Sida 140 – Bondbloggen

Det bär trots allt.

Även här har jag tagit mig tid att sätta på kedjorna på framhjulen och serva traktor och skogsvagn. En service som mest bestod av oljebyten och smörjning samt iståndsättande av belysning. Ingen mörkerbelysning dock som i Nisses fall utan mest att få den för trafiken nödvändiga belysningen i skick. Jag hugger nu lite längre hemifrån och har ungefär 16km landsväg enkel väg att tillryggalägga. Det är annars prima vinterföre med packad snö på de vägar jag kör längs och det är ju tacksamt med tanke på slitaget av kedjorna. Hade det varit bart som det var förra veckan hade jag nog fått ta av kedjorna vid skogskanten. Det var därför jag intresserade mig för dubbarna som Micke tidigare skrev om i kommentarsfältet.

Hur som, så bär det nog att köra i dikena i skogen trots att det ännu finns lite flödvatten efter förra veckans regn. Lite spännande var det nog ändå för ger isen efter sjunker man djupt så man satt nog med handen på ratten och var beredd att styra in till skogs ifall om. Nu igår och idag har det varit fint solskensväder och några minusgrader, riktigt fina vinterförhållanden, snön i träden satt fastfrusen så man fick inte allt i nacken heller. Kanske fryser det till lite i spåren ännu i vinter om det fortsätter så här. Långtidsprognosen lovar dock temperaturer kring nollsträcket under resten av veckan men lite kallare igen under följande, vi får se hur det blir men hoppas kan man ju alltid.

Den gamla isen under flödvattnet håller trots allt och utkörningen kan göras som planerat.

Ljusare tider

Vi går alldeles tydligt mot ljusare tider. Det kanske man inte kunde tro av bilden nedan men den är tagen halv sju på kvällen och ännu ser man ljus himmel.

Klart väder tyder på köld i natt så i morgon skall jag köra ut över de låglänta markerna.

Traktorväder i skogen

Det har fortfarande varit varmt och kommit snö. Men det går bra att köra med traktor. Jag har suttit inne i hytten och brorsan har fällt och blivit genomblöt :-). Det har till och med varit för varmt i hytten då man måste ha på fläkten med varmluft så att fönsterrutorna inte immar fast.

Vi har kört längs vägarna – ut på mossen vågar man sej inte mera. Och det går bra då man får ris och kvistar under hjulen.

Vi fäller träden tvärs över vägen och det är viktigt att börja fälla bakifrån så att de sista träden ligger utanpå. Annars måste man dra alla träd underifrån och det kan bli svårt om de är litet större. Här kommer alltså en ny väg utanpå dikesvallen – likadan som den som finns på andra sidan diket.

Medan det regnade som värst förra veckan så gjorde jag nödvändigt underhåll på Belarus och gamla lastaren. Och så satte jag fast en LED-arbetslampa under bommen på lastaren. Den är på 10W men lyser fint. På nätet kostade den bara 10 euro men det var mycket jobb att sätt fast den för jag måste svetsa ett starkt skydd av 8 mm järn och skydda ledningen till lampan. Det är viktigt att lampan är på mellanbommen och lyser rakt på gripen. I fjol satte jag fast en likadan lampa på huvudbommen men den lyser bara ibland där den borde lysa. Man behöver inte så starka lampor om de lyser på rätt ställe.

Här är ledningen ännu inte fastskruvad och skyddad. I dag testade jag lampan och den fungerar fint. På bilden nedan plockar jag en björk inne i ett granbuskage. För en gångs skull ser man faktiskt vad man gör.

Då jag kom hem omkring sjutiden så började det redan frysa på och det verkar bli fint väder i morgon. Nu blir det bråttom att ta igen all tid man förlorade först med kölden på -25 och sedan med värmen och regnet förra veckan.

Glad vändag!

Glad vändag till er alla läsare!

Jag har fått några nya vänner de senaste dagarna. Dom är ganska små och säger bä.

Tackorna har börjat lamma, det började bra. Gaga fick 2 lamm, Lala och Linus. Idealiskt med två lamm och en av var sort, exakt vad jag beställde 😉

sen…..

Hååhå.. sen fick Grandiosa 3. Tre små bruna lamm med pliriga, pigga små ögon. Hon tvättade dem alla, och tullanduttan vad bra allt va… i fem minuter. Sen tog det stop. Äta skulle de INTE! Så där fick jag stå med huvudet inpressat i sidan på henne, vänster ben framför frambenet och lyfta bakbenet och stöda mej på högerbenet och så försöka få tre småttor att fatta var de skulle äta. Så fort de hittade spenen hoppade Grandiosa ett vigt och galant litet skutt, eller sparkade till så lammet tappade spenen och så var det bara att börja om från början. Ergonomiskt att stå och hålla i sprättande tacka? Nope! Inte en gnutta heller. Men, strunt i det bara lammen får ätet lite så trycket i juvret släpper, och att de får i sej mat så de håller livet.

Här är jag sådär lagomnöjd… 😉

Lamm som inte luktar EXAKT som hon ville i kombination med ett ömt och sjukt juver var inte poppis. MEN, efter att jag stått där dubbelvikt några gånger och blivit nergeggad av både helomynta-salva, helosan (som jag smörjt in juvret med) och tacka-slajm har hon fått ge sej och 2 av lammen har hon gått med på att bry sej om och ta hand om, och spänningen i juvret har släppt. Men, den där tredje lilla lammisen, den som hon INTE ska ha… Vad ska det bli med den då? Ja, vad tror ni…

Inte kan man lämna en sådan åt sitt öde, än mindre nacka den. Så, suck, där springer jag nu varannan timme med någon halvdeciliter mjölk… Håååhå… Det är liksom på gång igen nu! 🙂

Åter till skogs.

Efter en ofrivillig paus med skogsarbetet på grund av en livlös arm gjorde jag idag åter en mjukstart med skogsarbetet för att testa kroppens funktionalitet. Sågade tre tankar och kroppen höll bra men nog tusan var det blött efter nattens blötsnö. Det var kanske inte riktigt den bästa dagen att återvända till skogen men det var ju varmt så inte behövde man frysa trots att man blev våt inpå bara kroppen. Kanske är också skogsarbetet rena hälsokuren, åtminstone om man får tro en riktig hejare till skogshuggare som presenterades i Maaseudun tulevaisuus. 200.000 m³ och 75 motorsågar avverkade, jag säger då det 🙂

Jag var ju lite nyfiken att se hur läget såg ut efter den varma veckan och om virket låg kvar eller om det följt med i vårfloden. Virket låg nog kvar om än i 20 cm djupt vatten som samlats ovanpå isen i dikena. Det var nog väldigt vått överallt både på marken där det syntes vatten i stövelspåren liksom i grenverket ovanom skogsbonden.

Nu utlovas några kallare dagar och jag får väl lov att inleda utkörningen av det jag avverkat hittills. Tror ändå att det är bättre att låta marken frysa till lite igen så att inte den lilla tjäle som fortfarande finns smulas sönder. Det brukar vara svårt att få sönderkörd mark att ta ihop på nytt så jag tar risken att vänta trots att virket som ligger i vattnet blir tyngre att transportera och riskerar frysa fast.

Flisveden blötläggs i "vårfloden" — Flisveden blötläggs i ”vårfloden”

Titta det regnar …

En modern version av Povel Ramels ”Titta det snöar” skulle lyda

Titta det regnar, titta det regnar. Allting är blött, blött, blött.

Jag var på väg till skogen i morse men ångrade mej. Och nu har det regnat hela dagen. Hos oss är det +3 grader och snö finns det inte mycket kvar. Nu har också ytan börja mjukna så jag övergick – igen – till inomhusarbeten. Det här börjar bli en riktigt dålig vinter fastän början var bra. Tiodygnsprognoserna ändras varje dag. Just nu lovar de kallare från lördagen framåt men man vet aldrig. Vi är bara i början på februari så det kommer säkert att bli kallt ännu. Det man är rädd för är att kölden kommer senare på våren i maj …

Från biten längst bort i Tallmosan fick jag bort tre lass flisved och dit kan man knappast fara mer i år. Där borde ännu tas bort en hel del men det blir tydligen till ett annat år. Fast man vet aldrig. Det kan plötsligt bli -25 igen. Men tiden går och jag hinner helt enkelt inte mer i år få ut större mängder virke. Nästa skogsmaskin måste bli amfibiefordon eller bandmaskin med extra breda band så den klarar av mossar som inte är frusna.