Dataåldern på Bos-Sestu

Min farfar var hästkarl, min pappa skaffade traktormaskiner och jag pysslar med datamaskiner.  Under påskens påtvingade “ledighet” (då hydraulslangarna gick sönder) så satte jag in mina nya givare i mätsystemet som jag byggt. Nu kan jag följa med temperatur och fuktighet i torken och pannrummet från vilken plats som helst på jordklotet – som har Internet.

Hjärtat i systemet är en liten burk HA7NET som innehåller en fullständig webbserver som man kan ta kontakt till över nätet. Själva mätsystemet är ett s.k. 1-wiresystem (en enda tråd + jord är tillräcklig) där mätgivare kan kopplas till i hundratal. Varje mätgivare är en liten datamaskin (för 2 euro !) som diskuterar med HA7NET digitalt. Kabeln kan vara billig telefonledning men då längden blir hundratals meter så bör man använda nätkabel av kvaliteten cat5 – och sådan har jag i överflöd. Egentligen var det bara HA7NET som kostade litet mera (ca. 135 euro). Det är en kille i Linköping som tillverkat systemet (https://www.m.nu/) och det började som ett hobbyprojekt.

HA7NET

Systemet kan också styra reläer och jag har redan styrningarna hemma men inte kopplat in dem än. Då kan jag sitta i Medåker i Sverige och se när luften blir tillräckligt torr i Hindersby och koppla på torkfläktarna. Eller övervaka pannan och flislagret. Det finns alarmfunktion vid för hög och låg temperatur som kan gå till mobiltelefonen.

Titta på mätsystemet här men betänk att det är i byggnadsskedet och kan krångla litet eller vara helt avstängt då jag gör ändringar i det.

Teknikens triumfer … Det fanns en bok med det namnet som jag läste som elvaåring då jag började med elektronik. Och på den vägen är jag ännu.

Äntligen reservdelsdag igen

Påsken var inte speciellt glad för mej. Regn och rusk och lera hade gått an och hjulet fixade sej men så brast tre hydraulslangar. Det är ingenting för det händer hela tiden och två bytte jag snabbt. Men så gick en slangända till vagnens styrning och det visade sej att den hade ovanliga millimeters gängor och sådana hade jag inte hemma. Annars håller jag ett ordentligt lager liksom Kalle. Så det var slut på körandet på påskdagen.

Jag blev “ledig” men kunde inte alls njuta av ledigheten för jag har alldeles för mycket erfarenhet och fantasi så jag såg bara framför mej en framtid med lera och djupa hjulspår och fastkörningar. Det värsta är då man inte kan göra nånting annat än vänta på att reservdelar börjar bli tillgängliga igen. Och tidigt i morse så åkte jag till Mecanil och lyckades få en fungerande ny slang. Så nu kör jag igen. Men djupa hjulspår blir det och om en månad skall jag köra såmaskinen på den vägen – det blir jobb att få hjulspåren jämnade.

Litet tips för dem som vill tävla om antalet träd som jag fällt i vinter. Vanligen hinner jag med högst tio stammar per dag färdigt kvistade och kapade. Men ludna stora granar tar mycket mera tid och krånglar det med att de fastnar så att de måste tas ned med lastaren så kan det blir mycket få träd per dag. Alla dagar kunde jag inte heller vara i skogen för det blev en hel del snöarbete och reparationer i år (den nya flismataren skulle installeras). Den djupa snön hindrade arbetet och det tog tid att rada virket i stora högar så man skulle hitta det i snön.

Men man blir i alla fall på gott humör då man kommer för att dricka kaffe och möts av blomsterprakt:

Blomsterprakt i april

Nu är det hjul igen

Jag vågade inte riktigt tro på det men hjulen på släpvagnen passade faktiskt till skogsvagnen som nu är i skick igen. Det finns ju så många olika bultcirklar (avståndet mellan motsatta bultar på hjulet) och jag hade nyligen problem med hjul som hade bultcirklarna 100 och 102 mm och inte passade ihop.

Efter att ha kört ett par lass flis (den var nästan slut) så skruvade jag bort släpvagnshjulet och flyttade till skogsvagnen. Det gick att köra men vägarna börjar bli dåliga så det är snart slut. Men en eller två dagar till så är stockarna ute.

Hjulet bort hjulet bort  Nytt hjul och ett nytt hjul i stället (litet större men det gör inget) …

Just nu är det riktigt gråväder – men jag gillar diset:

Dis

Glad påsk ! Nu skall jag dricka kaffe och äta pascha …

Luften gick ur körandet

Jag hann få fast den reparerade styrcylindern och körde några lass och så var det slut för en ring på skogsvagnen är flat

Typiskt att det skulle hända på fredag kväll – och så är det ännu helg på måndag. Ren katastrof för vägarna smälter snabbt nu. Kan vara trevligt för anställda att få fira påsk men för oss är de reservdelstomma dagarna rent elände. Vädret väntar inte oberoende av om det är vardag eller påsk. Nu är jag “ledig” men det är inte roligt då man ser hur det blir värre före för varje dag. På tisdag morgon bär det av till reparatören och sedan blir det att köra i lera och elände – om det alls går sedan. Ingen trevlig påsk …

Tidigare på dagen såg allt bra ut och stockhoparna växte:

Avlastning Granstockar Lastare

(klicka på bilderna för att se större. Det går också att se riktigt stora bilder genom att högerklicka och välja “Visa” i Firefox åtminstone. De bilderna är på 4-5 M så med långsam nätanslutning tar det väldigt länge)

Men det finns ännu stockar kvar i skogen – för att inte tala om gran-, tall-, björk- och aspmassaved.

Upp som en måne, ner som en pannkaka

Här var man på gott humör. Det hade frusit på natten, solen sken och fåglarna kvittrade. Men jag hann inte ordentligt in i skogen så körde jag vagnen mot ett träd. Visst är maskinerna starkt byggda men en stor gran är så stabil att en 6000 kg:s traktor knappt får den att svaja ens.

En styrcylinder till vagnen kröktes, fästet bröts loss och framgrinden brast. Nå, det gick att köra men det är eländigt då vagnen inte mera går att styra. Man har blivit så bortskämd med en vagn som följer i traktornas hjulspår.

Styrcylindern borta

Hålet efter fästet syns i tvärbalken till vänster.

Sönderbruten framgrind

En sönderbruten framgrind men det är inget som man inte kan fixa med en svets, tid och allmän händighet. Tyvärr saknas det tid just nu. Vägarna smälter så vi har gått från “snabba och smutsiga reparationer” till “plocka bort allting som inte fungerar och kör så länge nånting finns kvar”.

Hå-hå, ja-ja, sådant är livet på landet. Om nån gång fullmånen lyser trolskt så är det nånting som går sönder följande dag …