Bloggare: Nisse Husberg

Potatislandet

Nu då temperaturen i arbetsrummet sjunkit från närmare 30 grader till 23 grader så orkar man skriva igen. Ett mindre arbete – men ack så viktigt – är ”ti får poteetslaandi” (att fåra potatislandet). Eftersom ogräsen växer bättre än nyttoväxterna (allmän regel) så måste de bekämpas och i potatislandet går det bäst genom att dra upp dem med plog i fårorna. Plogen är ”tjööpis” (köpt) men ombyggd för omkring 40 år sedan av brorsan. Man kan skruva fast två rör med sitsar och sätta potatis – ställningen bakom plogen är för lådorna. Tyvärr fungerar inte mera den fina uppfinningen med ett gammalt cykelhjul och en koskälla som klingade var 30:e centimeter så man visste precis när nästa potatis skulle sättas i röret. Men idén var fin – och rolig.

Vi har potatislandet på ny plats i år mitt i en åker. Det lyckades ganska bra för man måste se till att där inte finns kvickrot som kan växa rakt igenom potatisen. Vi satte potatis ganska sent i år men vissa sorter blommar redan (där finns flera olika sorters potatis). Jag är ingen vän av nypotatis som jag bara får magsmärtor av utan jag äter enbart ”gaambel poteetär” (gammal potatis). I den här hettan har sill och potatis varit vår basföda – tillsammans med stora mängder surmjölk (och glass).

Bara man orkar odla potatis och hämta ved från skogen så klarar man sej oberoende av vad politikerna hittar på för besparingar. Det såg litet illa ut med regnandet i juli så vi måste börja bevattna potatislandet (jag har en pump från bäcken) men så kom det fina regnet med 22 mm. Nu finns det hopp om potatis på bordet nästa vinter … Kanske också nån sillbit i bästa fall.

21 juli, 2010 av

Vetepriserna stiger

I torsdags gick vetepriserna upp närmare 7 % och under juli har de stigit med 27 % i London. Nå, det berör inte oss direkt men vid leverans till Lovisa får man nu 112 euro/ton mot ca. 92 för inte så länge sedan. Det är ju inte mycket men Handelsbankens råvaruavdelning tror på möjlig stigning till 180 euro. Men man måste komma ihåg att vi på 80-talet fick omkring 400 euro/ton ! Så det är låååång väg kvar …

Priserna på förnödenheterna har stigit medan produktpriserna gått ned. Jordbruksverket i Sverige har räknat ut att bonden får en femtedel av vetepriset nu i jämförelse med 1930 (inflationen beaktad).

Intressant är att man ännu i början på juni pratade om att vetepriserna kan sjunka ännu mer. Men det var före den svåra torkan. I alla fall så är priserna milt sagt instabila och det börjar vara rena rama rouletten att odla nuförtiden. Jag tycker inte om det här systemet alls. Jordbruk är en trög sak och man borde ha minst två år och helst tio år för förändringar. Det bara inte går att ändra på odlingen snabbare.

Vi kan inte göra nånting åt priserna – annat än varna för att det kan gå illa om det inte finns några lager. Vädret kan vara nyckfullt och alla maskiner till trots så är vi ytterst beroende av vädret. Bevattning kan lyckas men bara på en mycket liten del av hela arealen.

I dag körde jag igång den nya (gamla) motorn till dubbelfläkten och satte tryck i den nya torken. Det fungerade bra så snart kan vi sälja det vete som finns i lager. Före skörden måste åtminstone hälften bort. Det blir gastkramande: Skall man sälja eller vänta litet ? För två år sedan fördubblades priset på ett par veckor i augusti – men det finns inte många veckor kvar innan den nya skörden kommer.

Fläktmotorn är annars en gammal brandbilsmotor från en Daimler-Benz. Den går att köra på så gott som allt som är flytande och brinner. Kanske jag börjar pressa egen rybsolja ifall brännoljepriserna stiger mycket. Å andra sidan stiger rybsen ganska ordentligt just nu också. Man blir ju stressad över alla beslut som måste fattas. Det vore en STOR fördel att få koncentrera sej på själva arbetet i stället. Jag har nån gång undrat hur mycket tid som går till spillo för att bönderna måste följa med ”marknaden”. Det är ju tid som inte används till att producera nånting alls (även om det kan vara lönsamt för den enskilde bonden).

19 juli, 2010 av

Det regnar …

Hurra, regn och kyla ! Det har inte regnat på nästan en månad här (förutom ett löjligt puttefnuttregn på 5 mm som torkade bort genast). Och nu är vi uppe i 852,1 mm ! Visserligen är det fel på den digitala regnmätaren men 20 mm visar den gammaldags mätare som brukar frysa sönder varje höst. Efter att ha varit halvdöd i en månads tid börjar man vakna till sej igen.

Men de olyckliga väderleksgubbarna hotar med hetta på nytt …

19 juli, 2010 av

Regnstaven

Jag måste ännu ta upp Sonjas inlägg om Regndansen. För ungefär tio år sedan fick jag en regnstav av barnen som hittat den i någon u-landsshop. Det är en kaktus som svängts ut och in med piggarna inåt. Den är fylld med grov sand eller något liknande (frön säjer den bättre hälften) och då man svänger på den så låter det precis som då tunga regndroppar faller på ett plåttak.

Under de våta somrarna gömdes staven undan så att inte någon i misstag skulle svänga på den men nu tog vi fram den igen då sprickorna i leran började bli allt större. Jag svängde den allt jag orkade i går och si : I dag på morgonen kom det 3,6 mm regn ! Kanske det kommer ännu mer om jag går och svänger på den hela dagen i dag …

15 juli, 2010 av

Flyghavre – stöön ….

Och så är det den tid på året då flyghavren skall plockas. Man står i stekhettan och blir uppäten av mygg, knott och bromsar då man försöker hitta alla flyghavrestrån. Och det är bara att plocka – det är LAG på det …Varför i all världen sätts det så mycket möda på ett enda ogräs ?

På 1970-talet så förstod man ännu inte faran och det importerades utsäde som var fullt av flyghavre. Jag kommer ihåg första gången jag såg en underlig fläck på åkern som såg annorlunda ut än den omgivande säden. Men då var det redan för sent. Flyghavren hade drösat i några år och det fanns frön i jorden – och de kan gro ännu efter tio år …

I över 30 år har vi varje sommar plockat flyghavre – ibland massvis. Visst går det att spruta och det har jag gjort ett år då plockandet började bli övermäktigt. Men medlen är så dyra att hela inkomsten från den åkern försvinner. Då kan man lika väl låta bli att odla. Vall är ganska bra eftersom man slår den ett par gånger per sommar så att flyghavren inte hinner bilda frön.

Ibland kan ett enda frö bilda en stor buske med upp till tio strån och några hundra frön. Om de drösar så har man flyghavre på den fläcken i tio år framåt. Men de stora stråna kan man lätt hitta eftersom de är längre än säden. Så om en massa bönder hukar sej i åkrarna beror det inte på att de gömmer sej för EU-inspektörerna utan försöker hitta flyghavre – den syns bäst mot bakgrund av skog eller himmel. De värsta är de små strån som finns inne i säden och som man ser enbart om man direkt går förbi dem. Helt hopplösa.

Flyghavren skall plockas riktigt ordentligt med rot och allt. En kvarbliven rot hinner ännu skjuta nya strån som producerar groende kärnot. De plockade stråna skall placeras i täta plastsäckar som sedan måste brännas. Visst är kvickroten besvärlig men den kan man i praktiken spruta bort medan flyghavren kräver en massa arbete. I den här hettan kan man bara plocka på morgonen och aftonen. Vi steg upp klockan fem men så kom det -. under över alla under – ett regn  så det blev inget plockande den här morgonen. Det var bara tre millimeter så då solen börjar steka så försvinner det med en fräsning och i kväll går det att plocka igen.

15 juli, 2010 av

Siesta

Det blir bara värre – nu hotar SMHI med över +30 grader varje dag i tiodygnprognosen ! Inte en regndroppe – om det inte blir åska förstås.

Förstås visste man att det skulle bli en het sommar eftersom vintern var så kall. Årsmedeltemperaturen ändras sällan så mycket. Men nu är det nog ett ganska extremt klimat för Norden. Man börjar fundera på luftkonditionering och att övergå till siesta mitt på dagen och jobba på nätterna. Vi måste kanske flytta till källaren i det andra huset där det ännu är en mänsklig temperatur. Eller så blir det att flytta till potatiskällaren …

Men myggorna de klarar hettan fastän man önskar att de fick värmeslag allihopa …

11 juli, 2010 av