Löken skördad

Nära ögat att fjolårets bedrövelse skulle ha upprepats…….. det blev kallt medan löken låg på fälttorkning i fjol och löken höll inte lagringen utan största delen åkte på komposten under vintern. Då hade jag inte hunnit påbörja lagerskörden på grund av att allt var så sent efter sommaren som aldrig kom, nu hade jag en lökskördedag kvar när kylan kom.

I morse hade vi -4,6°C på väggen som lägst och säkert en närmare -7° på åkern, på eftermiddagen hade allt ändå tinat upp så vi kunde få in den sista direktsådda löken. Det här är nu bara en i raden av de grödor som skall in i lager men ändå känns det bra att kunna dra sträck för säsongen för en grödas del.

Blir en kall natt även i natt så vi får se hur läget är i morgon men förhoppningsvis skall det gå att få något under tak även då, sen utlovas framöver lite varmare nätter och uppehåll så  förhoppningsvis kan skördearbetet fortsätta under goda förhållanden.

5.10.2016. Sista matlöken skördad.
5.10.2016. Sista matlöken skördad.

Potatissommar

Nästan varje höst kommer det några dagar med sommarvärme och då passar man förstås på att ta upp potatis. I år var det ren sommar på söndag och solen brände på ryggen då man tog upp potatisen. Vadmalsjackan och stickasjoortån måste tas av – speciellt som det var vindstilla. Det var helt enkelt en av de bästa  höstdagarna. Och så gick det undan med upptagandet eftersom det yngre husbondefolket var med.

DSCN6205

Som av bilden synes så var det frågan om huruvida det var ett potatis- eller ogräsland … Den här sommaren har helt gått i äpplets tecken. Trädgårdsmästaren har haft bråttom att plantera ut så många som möjligt av de närmare 600 åppelträd som hon ympat. Det är inget litet jobb så potatislandet har fått sköta sej självt. Dessutom var det på fel ställe. Redan då vi satte potatisen så fastnade halm i sättplogen som måste lyftas titt och tätt. Och där fanns kvickrot som under sommaren växte ut till en tjock matta. Nästa år skall potatislandet flyttas till ett bättre ställe.

En bra sak har det i alla fall varit i år och det är att vildsvinen lyst med sin frånvaro. Tydligen gillade de inte vårt val av potatissorter eller så hittade de bättre ställen på annat håll. De har inte försvunnit helt för det fanns spår efter dem i Aaltjärri som är en skogsåker men de långa fåror som åkrarna var fulla av tidigare år har inte synts till i år.

Och nu är potatisen upptagen !

 

Oinbjudna matgäster.

I år hade jag faktiskt tänkt att jag skulle få ha mina odlingar ifred då de för älgarna begärliga kålväxterna växer nästan bakom husknuten och då jag dessutom satt mitt namn på tre jaktarrendeavtal.

Men det hjälper tydligen inte, kunde under dagens skördearbete konstatera att under de 2 senaste nätterna har det mumsats både broccoli, blomkål och huvudkål till ett värde om ca 50€. Inte så mycket att gnälla om kan väl nån tycka men får dom hållas några dagar (nätter) så blir det betydande summor åtminstone om de sätts i relation till grönsaksbondens inkomster. Nåå, broccolin börjar vara skördad för säsongen, huvudkålen är också skördeklar och borde fås under tak efter ett par dagars skördande. Blomkålen däremot behöver nog nån veckas växttid ännu innan den är klar. Så det blir nog att kontakta jaktklubben  för att se om det skall jagas eller ingärdas. Så många andra alternativ finns det just inte, ja varg brukar dom inte heller tycka om så kanske ska jag försöka yla lite i natt.

Matfriska gäster har gästat grönsaksbonden.
Matfriska gäster har gästat grönsaksbonden.
Lite gödsel har dom i alla fall lämnat efter sig som tack för maten.
Lite gödsel har dom i alla fall lämnat efter sig som tack för maten.
Blomkål och broccoli råkar nu också ha god efterfrågan i handeln så jag vill inte alls dela med mig av godsakerna just nu.
Blomkål och broccoli råkar nu också ha god efterfrågan i handeln så jag vill inte alls dela med mig av godsakerna just nu.

 

Rotmosen har väl inte blivit bättre… men…

Förra gången jag skrev ett inlägg här handlade det om rotmos. I huvudet. Nu har väl inte rotmosen blivit till någonting annat än ännu mer överkokt rotmos. Men jag ska ändå ge mej på ett kort inlägg.

Livets villervalla… Vem kan förstå sej på den? Ibland blir de si, ibland går det så, och ibland går de bra och ibland skiter det sej rejält. Och jag vet inte riktigt vad som är rätta orden för mej,, men, vi har separerat med Mats. Så det gick så, och man får försöka göra som dom gör i Sverige… Vända blad… Min lilla ”cirkus” här på Ytterholm fortsätter som förut. Det här är mitt liv. Så länge jag bara orkar stå på benen tänker jag fortsätta med det jag håller på med, fast man ibland funderar vad i världen man pysslar med. Men. Min plats på jorden är här, mitt bland lervälling, högvatten och får.

Jag har känt att jag inte haft någonting att skriva om, och inte har jag heller orkat skriva. Men, jag har nog ändå lite saknat de här skrivandet. Så, nu när rotmosen i huvudet lite stadgat sej småningom tänkte jag försöka mej på en comeback. Kan hända det blir bara pannkaka, men det går väl det också…

Klöveråret 2016 förbi

Det har varit oväntat mycket bekymmer med klövern i år – mest för att den tokvuxit. Som jag tidigare skrev så klarade vår gamla slåttermaskin inte alls av eländet. Fem meter så var det stopp och man måste backa och lyfta bettet. Till sist så köpte jag en ny slåttermaskin (en grisbillig polsk trumslåtter). Jag såg också på begagnade maskiner men de var betydligt dyrare. Jag har aldrig kört med en sådan förut så jag var inte beredd att sätta mycket pengar på slåttermaskinen.

Det gick att slå klövern med trumslåttern men inte med en gång. De tjocka klöverstjälkarna snodde sej runt trummorna och de var starka som rep. Så jag var tvungen att först kapa av klövern ungefär på hälften och sedan köra en gång till utmed marken. Då var stjälkarna så korta att de inte mera fastnade runt trumman.

DSCN6125

Bekymren var emellertid inte ännu över. Jag plockade fram den gamla hösvansen och började köra bort den slagna klövern. Men svansen var förstås sönder så det blev svetsarbete. Den är litet för svagt kontruerad och då vi körde hö för 40 år sedan så svetsade vi och körde och körde och svetsade … Knappast vet dagens ungdomar vad en hösvans är så jag sätter in en bild.

DSCN6192

Då man släpper ned svansen på marken så öppnas den och man backar tills den är full av hö varefter man stannar och lyfter svansen och då slår gafflarna ovanför och på sidorna fast. Ganska smart egentligen. Viktigt är att INTE lyfta medan man backar för då träder rören i jorden och kröks. Vi fick nog räta ut många rör då vi körde hö för fullt.

DSCN6154

Visst gick det att köra ihop klövern men jag märkte snart att det skulle bli ett hundratal svansar för jag fick inte ens en sträng per svans. På söndagen hade vi talko på gamla folkskolan och jag klagade min nöd varvid Klinkas förbarmade sej över mej. De har en stor ladugård och vallmaskiner så Tore körde ihop min klöver i storbalar. Det blev en hel del arbete för honom och han måste lämna traktorn på åkern över natten då det blev för mörkt. Jag räknade inte antalet balar men det var många. En hel del är redan bortkörda då bilden nedan togs.

DSCN6198

Det bästa är att Klinkas kommer och kör bort klövern också nästa år men då före midsommar så den går att använda som foder. Nu var den redan för gammal. Jag är litet efterbliven ifråga om kossornas foder för då vi hade kossor (fram till 1975) så hade vi bara hö som vi körde in direkt med svansen. Balare har vi aldrig använt. Men det bästa är att klövern kommer till användning. Det som finns kvar nu i år måste jag troligen kompostera (på en annan åker) och det harmar att slösa med fin klöver. Alltså det som var fin klöver. Men åkern är skyddszon och allt skall bort. På gröngödslingsvallen får förstås klövern bli kvar och den blir fin gödsling och ökar mullhalten då den blir veteåker nästa höst.

Jag hade aldrig kunnat tro att det kunde bli sådan växt på den här åkern som består av styv lera och räknades som en av våra sämsta åkrar. Men lerjordarna behöver vall. Då vi hade kossor fanns det inte sådana problem med tillpackad yta som vi nu har. Gröngödslingsvallen är på en annan lika besvärlig åker och det skall bli intressant att se hur det växer efter det vallen bryts där.

Nu har jag satt undan tröskan och sprutan och bara jag kört bort balarna från skyddszonen så börjar det bli tid att ställa i ordning vinterns maskiner. I går hämtade jag redan över 300 kg järn för lastarns fäste …

 

Tröskanhäran.

Så har det då också dragits streck för skördetröskningen säsongen 2016 i och med tröskning av lite ärter i går och en halv hektar korn idag. Kornet blev vi tvungen att hoppa över tidigare då det var för blött men ett par veckors uppehållsväder hade nu torkat upp åkern så att det utan problem gick att tröska det sista.

Ärterna var ojämnt mognade och låg platt med marken så det blev att ”slicka” åkern, tur att man var noga med stenplockandet i våras. Sållen ville sätta igen av all grönmassa trots maximal luft.

24.09.2016 Tröskning av ärt.

25.09.2016 Sista slaget tröskas för säsongen. Spåren i förgrunden från förra försöket men nu hade det torkat upp så att tröskningen lyckades utan att lämna spår i åkern.
25.09.2016 Sista slaget tröskas för säsongen. Spåren i förgrunden från förra försöket men nu hade det torkat upp så att tröskningen lyckades utan spårbildning.

Nu när tröskningen är över är det hög tid att ta sig an skördandet av grönsaker till lager, först i tur är att ta in löken som legat på åkern för fälttorkning ett par veckor. Det har varit torrt och varmt nu en tid så den har torkat bra på fältet. Men regn utlovas neråt veckan så innan dess borde jag få den under tak.