Luppas gener går vidare

Luppa levde ett långt liv och lämnade många fina avkommor efter sig. Här hemma har vi två döttrar i mjölk samt hennes sista dotter som ännu inte mjölkar. Förutom dessa finns det flere avkommor antingen efter dessa döttrar eller efter hennes son Ponnistus.

Ponnistus har använts förutom inom finsk avel också i t.ex. Norge. Antte var på ett möte i Norge härom veckan och där kom det fram att den tjur som för tillfälle har bästa avelsvärdet i landet är Skjelvan, son till Ponnistus 🙂 🙂

På lördagen föddes en dottersonsdotter till Luppa här hos oss. Lisans far är Robert, som vi sålde till avelsbruk för några år sedan och hans mor är Uppa, Luppas dotter. Robert är mera en exteriörtjur än en produktionstjur, men eftersom kalvens  mor har goda produktions egenskaper, så har vi rätt så höga förväntningar för kalven. Nu är det bara att hoppas att allt går vägen 🙂

Aison o Lisan

 

Förhärdat härdat.

Grönsakssäsongen står för dörren men ännu hinner jag med ett skogsrelaterat inlägg 🙂 Precis som Nisse så har jag också röjt undan en del vindfällen och det vill bli en hel del filande då sand och grus har ”smutsat” ner virket så kedjan blir ovass.

Tänkte att en härdad kedja kanske skulle vara ett alternativ så jag prövade en men jag är nog inte riktigt nöjd. Dels är den ~3 gånger dyrare och så går den inte att vässa annat än med specialvässare (som jag inte har). Dessutom tyckte jag att den inte var speciellt vass som ny heller, det gick an de dagar då det var varmt men nu hade vi några morgnar då det varit kallt, så pass kallt att stammarna frusit, och då bet den väldigt dåligt. Och sågkedjorna skall vara vassa annars blir det bara ett ödslande med tid och bränsle. Så det är väl att fortsätta med filandet………..

Härdad kedja till vänster.
Härdad kedja till vänster.

 

De kalla nätterna har medfört att skogsvägarna frusit till och öppnats för trafik igen så idag har jag fått en dikeslinje i Malax fixad, blir det inte regn imorgon tror jag att jag åker dit igen och gallrar lite.

Soligt och fint väder men lite för varmt det blev att dricka en hel del för att hålla vätskebalansen i skick.
Soligt och fint väder men lite för varmt, det blev att dricka en hel del för att hålla vätskebalansen i skick.

 

Hos lammen

Såhär ser det ut i ena änden av fårhuset. Lammen har en egen kätte. Där är det fri tillgång på mjölk ur flaska. De som är vana att man ger dem flaska från små, trillingar och såna som tackorna inte riktigt tar hand om, lär sej snabbt att gå och äta själva. Man ska dock se till att där alltid finns mjölk. Om det tar slut i flaskorna och lammen sen får mjölk, slukar dom kall mjölk som om det vore sista måltiden i deras liv. När flaskorna inte längre räcker till, tar jag till ämbar/tutthink, eller minskar grupperna. Det som också är viktigt att det finns i en lammkätte med ”kallbar” är värmelampa. När lammen får kall mjölk, och får sköta det själva, alltså dricka lite och ofta, så fungerar det bra, men värme vill de ha. Vem som helst blir lite frusen av att dricka kallt, så även lammen. De flesta får ändå mat av tackan, men när det finns tre lamm som ska ha mat ur två spenar, så blir ofta en lite på efterkälken, men lammbaren jämnar ut skillnaden mellan lammen.

Filmen är rätt mörk, men lite ser man i alla fall hur det är att vara lamm hemma hos mej 🙂

Man kan också se min senaste skapelse hängandes på väggen i lammkätten. Det är en lamm-matar-automat. Lammen tycker lika mycket om havre som sina mödrar, så det brukar börja gå åt en hel del framåt vårkanten. Jag brukar ställa in ett ämbar med havre i lammkätten, men när där är flere lamm som äter brukar inte ett 10l Ämbar räcka så långt. Dessutom roskar dom ner i det, stjälper omkull det, om det bara är möjligt… ja, dom såsar och råddar i det värre än småbarn. Så jag tänkte att jag skulle försöka spika ihop en lite större automat åt dem. Om den riktigt fungerar vet jag inte ännu, men det visar sej. Designen och funktionen är utformad mellan mina öron, och jag kan bara konstatera att snickare varken är eller blir jag, så det är inte det mest hypade man kan tänka sej. Tänkte att jag kanske skulle göra nån, eller några till, men, med facit i hand tror jag det får bli ”the one and only”, OM det inte visar sej fungera helt fantastiskt fint… Nåja, det återstår att se… Där hänger den i alla fall, med ett halvt ämbar havre i, och den har inte kommit ner än 🙂

Ekonomijämförelse

Nisse redogjorde för en tid sen över sitt bokslut eller vart bondens pengar tar vägen. Han nämnde då hur olika boksluten kan vara gårdar emellan och för att ytterligare understryka detta har jag nu gjort en liten jämförelse. Jag deltog tidigare i lantbruksekonomiska forskningsanstaltens jordbruksekonomiska undersökningar och då kunde man också få rapporter med jämförelsematerial därifrån och det var ibland intressant. Tyvärr var det få gårdar med specialväxtproduktion som deltog så det var inte så lätt att hitta jämförelsematerial. Jag har nu inte på många år deltagit då det dels var ganska jobbigt med all bokföring och frugan tyckte att de ekonomiska resultaten var så nedslående, vill minnas att vår timlön låg på knappa 3 euro i timmen.

Nu vet jag ju inte exakt hur Nisse räknat men här kom jag till följande fördelning.

Här är det lönerna och lönebikostnaderna som är den största utgiftsposten. Jag har ju två av mina tre döttrar heltidsanställda och ett par säsongsanställda som får lön. Det här är ju ingen höglönebransch men i och med att det är många arbetsmoment som är svåra att ersätta med maskiner så blir det en och annan arbetstimme under året. Trots moderata lönenivåer för de anställda så kan de i alla fall stoltsera med att de har högre lön än företagets VD 🙂

Som följande stora utgiftspost kommer förpackningsmaterial, alltså kostnader för lådor påsar och säckar. Lite märkligt att det som förr eller senare hamnar på avstjälpningsplatsen förorsakar så stora kostnader, men ingen köper längre produkter i lösvikt.

Som nummer tre har jag elavgifter. Precis som för Nisse så är det stora fläktar i torken som förbrukar el men i mitt fall tillkommer en stor kostnad för el till kylmaskiner och motorer i tvätt och sorteringslinjen. Kylrummens avfrostning sköter jag med värme från flispannan för annars skulle elräkningen nog bli en hel del större eftersom jag då skulle ha blivit tvungen att höja på huvudsäkringen ytterligare.

Bränsle och smörjmedel kommer som följande utgiftspost. Här är det mest brännolja till traktorer och diesel till paketbilen. Bränsle till uppvärmning av växthus och byggnader är inte medräknade här. Jag har inte räknat ut värdet på flisveden eftersom det ändå till största delen består av röjningsvirke och annat skräp som annars skulle bli kvar i skogen. I fjol fick man dock faktiskt lite betalt för energiveden då kraftverket i Vasklot eldades med skogsflis men nu kör dom på stenkol igen och veden får ruttna i skogen……. det är mycket med den här politiken som man inte riktigt förstår. Avverkningen och ihopsamlandet av flisveden sätter jag på nyttomotionskontot så det är inte heller beaktat. Men det är klart att skulle jag sätta till marknadsvärdet på flisen här så skulle bränslekostnaden konkurrera med förpackningsmaterialet om andra platsen i utgiftsligan.

Som god femma har jag kalk och gödsel. Även om jag försöker att hålla jordens egen produktionsförmåga i skick så är jag tvungen att tillföra lite näring för att få hyggliga skördar och god smak och kvalitet på produkterna. Nu kalkade jag lite senaste år efter en paus på några år och det gjorde att kalk och gödselkostnaden steg några placeringar.

Det är tight om placeringarna som följer men ifjol var det frön och plantor som knep sjätte platsen. Grönsaksfröna är inte billiga, det är helt otroligt hur mycket en liten påse kan kosta. Men det lönar sig inte att odla skräp och utan gott förökningsmaterial så är de övriga insatserna bortkastade så det är bara att betala 🙁

Lite nytt har man försökt att skaffa sig så avdragen för maskiner och byggnader återfinns på följande plats.

Nisses största utgiftspost försäkringar hittar vi på åttonde plats i mitt fall och då har jag också som Nisse satt in pensionsförsäkringarna här för att bättre kunna jämföra. Försäkringarna förorsakade av främmande arbetskraft ingår i lönebikostnaderna. Jag trivs bra med att arbeta så pensioneringen är inte mitt ultimata mål här i livet och farfar och far dog vid 58 respektive 63 års ålder så jag förstår inte riktigt värdet i pensionspremierna. Skulle det gå så illa att jag inte klarar av att försörja mig genom att arbeta på ålderns höst får jag väl avyttra lite egendom. En del skadeförsäkringar har jag sagt upp efter erfarenheterna från branden, det lönar sig inte att försäkra sånt som börjar ha nåt år på nacken.

Eftersom jag inte äger tillräckligt med jord för att kunna hålla en vettig växtföljd så är jag tvungen att arrendera lite mark så arrendeutgifterna kommer som följande.

Placeringarna fem till tolv kastar på några tusen euro så dom byter plats sinsemellan årligen men senaste år återfanns inköpta tjänster och frakter på tionde plats.

Kostnader för underhåll och reparationer av maskiner hittar vi på följande plats. Här kunde det kanske satsas lite mer för att hålla allting tiptop, en del silvertejp och ståltråd har kommit till användning istället för nya delar.

På sista plats av det som betingar nån tusenlapp i årlig utgift hittar vi växtskydd, växtunderlag (såsom torv för plantdrivningen) och andra odlingsförnödenheter.

Ytterligare kostnader som vattenavgifter, kontorsmaterial, räntor, medlemsavgifter, marknadsföringsavgifter, facktidskrifter, fordons- & fastighetsskatter, m.m., m.m. har jag nu inte rangordnat här men det är bara att konstatera att det gäller att hålla strama tyglar för att få inkomsterna att räcka till. Inkomsterna jaa? Skulle nu någon vara intresserad av dem och detta inlägg leda till lite diskussion så är jag nog beredd att redogöra för dem också 🙂

 

Hobby

Ja, nån hobby måste man ju ha, annars skulle det ju kunna gå och bli tråkigt mitt i allt 😉

Med varierat resultat brukar jag varje år så lite tomater till mitt lilla växthus. Ibland känns det som att ”jo, jag MÅSTE nog” och ibland räknar man ner dagarna tills man får börja så. Så, plantera om och vattna medan de är inne brukar jag hinna med, men sen …

Plantera ut, plocka tjuvar, vattna och framför allt plocka ogräs brukar jag inte hinna med. Jag vet inte exakt var det skär sej, men eftersom ett dygn ännu också bara har 24 timmar, och av dom bör några innehålla lite sömn, så prioriteras ogräsplockandet och växthuset bort när våren närmar sej sommar. Båtar skall bottenmålas, stängsel ska repareras, får ska köras ut och ja, allt det där andra. Nåja, mitt växthus brukar bli väldigt (!) grönt. Övergrönt! Av ogräs, men eftersom tomaterna växer sej rätt höga brukar de inte lida av det så mycket bara man ser till att de får vatten och skit så det räcker till åt allt och alla.

Nu är jag i alla fall i full färd med att börja så mina tomater. Kanske sent, kanske tidigt, vem vet… Tomater brukar det komma förr eller senare.

Tomatplanering
Tomatplanering

När jag dricker kaffe, mellan lammvaktandet, brukar jag pyssla på med någonting sånt här smått petgöra. Jag brukar klippa sönder en pappersmugg, och skriva namnet på det jag sår, på en sån. Det håller väl inte lika bra som en köpt plastpinne, men det håller vad de behöver. När jag planterar ut, brukar jag försöka få de låga sorterna längs sidorna i växthuset, och de högre mer mot mitten, men ofta händer det sej att ”lapparna fått fötter och traskat iväg”, för de brukar lysa med sin frånvaro när man skall plantera ut plantorna, och så blir de som vanligt huller om buller. Nåja, i det skedet brukar jag vara nöjd om jag hinner få ner dem i jorden överhuvudtaget, och tomater brukar det bli för mitt behov.

Tjälläget.

Det är många som frågar om tjälsituationen så jag avlägger rapport om dagens mätningar. Eller egentligen fanns det inte mycket att mäta. Det fanns nämligen inte någon tjäle alls på de mätpunkter som jag kontrollerar i skogen. Och inte en endaste liten snöfläck heller för den delen vilket inte har hänt sen jag började gå snölinjen 1989. Däremot fanns det fortfarande lite tjäle kvar på åkermark men även där hade det tinat 9-13 cm från ytan och nedre tjäldjupet låg på 22-25 cm.

Skulle vädret fortsätta på detta vis så vore nog mätpunkterna tjälfria vid nästa kontroll om 2 veckor men ännu kan det bli kallt och de facto så har det nu i kväll dalat ner så pass mycket snö att marken är vit.

Grannens råg har börjat grönska liksom mitt kummin har gjort. Lite onödigt tidigt har nog växtligheten vaknat men kanske blir den nu utlovade köldperioden inte så lång och hård.

 

Grönskande kummin på Långmosskiftet 15.3.2014.
Grönskande kummin på Långmosskiftet 15.3.2014.