Kategori: Djur

Sjövett, vem lär ut det?

Jag bara frågar…

Trafikvett får man åtminstone när man ska ta körkort. Jag vet att reglerna ändrat sej sedan jag tog mitt körkort men då var det så, att moped fick du köra utan kort, bara du hade en moped, hjälm och ålder var det bara att gasa på. För att köra traktor måste du ”skriva”, köra behövde du inte bevisa att du kunde bara du kunde kruxa rätt i rutorna på frågepappret var det ok. Så som 15 åring fick man bränna iväg med traktorer på X antal ton utan att ens ha sett en traktor, inga problem, det var bara att gasa på. Bilkortet var ju sedan en liten annan femma, jag tog både personbils och lastbilskort, och ”körde upp” med båda. Man kunde väl få det smidigare att man bara körde upp med lastbil, men de föll sej så att jag körde upp med båda, inte gjorde det ngt, men jag har knappt satt mej i en lastbil sedan dess, så frågan är ju nog om jag skulle vara så säker bakom ratten på en lastbil.

För att köra båt behöver du lite ålder, flytväst och pengar. Sjövett, njah, de behöver man tydligen inte så mycket av.

Men, hur kom jag in på dehär funderingarna?

Jo, igår skulle jag flytta 5 tackor från en holme till en annan. Det har blåst ganska hårt från nordväst någon vecka, så det har varit att vänta ut blåsande till en dag med mer lagom vind, den dagen kom igår. Jag och Mathias tog då snurran och gav oss iväg. Vädret felade inget, det drog lite sakta, men inget att tala om. Allt var så perfekt för att flytta får som det kunde vara och fåren kom snällt med i båten.. Lite övertalning med några skivor bröd och så hade vi dem alla fem med oss.

Mathias satt och pratade med dem och satte mössan på dem och skrattade när de såg roliga ut och jag satt och räknade segelbåtar och tyckte att det var helt allmänt en mycket vacker arbetsplats. Sakta sakta skurrade vi på. Inte ens på halvfart. Onödigt att gasa på så det slår virvel i tanken då vi hade tid och vädret var med oss.

Jag hörde att det någonstans körde en motorbåt som överröstade skrattet och vår snurras surrande. Tänkte inte så mycket på det förrän den kom svepandes bara några 10 meter ifrån oss… Det var en stor 8-9 meters båt, fullproppad med folk i alla våningar man såg. Det var skybridge, gummibåt på aktern och allt det där tussilulliga man kan tänka sej på en båt… Dom kom i såndär svepande fart, sån fart som drar upp mesta möjliga svallvågor. … Jag såg bakåt, när det inte blåser så kan man en tid se spåret där en båt har kört, och jag kunde konstatera att de kommit körandes mot oss med mening att göra det, fjärden var inte stor, men trångt var det inte, så dom ville nog antagligen se vad det var för någonting i båten…

Kände mej som på skansen…

En utrotningshotad art som lever och bor i skärgården…

Jag höjde handen, och dom började vifta, vinka och veva någonting alldeles otroligt, men när de såg min min, att jag skakade på huvudet, och istället för att vinka så glatt satte upp handen med tummen ner, så avtog deras viftande och de styrde raskt bortåt igen. Med facit på hand skulle de ha kunnat köra några 100 meter bort, men då skulle de ju inte ha fått se spektaklet.

Dags för bergochdalbana… Jag svängde aktern mot, drog på fritt, för att inte fåren helt skulle stjälpa i svallvågorna. Vi gungade några ordentliga gungningar, dom körde ju så nära, så mängd vågor blev det inte. Alltid något och fåren hölldes att stå, fast de var ordentligt uppskärrade, ingen ramlade och vi puttrade sakta vidare. När vi kom till holmen vi skulle hoppade de glatt iland och började meddetsamma äta, på ett helnytt bete. 🙂

Fast jag är mycket ute i solen blir jag nästan inte brun. Jag är sån, min hy tycker inte om solen och jag kan lätt bränna mej. Därför aktar jag mej också för solens vassa strålar och har gärna på mej en tunn långärmad skjorta istället för ett linne. Men visst går även jag med shorts och linne när temperaturen knallar iväg uppåt.

Någonting som jag aldrig riktigt förstått mej på, men som nu även jag prövat är detta med ”brun utan sol”. Uj uj så fin jag vart om benen, men kanske blev det lite väl ojämnt. Man kanske skulle gnida in klickarna med kräm lite bättre, men se det fanns inte riktigt tid till det då. Inte vet jag om jag var stressad… kanske mer åt de arga hållet… Lite som Emils pappa ”den förste som kommer nu, den dräper jag!” Som tur var kom det ingen, och det smiskismaskade på mer och mer brun utan sol tills alla bagglammen fått sitt maskmedel. För det var så det gick till… Jag har bagglammen att tacka för en ny produkt att vidareutveckla till en storsäljare 😉 Nästan varje bagglamm jag skulle ge maskmedel och öppnade munnen på var inte alls av den åsikten att det behövdes, dom sparkade, stretade och strittade skit på mej med sina klövar. Sen gneds det sakta ut till ett ojämnt brun-utan-sol resultat.

Lite knasig bild, och resultatet var brunare och fulare än på bilden, men man ser ändå lite vart det barkar iväg med den 100% naturliga brun utan sol ”krämen” …

Ja, snyggt är det inte, men fördelen med den här varianten av brun utan sol är att det försvinner bra i duschen 😉

2 flaskor, 250ml – 149 euro.

Jeps, coopersect är inget billigt ”nöje”! Visst räcker det en bit, men … nog har det pris som heter duga. Men alternativet – att vara utan, är inte heller någonting att föredra, coopersect är nämligen ett fästingmedel åt fåren. Men behöver bara 5ml till ett får och ca halva dosen åt ett lamm, men då man har ”några” som behöver en dos så räcker inte en flaska så jättelångt, dessutom så behöver man ge nya doser under sommaren och hösten. Ja, jag säger bara det, förmårrade små otäcka kryp som inte fyller någon funktion alls i det stora hela. En mygga, fluga osv förstår jag mej på, det är ju mat åt så många småfåglar som i sin tur…. Ja, ni vet … men Fästingar… Suck. Förmårrade pack!

Såhär ser den ut, flaskan med det magiska innehållet som man absolut inte skall rådda med i onödan, det är lite hojsiga doningar som man bara får utskrivet av veterinären.