Mörkermänniska

Jag måste erkänna att jag är en verklig mörkermänniska. I går kväll satt jag i traktorn och plöjde utan lampor. Det var helt fantastiskt  med det mjuka  höstmörkret som småningom gjorde allting grått. Himlen var ganska ljus fastän det var mulet, det plöjda helt svart och vetehalmen gulaktigt ljus. För att inte förstöra det fina stämningen så körde jag utan ljus så länge jag såg bottnen på tomfåret blänka.

Kanske jag har det i generna att trivas bättre i mörker än i ljus. Skarpt ljus är närmast en plåga för mej. Rent vetenskapligt har jag troligen mycket känsliga stavar och tappar i ögat. Det gör att jag ser bra i mörker men lider av starkt ljus. Stavarna klarar svagt ljus men har svårt med färger så allting blir grått.

Som bonde och ingenjör är man rätt så prosaisk (vardaglig) men i går kväll kände man ett behov av poesi för att beskriva höstskymningen och skogens silhuett mot natthimlen.  Det är sådana stunder som man känner att man får en belöning för sitt arbete som bonde som inte kan mätas i pengar. Förstås vaknar man till verkligheten  följande dag då räkningarna dimper ned i postlådan …

Pengar är förresten inte värda nånting alls utan det är det man får för pengar som har någon betydelse. Men om man har ett fint höstmörker redan så behöver man inte köpa dyra resor och upplevelser. Andra må resa till sol och värme (usch) men jag stannar nog här för jag trivs med hösten.

Då man sitter och plöjer i timmar och det börjar gå alldeles automatiskt så funderar man på både ett och annat. Jag satt i nästan 35 år i Otnäs och jobbade i ljuset av lysrör som är ovanligt eländigt. Men det kompenserades av ett intressant jobb. Det var spännande att utforska teorins värld och småningom börja förstå teorem och matematiska system. Så annorlunda än bondelivet – men ändå likadant. Det var inget åtta-till-fyra-jobb utan ett dygnet-runt jobb.  Man funderade på teorierna och modellerna dag och natt. Om inte medvetet så undermedvetet. Att vara forskare är ett speciellt liv precis som bondelivet.

Faran är att teorierna börja snurra i skallen också på natten som en söndrig  grammofonskiva i samma spår hela tiden. Jag hade en period som 30-åring då forskarjobbet till två på natten varje dag skapade sömnlöshet. Då var det bra att bryta tankebanorna med hårt kroppsarbete hemma på bondlandet.

Ja, allt möjligt hinner man tänka på en varm och lugn höstkväll då skymningen går över i mörker. Då jag inte mera ser att vända så kör jag hem för att äta ärtsoppa och Edits (99 år) surbröd. Plöjandet kan vänta till nästa dag för det är så litet kvar och väderprognosen lovar ännu bara varmt väder.  Jag vill hålla kvar stämningen i mörkret så länge som möjligt.

Smör och LCHF

Jag tänkte kommentera Christers Smörbrist, men det blev så långt att jag skriver lite…

Smör och LCHF… Janå, varför inte…

Sedan en tid tillbaka började jag intressera mej lite för alla dessa dieter och koster. Så kom jag till LCHF. Kunde det verkligen vara så att man gick ner i vikt och mådde bättre av att äta mer smör, ägg, fisk, kött och skippa mjöl, majs och den heliga potatisen???

Skall man tro på vad de skriver i tidningarna, där den ena damen efter den andra står i ett par alldeles för stora byxor och påstår att hon haft den storleken? Hur skall man kunna tro på det i dagens värld med allt vad det heter gällande fotomanipulerande hit och dit? Så tänkte jag, enda sättet att få veta om det funkar eller inte är väl att prova. Jag kunde bra tänka mej att ta mer gräddsås och kött och byta ut potatisen eller riset mot grönsaker.  Sagt och gjort, men hur gjorde jag då?

Jag gjorde en lite egen variant där jag inte uteslöt någonting helt, bara lite småbegränsade somt och ökade somt… två skivor rejält rågbröd till frukost, med 6-7skivor ost, minskade antalet potatisar på tallriken, fyllde upp tomrummet från potatisen med kött och gräddsås istället, lite mer sallad, men då jag inte far och handlar så ofta kan jag erkänna att närmast sallad jag kom en del dagar var ketchup… Till kaffe och mellanmål åt jag max en bulle och så en frukt, pga mina allergier blev det mest apelsin eller morot… Till kvällsmålet åt jag någonting lättare, tex turkisk yoghurt, som inte är så god som den är, men med egen kokad sylt i, som jag vet hur mycket (eller inget alls) socker det är i den, blir det mums, lite ägg, någon soppa, fil, wokade grönsaker osv… Skippade sockret i kaffet, sätter istället en liten sked honung . osv…

Kort fattat skippade jag nästan ingenting helt, men drog ner på kolhydraterna som gömmer sej överallt. Jag blev helt enkelt bra för mjölkbonden och har väl varit en i ledet som börjat köpa mer smör och helt skippat margarinet. Jag blev också bra för köttdjursuppfödaren och grönsaksodlaren. Spannmålsbönderna … ja, vad skall man säga. Det är bra att inte alla är som jag då jag dragit ner på mjölanvändandet med ca 80%. Jag bakar bullar och kakor, men inte lika mycket som förut. Dock dömer jag inte ut spannmålen, till sådan här kost behövs ju fodersäd, men det är ju inte samma sak…

Jamen hur gick det då, och mår du bättre? kanske nån frågar sej…

Jag vet väl inte om jag mår så vansinnigt mycket bättre, men det är klart att snart -10kg gör ju sitt. Sätter man en 10kg säck på ryggen så vet man ju… Lättare att röra sej, kläderna sitter bättre och faktum är att även jag har för stora byxor i garderoben och fått göra extra hål i bältet. Lite småsnål är jag, så byxorna använder jag, men jag måste ha bälte, annars ramlar dom ner. Några större motionsansträngningar har jag inte heller gjort. Man håller en rätt bra grundkondition genom det dagliga arbetet och nu när vädret blir svalare och arbetena blir annorlunda är det dags att börja gå till gymmet de ljusa timmarna, de dagar man kan. Redskapsgymnastik. Redskapet heter Stihl och klädseln är inga mjukisbyxor utan rejäla skogsbyxor och skogsstövlar.

Trendigt jusst nu?

Nja, trend och trend… Stenåldersdieten som väl har en hårfin skillnad till LCHF, talar ju det sitt klara språk varifrån de kommit… Det har väl snarare blivit belyst med strålkastare än uppfunnits. Men visst, ett helt nytt för mej, mattänkande är det. Men, så länge jag mår, i alla fall inte sämre av det, äter gott och nyttigt, så varför skulle jag inte äta LCHF? Trendigt eller inte,  Mer smör!

Purjolöken skördad.

Så har vi igen glädjen att notera att ytterligare en produkt är färdigt skördad för säsongen. Den sista purjon skar vi in ikväll. Vi putsade de sista lådorna färdigt för försäljning, endast tvätt och paketering återstår, då vi räknar med att den går åt på ett par veckor.
Också morotsskörden nådde en milstolpe i dag då vi nu fått alla morötter på mulljordsåkern skördade, ännu återstår dock en del morötter på finmoåkern men dom får nog vänta tills vi fått palsternackorna skördade.
Lite kyligare och mera höstlikt har det kännts idag, kanske är vintern i antågande trots allt. Tyckte därför att det var på sin plats att flytta in växtskyddssprutan i varmare utrymmen för fryser den sönder kan det bli en dyr reparation. Växthusets värmesystem är det likadant med men dagen tog slut så det får anstå till en annan dag.
Kallare börjar det också kännas här inomhus, tillsvidare har vi värmen på endast i farstun, badrummet och Linnéas rum, termostaten i de övriga rummen verkar ha fastnat i stängt läge under sommaren. Får väl agera rörmokare så småningom, men det är så friskt med lite lägre temperatur i sovrummet så jag föredrar ett extra täcke tillsvidare. Man blir ju så lätt frusen under skördearbetet utomhus om man vänjer kroppen med höga inomhustemperaturer 🙂

Smörbrist.

Onsdagskvällarna är vikta för vattengymnastik tillsammans med hurtiga yrkesbröder och -systrar arrangerat av Folkhälsan, man måste ju röra på sig lite för att hålla sig i form :). Denna onsdagskväll blev det sålunda en tur till bassängen i Smedsby.
Frugan deltar också och på hemvägen menade hon att kylskåpet fordrar lite påfyllning så vi styrde in till den nattöppna butiken vid rondellen. Mjölk och smör hörde till det som behövdes men verkar numera höra till kategorin bristvaror. Nåjaa, 2 mjölkpaket fanns i alla fall kvar så mjölk till morgongröten fick vi men smörögat får jag nog klara mig utan i morgon ty inte ett enda smörpaket fanns kvar. På smörets plats fanns i stället ett meddelande från mejeriet där man beklagade att man på grund av råvarubrist inte kunde leverera smör.

Hur har det nu blivit så här? Börjar ju snart likna efterkrigstidens brist på varor? Det är ju inte så länge sen man ojade sig över det finländska smörberget. Minns också en diskussion några beslutsfattare emellan vid tiden för EG-anslutningen då mjölköverskottet skulle minskas genom att slakta korna, samtidigt var det brist på kalvkött så kalvköttsproduktion kunde man satsa på. Men HALLÅ, varifrån trodde man att kalvarna kom?

Många mjölkproducenter har hörsammat uppmaningen, däribland vår egen Bondbloggs-Mats, och jag förstår dem. Mats lyfte nyligen på hatten för oss trädgårdsproducenter i en kommentar men jag måste nog meddela att jag högaktningsfullt viftar med mössan åt djurproducenterna som dagligen, vardag som helgdag tar hand om sina djur.
Även om jag inte själv har kor så är dom inte helt obekanta för mig, mina föräldrar hade nämligen kor fram till 1978. Jag deltog ibland i arbetet i ladugården och även om Snövit, Majros och dom andra korna gav så mycket positiv respons på skötseln (välskötta kor har ju så snälla ögon) så behövs det också bra betalt för mjölken för att motivera till fortsatt produktion. För jag antar att det är därför som många mjölkproducenter avslutat mjölkproduktionen då ersättningen inte motsvarat de uppoffringar som krävts.

Nåväl, kanske det nu blir ändring på detta? Läste nämligen nyligen en notis om att Livsmedelsindustriförbundet aviserar förhöjda matpriser nästa år på grund av att råvarornas pris stiger. Och det är väl vi bönder som står för råvarorna och därmed borde få ta del av prisförhöjningen? Hur som helst så borde något ske snabbt för annars är det snart inte enbart mjölk och smör det är brist på, att höja produktionen är nämligen inte gjort i en handvändning!

Kanske blir man ännu tvungen att skaffa sig en ko för det tyckte också min mormor då hon vid ett besök i grönsakslandet förbarmade sig över alla växtrester som vi lämnade efter oss på åkern ”Noo sko ni behöv ha i koo tå ni har så de mytji maat”.

Rypsgris?

Nu skall jag börja fråga… Jag skulle handla, men …

Va e de här egentligen? Rypsgris? Majskyckling?

Jag kan sen bli iiiirrrriterad när jag tänkt köpa griskött och så står det som en ”slogan” och som någonting positivt, att dehär, de är minsann RYPSGRIS!!!

Jag vill inte ha nån rypsgris!!! Sorry, grisbönder, men så länge det görs reklam och tutas ut att det är rypsgris så får de va. Punkt. Jag vill ha riktig gris, inte något rypsblajsk som jag inte vet vad det är.

Men, vad är detta rypsgris? En gris som blivit itotad ryps hela livet? Kanske låter fint och bra, men i mina öron låter det löst och sladdrigt.

Samma sak med majskycklingen. Jag fick förklarat för mej en gång att det är kyckling som fått mer majs i sin kost och därför smakar bättre, har finare färg i köttet osv osv… Nu vet inte jag om det stämmer, och varför vet jag då inte det, jo, därför att paketen det står majskyckling på köper inte jag. Sorry alla majskycklinguppfödare, men, ”thats it”.

Varför är det så här då? Varför räcker det inte att det heter griskött och kyckling?

Är det för att det går att klämma någon euro mer av konsumenten om det låter tjusigt?

Fast det egentligen kan vara så att en rypsgris inte alls har en kost baserad på ryps, utan fått lite, lite extra ryps i maten, eller för att kycklingen fått lite, lite extra majs?

Jag vet inte? Någon som vet?

Skörden fortsätter.

Skörden av återstående grödor fortsätter och nu är förhållandena de bästa de varit sen jag började skörda till lagret. Torrare börjar det också bli efter flera dagars uppehållsväder och igår var det +10 grader varmt. Tyvärr är dagslängden eller den ljusa delen av dygnet inte speciellt lång numera och att skörda i mörker känns inte tilltalande efter att ha hållit på så här länge. Ännu finns det rum i lagret så vi (mestadels frugan och jag) ”mårar å påå” (jobbar vidare). Morötternas blast börjar bli så pass svag nu att vi är tvungen att plocka rent för hand efter maskin så dagsskördemängderna är just inte större än vad vi normalt skördar på en timme men motsvarar i alla fall en veckas försäljning så för varje dag förlänger vi tillgången på morötter med en vecka. Allhelgonahelgen gick också i arbetets tecken förutom en paus på lördagskvällen då vi besökte Eriks grav för att byta ut sommarblommorna mot mossa och ris samt tända ljus. Fuchsian blommade ännu, också det ett bevis på hur varmt det varit i höst.
I går kände vi för lite variation i arbetet och fick också hjälp av flickorna en stund så vi skördade in den återstående rotsellerin, så nu kan också den strykas från ”kvar att skörda” -listan. Ännu återstår lite brysselkål, grönkål, purjo, kålrot, morot, palsternacka och persilja så vi jobbar vidare så länge vädret tillåter och orken räcker. Rotsellerin var av den bästa kvalitet jag någonsin skördat, frisk och stor, medelvikten har nog ökat med närmare 100 gram per styck sedan början av oktober.
Tog också lite bilder men datorn ville inte känna igen kameran vid nedladdningen så dem får vi spara till en annan gång.

Nu i morgom är det lite kyligare och dimmigt men så fort det ljusnar lite fortsätter vi med morotsskörden, idag har vi dessutom förstärkning av en praktikant från trädgårdsskolan så kanske det blir någon låda till i lagret. 🙂

Handskörd av rotselleri.
Rotselleri anno 2011