Om man skulle försöka se om man klarar den där tenten nu då? Inte många dagar kvar och bäst vad det är så kapsejsar datorn och då blir det väl inget vårbruk i år. Får väl konsultera Nisse om jag hudar i testet.
Vill bara med detta påminna dem som har den ogjord att det börjar bli dags. Sist jag besökte sidan hade närmare 90% klarat provet så vi senfärdiga är inte så många ändå.
Wish me luck!
Att vara bonde är att vara tusenkonstnär, det har nog den som följt bondbloggen antagligen noterat. Men att bonden också hamnar att vara fotomodell och hängs upp för att ”pryda” Vasa konsthalls utställningslokaliteter hade kanske ingen räknat med. Åtminstone hade jag inte då när Kasper Dalkarl kontaktade mig för att höra om jag kunde tänka mig att ställa upp på några bilder om bönder i arbete för hans slutarbete räknat med det. Men nu hänger jag där i stan tillsammans med några andra bönder. Och egentligen är det inte så illa alls för Kaspers och hans studiekamraters alster är riktigt högklassiga. Den som vill se med egna ögon har ännu denna vecka på sig för vi finns där i stadshusets bottenvåning till månadens slut.
Kaspers slutarbete finns också i bokform, men jag känner inte till tillgängligheten, ifall nu någon vill se ytterligare bilder på bönder i arbete kompletterade med lite text från gårdarna som besökts. Ett i mitt tycke välgjort arbete, visst jag är lite partisk, men jag skäms inte alls över att ha deltagit trots att tröttheten efter en lång säsong nog syns i bilderna från i höstas. Men det är så det är. Som sagt, allt möjligt får man vara med om 🙂
I mitt förra inlägg där jag ondgjorde mig om reservdelshandeln på internet, eller snarare min egen oförmåga att utnyttja den så skall jag nu fortsätta på samma tema, men nu handlar det om sökande av information.
För inte så länge sedan var en traktor eller en motorsåg eller dylikt mest att jämföra med en enrummare – dvs man begrep hur dom fungerade rätt enkelt. Nuförtiden är det som alla vet inte riktigt så och om någon ännu skulle tvivla på det så kan man med fördel läsa Nisses inlägg om Fiaten en gång till – precis så är det. Nu är Nisse en god reparatör själv och framför allt inte rädd att försvara sig själv med skruvmejsel när det behövs – tyvärr spelar jag inte själv riktigt i elitserien när det gäller såna här saker.
Därför behöver man hjälp och information för att komma framåt. Som tur är finns ju internet, kunskapens källa där allting finns. Tyvärr är det lite som något stort köpcentrum strax utanför centrum, det sägs att ALLT finns men tyvärr brukar det jag vill ha och behöver sällan finnas där. (om nån försökt köpa reservdelar på Prisma tror jag Ni vet vad jag syfte på)
Alltnog – åtminstone för mig är nog en sprängskiss av ett föremål närmast ett måste om man skall komma vidare i projektet. Personligen tycker jag att det vore självklart att en tillverkare / försäljare vid nyleverans även levererar en vettig reservdelskatalog, men så är sällan fallet. Några undantag finns förståss, Avant och Amazone kan nämnas som märken som har bra dokumentation att tillgå, lite på olika sätt, Avant har absolut ingenting på nätet, men vid leverans kommer en hel del med, gällande Amazone är det tvärtom. På nätet finns sgs allt.
Hur som helst, det bästa vore ju förstås att allt fanns fritt tillgängligt på nätet men nu är inte fallet riktigt så. Då får man börja söka. Och hittar förmodligen ingenting. Visst, helt utan nytta har jag inte varit av nätet under åren, men ändå förvånas jag över hur dåligt med info åtminstone jag hittar. Tyvärr verkar jag vara i något slags mellanläge för den infon som jag kommer över är antingen för komplicerad eller för enkel. Nu senast hade jag problem med momentomvandlaren på Ford-grävmaskinen och skulle ha velat se hur den var uppbyggd, men nej, det lät sig inte hittas. Visst, verkstadshandboken hittad jag – konstigt nog, men den var på 1250 sidor på engelskt fackspråk så jag gjorde som jag brukar – gav upp.
På tal om engelska så kan det också gå som för något år sedan. Jag skulle byta dörrhandtaget på en amerikansk bil men kom inte riktigt åt sista skruven. Tittade på nätet – hittade lite text om det som jag inte helt förstod, så jag chansade och körde det genom Google översätt -den ständiga källan till glädje- och fick i retur följande text på ren svenska: ”Skruven kan sitta hårt åtdragen, använd vid behov bogserbåt”
Sen måste jag ju nog säga att det finns undantag – i våras när Simultan krånglade skickade Härmäläiset ett riktigt bra utdrag av serviceboken till mig på e-post, bra så, men varför kan man inte få den i sin helhet när man handlar – det skulle spara bort så många problem.
Det värsta är ju att det idag är många saker som är så oerhört enkla bara man vet hur man skall göra. Det berättas en historia om en Volvo där startspärren gått i baklås. Bilen hade garanti i kraft (detta hände någonstans i Sverige) så det kom en kille från Volvo i Göteborg till verkstaden. Han bad att alla i verkstaden skulle gå ut, sen tog det 20 sekunder utan verktyg för honom att kvittera bort problemet och bilen var fixad. Exemplen är många, Nissan som vi hade ett tag på jobbet vägrade starta en kväll. Han som körde med den ringde en kompis som kunde berätta att om man låste och låste upp dörrarna fem gånger så var problemet löst – vilket det också var. Detta stod det förstås inte ett ord om i handboken. Där står det bara hur blinkersspaken fungerar och att man helst inte får tvätta bilen med annat än orginaltvättmedel. Nys!
Sen är det kanske inte bra att vara för snabb heller i fingrarna. När jag köpte första Avanten 2005 och var på servicekurs till Tammerfors så berättades följande historia. Någon någonstans i Finland hade köpt en ny Avant och ringde någon vecka senare till fabriken och begärde sprängskiss på motorn. Nya Avanten startade inte. Till saken hör att den Avantserien orkar inte starta om hydraulpumpen är inkopplad. Om detta blev kunden förstås upplyst och sen var det tyst en stund i luren varpå uppringaren sa; ”Jo, där var nog felet men jag behöver fortfarande sprängskissen eftersom jag behöver kunna sätta ihop motorn igen”
Maskinisten är förstås ett bra forum på nätet, men det tar massor med tid att läsa igenom allt om man tex söker på ”Startproblem Zetor” och det mesta är ändå irrelevant information. Nej, nätet är säkert helt bra, men bäst vore ändå om inte tillverkarna / leverantörerna skulle panta på sin kunskap.
Det kalla vårvädret gav mig några skogsdagar till under påskhelgen så nu börjar jag ha det mesta klart för mitt tillsammans med några grannar lilla skogsdikesrensningsprojekt. Eller klart och klart? Det är bara den viktigaste biten kvar, alltså själva grävandet.
Sände offertförfrågan efter nyår till några som sysslar med skogsdikning och tänkte att intresset säkert är stort. Men det var inte så, några meddelade att dom har händerna fulla och en del hörde inte av sig alls. Kanske avskräckte formuleringarna i förfrågan eventuella aspiranter? Området är nämligen lite speciellt eftersom det finns några järnåldersgravar uppe på åsen och det rör sig en del folk längs den vandringsled som museiföreningen anlagt. Nere på mossen där dikesrensningen skall utföras finns dock inga forngravar men dikningen bör ändå göras med omsorg eftersom det rör sig folk på området. Men samtidigt så kunde projektet vara en god referens för den omsorgsfulle grävaren. För att göra saken klar skrev jag bland annat följande i förfrågan.
” På området finns forngravar och vandringsleder upprättade av Malax Museiförening men intill dikena ligger inga kända forngravar. Att många rör sig i området sommartid ställer eventuellt sina krav men å andra sidan kan ett gott arbete också tjäna som referens för entrepenören ifråga. I övrigt borde inte områdets speciella karaktär på något vis inverka på arbetets utförande från vad som är normalt visavi iståndsättningsdikningar i nejden.
Dikningen omfattar ca 2430m rensning av befintliga diken och berör 5 markägare.
Största delen borde enligt vad jag känner till bestå av mjuk mossmark även om en del sten också finns.
Körväg på dikesslänt önskas på ca 530m
Dike #5a (ca 220m) som angränsar till åker önskas att jorden läggs upp på åkern medan fasta delar som sten och stubbar läggs till skogs.
Läggning av (åtminstone) 4 rörtrummor (6m plaströr) ingår i arbetet.
Avverkning och röjning av dikeslinjerna är i detta nu så gott som slutförda så dikningen kan göras så fort entrepenören valts och eftersom skogen lider av stående vatten vore det önskvärt att dikningen om möjligt görs innan sommaren. Väder och vind rår ju ingen på förstås :)”
Nåå, får väl ta nya tag och fråga vidare, grävmaskiner står ju på var och varannan gård numera. Vill det sig riktigt illa så får man väl skaffa sig en egen 🙂
Hann med ett par motorsågstankar ikväll innan skymningen och imorgon bitti lovas ännu kallt väder så får väl lov att försöka få ut virket då.
Museiföreningen har senaste sommar satt upp riktigt fina informationstavlor, så det gäller att se upp när man fäller så att inte tavlorna skadas.
Påsken förde med sig kallare väder och våren tog paus. Idag under skogsarbetet kom det spridda snöbyar och det blev tidvis riktigt mörkt i skogen för att sen bli riktigt ljust när solen kom fram igen. Lite vitt på marken blev det så småningom och snö i nacken emellanåt när man tog omkull någon mindre gran. Snö i nacken har man just inte fått på hela vintern så det blev en påminnelse om hur det brukar vara normala vintrar. Det blev som sagt lite bakslag i vårens ankomst men lite har den nog hunnit arbeta de varma dagarna innan, det blev jag varse genast jag kom till skogen. Jag tänkte att det är torrt idag så jag tog läderkängorna eftersom jag gillar dem bättre än gummistövlarna men tyvärr så trampade jag nästan genast genom isen på skogsdiket så det blev vått om fötterna. Flödvattnet från snösmältningen och förra veckans regn hade ställvis ätit upp isen underifrån medan isen på andra ställen fortfarande bar traktorn.
Efter hemkomsten och lite mat blev det att ta sig ut igen för att gå snö- och tjällinjen eftersom det förflutit 2 veckor sen senaste mätning. Också här märkte man av att våren kommit av sig. Lite hade tjälen ändå gett med sig tack vare regnen i början av månaden. I skogen är det nu inte mycket till tjäle kvar och på de 2 mätpunkter som ligger på åkermark så hade det vid punkten på stubbåkern tinat 10 cm ovanifrån men bara 1 cm nerifrån sen senaste mätning så där återstår 22 cm tjäle. Vid den andra punkten på plöjd åker hade det tinat 13 cm ovanifrån och 4 cm nerifrån så där låg tjäldjupet nu på 47 cm vilket betyder att det frusna markskiktet är 34 cm tjockt. Med beaktande av väderprognosen så tror jag nog att det ännu finns tjäle kvar vid nästa mätning om 2 veckor. Vi får se.
Också fåglarna verkar undra vart våren tog vägen, under dagen i skogen hade jag en grupp med rödhakar som nu som då kom riktigt nära för att se vad jag höll på med. Kanske för att se om jag hade nåt ätbart med mig. Och nu ikväll under mätrundan stötte jag på en flock svanar som förnärmat undrade varför jag måste gå just där dom slagit läger för natten.
Med denna påskhälsning från producenterna önskar jag god fortsättning på påskfirandet.
Får ska ha en lapp i vart öra!!! Ropar regelverket. Så… Hur ska jag göra nu då?
Dehär lammet har, typ ett och ett halvt öra… Ett öra är riktigt normalt, men det andra är bara som en liten tunn papperslapp i jämförelse. Där kommer det inte att gå att sätta fast någon öronlapp. Men, blir hon över ett år MÅSTE hon ha det… Vidare är hon också lite sned i huvudet, vid munnen, men hon klarar sej bra, äter och växer normalt. Hon har ett syskon också, och den är helt komplett och mår riktigt bra. Men, den här gumman kommer det att bli synd om, ifall man knipsar öronlapp i hennes båda öron som regelverket säger.
Nu är det ju så att hon ju naturligtvis inte ska var till avel. Det går ju inte. Men, egentligen skulle det vara intressant att spara henne tills hon blir äldre bara för att få höra och se hur regelverken fungerar… Måste man knipsa öronlapp i hennes båda öron, eller är det djurplågeri? Jag tycker ju själv att det skulle vara djurplågeri att sätta lapp i det lilla örat, men, jag vet också att till slakteriet får jag inte föra henne utan lappar… Och får jag granskning på gården och ett djur över ålder är utan lappar i båda öronen så får jag grälor och gudarna ska veta vad det får för följder… Så, hur ska man göra i såna här fall?
Regelverken fungerar hyggligt så länge inget oförutsett händer. Men när de gör det, då kastas allt omkull och man vet inte hur man ska göra. Enklast vore att slakta henne fortast möjligt, och visst kan det komma att gå så till, men, hon är frisk pigg och på alerten, så då tycker jag hon kan få leva. Iallafall ett tag, och helt utan lappar så länge hon är inne, man blandar ju inte ihop henne med någon annan, inte ens i misstag…
