefilter som hade den svartaste svarta beläggning runt kåpan. Inte så roligt alltid. Och ibland var hela familjen i kallufttorken och skyfflade vete då det blev för tjocka lager och säden måste vändas.

Som tonåring blev det traktorarbete och hon var fenomenal på att gräva med lastaren. Mycket lugnare och grundligare än pappa. En bom gick av men det var en verkligt besvärlig tallstubbe som nog var för stor för den lilla lastaren.

Som student blev det ännu skogsarbete och fästmannen jagades också ut i skogen för att se om han dög till måg – och det har han diplom på. Riktigt imponerad blev jag då ungdomarna rev bort allt utom tegelväggarna på Skepparegatan och byggde om hela lägenheten riktigt snyggt alldeles själva.

Doktorstiteln bryr jag mej inte så mycket om. Vem som helst kan bli doktor om man sitter och nöter stolen tillräckligt länge – det har jag bevisat. Ett papper ger ännu ingen verklig kompetens – det har man tyvärr sett många gånger också. Men det visar att man orkar få ett stort arbete till slut och har en viss uthållighet. För nog är det jobbigt. Speciellt med två små pojkar.

I alla fall måste man som fader få vara litet fånigt stolt över sin dotter i morgon – mest för att hon blev en snäll och duktig flicka.

27 maj, 2010 av

Nu regnar vårsådden bort

Det här är inte roligt mera … Det har regnat nästan hela dagen – efter skyfallet på lördag kväll – och prognosen utlovar regn varenda dag i slutet av veckan ! Och snart är det juni ! Det måste bli en ovanligt varm och lång sommar för att vetet skall hinna bli färdigt.

Jag har visserligen vetet i jorden men det drunknar ju om det här fortsätter … Och alla arbeten blir försenade vilket är illa för vi har en så kort sommar. Troligen står man och bygger i snöyra i januari igen nästa vinter.

Gårdagen var en så kallad bortkastad dag. Allting krånglade. En datamaskin som jag måste lägga in i nätet för att styra trafiken fungerade inte och då jag äntligen hittade skruven för övertrycksventilen på paketbilens oljepump så var den placerad på det allra värsta stället mellan motorn och insprutningspumpen. Det var helt omöjligt att få bort den utan att skruva hela motorn i små bitar. Och det kan vara ett så litet fel som att man bara behöver byta fjäder i ventilen men … Ibland blir man nog riktigt SINNAD över det som ingenjörerna hittat på.

Den här dagen blev inte just bättre. Vi hade en trevlig pratstund med bloggargänget och redaktionen  mitt på dagen men sedan började problemen. Nätet krånglade så in i norden och jag körde hit och dit mellan centralerna. Tills jag nu på kvällen hittade felet. Nån hade efter åskan kopplat in sin router (brandmur) fel väg och det störde hela nätet riktigt ordentligt. Tyvärr är det inte första gången det händer. Problemet är att symptomen är så otydliga att man först inte vet vad det är frågan om.

Man känner sej som doktor House med alla besvärliga diagnoser.  Så är det: Då man hittat felet så är det en småsak att fixa det. Fast jag gillade House bättre i rollen av Bertie Wooster i Jeeves-serien. Den är en av våra stora favoriter både i bok- och filmform.

Men huvudsaken är att nätet – som synes – fungerar igen !

26 maj, 2010 av

Regnvädersdag

Gårdagen var en riktig regnvädersdag. Åtminstone var tanken att jag skulle göra allt som blivit ogjort inomhus. Men det hann jag inte med för telefonen ringde hela tiden och det blev att åka runt och fixa nätanslutningar som åskan tagit livet av. Nätet börjar bli en nödvändighet här nu liksom telefonen. Det gick bra utan Internet förr – men så gick det bra utan allt möjligt – förrän man blivit van vid det. Nu känns det mycket besvärligt att vara tvungen att hoppa i bilen och åka in till staden för att betala räkningar.

Och så kan man ju inte läsa Bondbloggen :-).

Eftermiddagen gick till Bondbloggen. Vi spelade in litet video för den ”gamla” TV:n. Alla har ju inte fibernät – eller ens nätanslutning ännu. Det går ju litet tid till det – inte till skrivandet men till allt annat. Men det kan det vara värt för Bondbloggen har varit ganska lyckad. Och det är riktigt roligt att jobba ihop men en trevlig och entusiastisk redaktion. Jag har hängt på nätet i omkring 30 år – allt sedan vi för första gången tog kontakt till Stockholms datorcentral med ett urlångsamt modem på hela 110 bit/s. Märk väl: Inte megabit eller ens kilobit utan 110 bitar per sekund. Men det upplevdes som helt bra för man hann ju inte skriva snabbare … Apparaten vi skrev på var en Teletype med elektromekaniska reläer som måste kedjas vid väggen för den hoppade över golvet då man skrev ut på den.

Bondbloggen är ett mellanting mellan TV och tidning och väldigt intressant. Den kanske är början på en ny mediaform. Även om inte redaktionen syns så mycket så har den i alla fall stor betydelse för stämningen. Genom att putta under litet här och litet där och fixa det ena och det andra och helt allmänt vara muminmammor åt oss så får den Bondbloggen att fungera. Och då man tycker att det är roligt så blir man också trevligare än man egentligen är (jag talar bara för egen del).

Ute duggar det och jag tycker synd om dem som fick 50 mm regn på en timme på sina åkrar – vi fick bara 20 mm på lördagskvällen. Vissa fick bara några ynka millimetrar men åskskurar är ju väldigt lokala.

25 maj, 2010 av