Flyger min väg

Denna vecka har nu kommit halvvägs, och imorgon bär det av för mig till Turkiet i en vecka. Så det betyder att jag inte kommer blogga under den tiden.
I måndags hade vi – som detta skolårs alla förgångna måndagar – först och främst företagsekonomi. Ett stort regnmoln har täckt hela himlen så gott som hela veckan så det har inte varit tröskväder. Det blev istället att flytta lite säd mellan skurarna. Hände inte mycket annat speciellt denna dag..
På tisdagen hade vi däremot ett litet projekt jag och Eric. Först fixade vi en järncirkel och svetsade fast en annan avlång järnbit vid den. I den avlånga biten borrade vi hål, så att vi skulle kunna fästa den vid en lång planka. Efter att detta var gjort for vi ut till Fladan. Där finns det flertal pumpar till ett bevattningssystem. Kan inte riktigt uttala mig riktigt om detta då jag inte är så insatt, men pumparna ska pumpa vatten från åkrarna eller till åkrarna, beroende på vädret. Så plankan sattes ut i ån som går förbi där. Vårt lilla projekt var att få ut en slang längre ut i ån så att det skulle gå lättare att pumpa vatten – det vill säga slangen fördes igenom cirkeln i änden på brädan som sen fördes längre ut i vattnet och fästes. Så gott allt väl. Men när vi väl började pumpa så var det lekage på en annan slang så det blev att fixa det då. Väl vid åkern läckte det också ur några kopplingar så det blev att fixa det också. Lite blöta blev vi i regnet, men som tur var är vi inte så söta att vi smalt 😉
Idag har vi också haft företagsekonomi. Efter det var jag ledig, så jag spenderade några timmar på internatet för att sen fara på tutormöte. Vi blev tackade med kaffe och bulle av ledarna för ett väl utfört jobb, så tydligen har vi skött oss 🙂 Och nu börjar nerverna spela då det närmar sig flygturen. Jag har bara flugit en gång tidigare och då var jag så liten att jag inte minns något av detta. I Turkiet har dom ca 32’C nu just, så det kommer bli en stor omställning från Vasas grådaskiga vardag till att ligga i värmen långt borta härifrån.  Sköt om er så länge, nu tar jag semester 😉

Skärgårdens fårklubb

Skärgårdens fårklubb. En klubb som legat i dvala i 13 år, nu är den återupplivad 🙂 Vad är då detta? Ja, det undrar ibland jag också, faktum är att det att det inte finns några svar på den frågan ännu, men jag har blivit vald till ordförande…

”Not my cup of tea” som engelsmännen säger … Ibland undrar jag om jag var vid mina sinnes fulla bruk när jag lovade ta på mej det ansvaret, jag är inte direkt den mest organiserade personen. Jag är tankspridd, slarvig och är ofta alldeles för upptagen med ingenting för att engagera mej i någonting annat än det som finns och rörs här på holmen.

Men. Jag skall försöka mitt bästa, då kan ingen säga att jag inte försökt, sen får vi se hur det går. På startlinjen befinner vi nu oss i alla fall och sådär kort skall det här vara en klubb för alla som är intresserade av får… i någon form. Fåret är så mångsidigt och ger ju tex. ull, skinn, kött, gräsklippning med mera, och vi skall i klubben försöka att inte fästa oss vid någonting speciellt utan försöka få till någonting för alla som gör det lättare och roligare att vara fårintresserad i den här delen av landet.

Fårklubbens ordförande

Dexter tider

Idag kom Haiku, Hupsu, Hippula och Heila till Heisala. De fyra damerna är av rasen dexter och de första av sin ras här i skärgården, överlag finns det bara en handfull gårdar här i Finland som har av dem.

Dexter djuren är väldigt små i, alla fall om man jämför dem med vanliga koraser. En fullvuxen dexter ko väger i genomsnitt 300 kg och mankhöjden är 100 cm. En medelstor dextertjur väger 380 kg och har en mankhöjd på 105 cm.
I Finland används de som köttdjur, men i grund och botten är de en s.k. dual-purpose ras alltså en kombinerad kött-och mjölkras. Sen då den dagen kommer att någon av våra fyra damer, som ännu är oseminerade kvigor, har kalvat så ska jag nog prova mjölka henne och laga ost av mjölken. De kan faktiskt uppnå en årsproduktion på 4000 kg!

Deras resa hit gick bra och nu får de njuta av det friska och lätt fuktande skärgårdsluften tillsammans med ett par av våra sinkor. Först måste de förstås reda ut det här med rangordning, men nu går de nog i lugn och ro och betar 🙂 :

Oanvänd ”garderings” utrustning

För några år sedan, jag tror det var 2008 var en fruktansvärd skördesäsong. Det var vått. Allting var blött och risken att köra in tröskan på åkern var stor. Första gången var det lätt att dra upp den, men andra gången visste vi inte riktigt i vilken ända vi skulle dra. Var vågar man sätta fast vajern, så att inte något skulle gå sönder? Tröskan satt djupt 🙁  som man brukar säga in till axeln. Allternativet var att dra sakta genom att koppla fast i bakaxeln på tröskan eller att börja gräva sig fram under tröskan till framaxel, för att kunna koppla fast den där :o. Den gången tog vi risken och kopplade fast den i bakaxeln och drog sakta efter några försök var den uppe.

Efter denna gång bestämde vi oss att gardera oss för sådana här situationer. Därför kopplade vi fast en vajer färdigt i framändan av tröskan som får hänga där för säkerhets skull 🙂 I år kom den ej heller i användning och det var jag mycket glad över. Tröskningssäsongen är över, vimpeln är halad och höstbearbetningen kan påbörjas.

Mammas lilla hjälpreda

Sommaren har blivit höst och då är det dags att ta den tredje och sista vallskörden för i år. Mängdmässigt blir det en riktigt hyffsad skörd, men de återkommande regnskurarna gör det lite besvärligt att få bort gräset från åkrarna. Nu har de lovat uppehåll i ett par dagar framöver, så vi får hoppas att det stämmer!

En del av gräset har vi redan fått balat. Eftersom vi har en sådan balare som balar och lindar allt i ett, betyder det att man måste åka omkring på åkern och samla ihop balarna som balaren ”spottar” ut. Här i veckan var det då äntligen dags för min och Kalles balfångan-premiär. 🙂

Kalle tog det lugnt, först tittade han nyfiket omkring sig och sedan somnade han. Han tog en liten tupplur på en knapp timme och efter det blev det en fältlunch varpå man igen kunde sitta lugnt i sin bilsitter och leka med sina leksaker 😀