20 mars, 2010 av Sonja

Ko manikyr

Rättare sagt; klövverkning.
Vi verkar klövarna två gånger om året, på våren och på hösten. På våren brukar klövarna vara i lite sämre skick än på hösten p.g.a. att slitaget på dem är mindre då korna är inne nästan hela tiden. I går var resultatet faktiskt riktigt bra, ganska jämförbart med höstens. Kanske det beror på att vi har dem ute nu och då eller också på det att sinkorna har varit i en kall ”lösdrift” under sinperioden, istället för att vara inne. Svårt att säga, men resultatet var bra!

Klövverkningen går till genom att man (läs Antte och klövvärkaren ) tar in kon i en ställning och spänner fast och ”lyfter upp” henne så att hon inte kan röra på sig och orsaka skada åt sig själv eller skötaren.

Sedan lyfts benen upp och vinklas, två åt gången, i en passlig höjd och sen är det ”bara” att verka.

Vänstra bakbenet verkas

Meningen med verkandet är att klövarna ska bli rätt formade, så att kon har lätt att gå. Det är en av de viktigaste sakerna, i alla fall i en lösdrift, att kornas klövar är i skick. På så sätt säkrar man att korna rörs tillräckligt. Inte vill vi ju själv heller gå om vi har sjuka fötter, så varför skulle korna göra det?

Verkning på gång

Verkande i sig tar inte sjukt, men naturligtvis är en del av korna lite nervösa över att bli fastsatta i ställningen. Framför allt de gamla som har varit med förr kan vara lite besvärliga att tas med. Men nog kan förstakalvarena också. Trots sin unga ålder var där en Kabböle-prinsessa som lite ställde till det igår.. 😛

20 mars, 2010 av Ingela

Mats i Lördax

Snack om busiga kossor, diande kalvar och närmat.

Du kan lyssna på klippet på YLE Arenan

20 mars, 2010 av Nisse

Taksnöskulptur

Snön från verkstadstaket har långsamt bildat en riktig skulptur på garagetaket:

Snöskulptur

Snöskulptur

Problemet är bara att garaget blivit så snett att dörrarna inte mera fungerar. Nu måste jag sätta ett betongjärn snett över mellantaket och försöka skruva garaget tillbaka. Hoppas det inte hinner ramla omkull före det …

19 mars, 2010 av Mats

Veterinär

Förra lördagen ringde en lyssnare Lördax:s experttimme med en fråga om en kalv som hade en märklig utväxt på käken, och Tobias undrade om nån av bondbloggarna haft nåt liknande fall. Jag har faktiskt aldrig stött på det här problemet, även om det där med infektion i benet låter vagt bekant.

Däremot gläder det mej att Lördax-veterinären Johan Karlsson direkt kunde svara på frågan. Veterinärer måste kunna sköta alla möjliga slags djur, från vandrande pinnar till travhästar och ibland innebär det att produktionsdjurens åkommor lite faller i glömska. Veterinärer som är duktiga på kor och grisar är guld värda.

19 mars, 2010 av Mats

Mer om arrende

Signaturen ”några frågor” frågade tre saker i en kommentar till inlägget ”Kontorsdag” och svaret blir så långt att det får bli ett eget inlägg.

”Hur hittar man markägare som är villiga att arrendera så stora arealer då?”

Om du menar den där svensken minns jag inte, jag har för mej att han arrenderade en gammal herrgård av nån församling eller stiftelse. Om du menar var vi hittar arrenderingsvilliga markägare i Österbotten är väl svaret att det inte är så lätt och tyvärr är arrendenivån därefter.

De flesta som arrenderar ut sin mark är äldre jordbrukare som lagt ner verksamheten och vars barn inte vill eller kan driva verksamheten. Men det är sällan några riktigt stora arealer det rör sig om. T.ex. jag själv arrenderar c. 30 ha sammanlagt och den arealen kommer via 4 olika arrendegivare.

”Hur mycket pengar lämnar egentligen över efter allt extra slitage och arbete?”

Hur mycket som blir över varierar förstås beroende på gröda, odlingsmetotoder, jordens bördighet o.s.v. Men om inkomster minus direkta utgifter med dagens prisläge i medeltal är c. 400 €/ha (enligt Pro Agria) och arrendenivån i t.ex. min hemkommun Pedersöre 2009 var c. 190 €/ha så blir det inte mycket över till lön och maskiner. Då finns det områden där arrendenivån ligger på 3-400 €/ha, hur de som betalar det vänder sin miniräknare vet jag inte riktigt. Jag får det inte att gå ihop.

I vår region finns många djurägare som behöver areal för att sprida stallgödsel, vilket ibland används som motivering för att betala höga arrenden. Enligt min mening räcker inte heller det räcker som förklaring, med arrendenivåer som gör odlingen olönsam skulle det ju vara en bättre affär att skänka bort gödseln istället.

”Hur många km från gården brukar ni ha de arrenderade arrealerna?”

Också det varierar förstås. Olika jordbrukare har olika gräns för hur långt de orkar köra för ett arrende. De flesta verkar ha en gräns nånstans mellan 10 och 20 km från hemgården, men visst finns det de som kör ännu längre.

19 mars, 2010 av Nisse

Planering är A och O

Mats skrev om Kurskväll och det är högsäsong för kurser och seminarier just nu. Tyvärr passar det inte en aktiv skogsbonde så bra för om man kommer hem klockan sju så borde man hinna äta litet – och så är man så trött så man troligen somnar på kvällen. Men i  går kväll slutade jag litet tidigare och gick på NSP-lokalavdelningens årsmöte (Nylands svenska producentförbund).

Det var inget muntert möte för priserna på spannmål är så i botten att det inte lönar sej att odla nu.  Det lutar nog åt grönträda för en stor del av åkrarna i år. Då kan man spara på utgifter för utsäde, gödsel, sprutmedel och bränsle. Men som Thomas Antas sade så är det utmärkt att i år testa nya sorter och grödor för man har mycket litet att förlora.

Arbete blir det inte brist på. Det finns hur mycket som helst som borde göras  och då det kom en massa nysnö i går – rena snöstormen – så tror jag det blir planeringsdag i dag. Det gäller att noga fundera på vad man sår i år och så planera byggnader och maskiner.

Sedan många år tillbaka har jag minskat på pappersarbetet och använder datamaskin i planeringen. Eftersom jag kör Linux så är alla program gratis och bara att ladda ned från nätet där man också får hjälp med problem i de otaliga forum det finns för olika områden. Såplanen gör jag på OpenOffice men maskiner och byggnader behöver ritningar och då gäller QCAD och Xfig.

Förr åkte man omkring och samlade broschyrer på mässor och demonstrationer men numera surfar jag på nätet runt halva världen och laddar ned uppgifter. De företag som inte finns på nätet existerar bara inte för mej.

Här ett exempel på ritningarna till det nya flislagret:

Pannrum med flislager

Pannrum med flislager