Nyttomotion

Jag hade tänkt skriva ett litet inlägg om dom här två filurerna som såg dagens ljus igår. Till vänster Heisala Hainuli och till höger Des Prairies Haline:

Men istället tyckte 14 stycken av filurerna nedan, att det var dags att sätta matte och motionera.

Jag lade ut korna på bete och gick själv in till ladugården och grejade där en stund. När jag kom ut var hagen tom. Först tänkte jag att alla har gått in tillbaka till ladugården, eftersom där stod ett gäng utanför dörrarna. Men sen märkte jag att tråden var nere och sen blev det brått!

Till saken hör ju att varken Antte eller Åke var hemma, men till all tur var Magdalena det och tillika som jag märkte att tråden var nere, såg hon några kor i sjön. De stod nu där och tog ett förfriskande dopp!
Skönt hade dom där, men då de märkte att vi upptäckt dem, så blev det minsann fart i benen på dem… och på oss!!

Korna har i ett sådant här fall ett sjätte sinne, som berättar för dem vart de ska springa så att de kommer så långt som möjligt, så snabbt som möjligt. Eftersom vi inte har tagit hela betet i bruk ännu, så hade vi inte heller stängt “lidena”, alltså grindarna, på den delen av betet. Så förstås sprang korna genom lidet, via vår sandgrop och en skogsdunge till en åker på andra sidan av ett berg. Och jag sprang efter.
Jag gav upp efter sandgropen och konstaterade att vi behövde hjälp. Till all tur var grannarna hemma, så de kom och hjälpte till.

Då vi sen var tre som kasade bort dem från åkern och skogshagen och Magdalena som skötte om lide, så fick vi dem in i rätt hage. Varmt som det var, så tyckte kossorna att de ännu skulle gå och ta sig ett svalkande dopp, med matte efter. Nå, nog måste jag ju medge att det var ganska skönt att gå barfota i vattnet, då klädseln under denna länk bestod av “avo”haalare och gummistövlar och temperaturen var långt över +20.
Efter doppet tyckte flickorna att de fått nog av det friska utelivet och sen gick de in!

Vad behöver man gym och motionsgrupper till, då man kan ha kor? 😛

Frässådd

Nu har jag sått första biten. Det är sent men åskregnet i förrgår ställde till det. Annars också har det torkat upp förvånansvärt långsamt med tanke på hur solen stekt. Här kommer det litet frässådd:

video

Till all tur var det relativt svalt nu i kväll. Jag kör först runt fem varv (= en sprutbredd) och sedan fram och tillbaka tills allt är klart. Vart femte slag stänger jag två billar så det blir sprutspår. Det är viktigt att inte stanna i ändarna utan lyfta först fräsen och sedan såmaskin i farten för annars blir det hopar. Då jag svänger så är det nog styrbromsarna som gäller.

Elstolparna hör inte till mina favoriter precis:

Plogen

I ett inlägg tidigare idag påstod jag att plogen är det ädlaste redskapet i jordbearbetningen och utlovade också en motivering. I ärlighetens namn måste jag nog medge att mitt upphöjande av plogen är rent subjektivt och känslomässigt.

Plogen är något av en symbol för själva jordbruket. Den är det redskap som gör den mest omfattande luckringen av jorden och det är antagligen därför som arbetet känns på nåt sätt kraftfullt och genomgripande. Plogen skär loss och vänder hela matjordlagret, i grund och botten på samma sätt som när man i hemträdgården vänder jorden med spade. Man plöjer vanligen c. 20-25 cm djupt (allt mellan 15 och 30 cm förekommer), vilket känns rejält jämfört med t.ex. en S-pinnharv som man ofta inte går lägre än 5-6 cm med.

Plöjningen markerar att man slutgiltligen vänder blad i odlingen, lämnar förra säsongen bakom sig och går in i nästa. Plogen renar jorden genom att mylla in ogräsrötter och gamla växtrester och förebygger därigenom faktiskt i viss mån både ogräs, växtsjukdomar och t.o.m. vissa skadeinsekter.

Fast i ärlighetens namn finns det nackdelar med plöjningen också. Det är ett av de långsammaste arbetsmoment vi gör och kräver mycket tid och bränsle. Trots att plogen i princip luckrar jorden bra finns det också risk att man packar till den etter värre om man plöjer när marken är för blöt.

En väl utförd plöjningen är lite av en hederssak för många jordbrukare eftersom det kräver en del kunnande och erfarenhet för att bli riktigt bra. Man skall plöja rakt, ha plogen rakt inställd både i längd- och sidled, plöjningen skall göras till lagom djup o.s.v. Plöjningen är faktiskt det enda arbetsmoment som blivit en tävlingsform och man kan tävla i plöjning t.o.m. upp till VM-nivå. Distriktsmästerskap ordnas runt om i landet på höstkanten, jag gissar att vi får anledning att återkomma till dem när det drar ihop sig.

Faktum är att jag arrenderar en del av de åkrar jag odlar av en flerfaldig österbottnisk mästare i plöjning och på just de åkrarna känns det extra viktigt att få till ett någorlunda anständigt resultat. Ibland går det bättre, ibland sämre. Hur gick det idag då? Låt oss säga att det inte gör nåt om han skulle ha inlett villasäsongen.  :)

(Andra ryggen blev riktigt, riktigt dålig.)

Tusende kommentaren

Idag 16:30 skrev Per-Erik den tusende kommentaren på Bondbloggen. För att fira detta skickar vi en Bondbloggen skärmmössa till Per-Erik 🙂  (hör av dig med din adress Per-Erik!)