Fler vinnare

7.12: Ja, den här var allt lite klurig! Närmast kom Catarina i Torsholma som gissade att det var en (vägg)kalender.

8.12: Så att det ska finnas att ta av skickar jag ett par två tre par arbetshandskar till Marina i Skuru.

9.12: Plus, minus, och ibland noll, det visar utetermometern och den går till Erika i Vasa. Hoppas den mest visar trevliga temperaturer!

10.12: Brödkaveln, ajaj vad den kan göra ont! Jag hoppas att Annika i Esbo främst använder den till pepparkaksbak och annat trevligt.

11.12: Förklädet är det som ska låta dig slippa undan klåttet. Det här var jättesvårt och det var faktiskt ingen som lyckats gissa rätt. Därför skickar jag klappen till Hjördis i Michelspiltom som kreativt nog tyckte att lösningen på ett pinsamt och fläckigt förflutet är en ring!

Sonja i Lördax

Stan Saanila och Marcus Rosenlund i Lördax ringde för några veckor sedan upp Sonja och talade väder och vind, sjuka djur och vinterföre. Eftersom Sonja bor på en ö är det en del planering som behöver göras, och så får hon vara beredd på att klara sig ifall kontakten till fastlandet skulle råka brytas någon dag.

Mot midvinter

Det blev alltså en tidig vinter. Jag bygger fortfarande på det nya värmesystemet som blev ganska provisoriskt uppställt för ett år sedan. Sommaren hade andra brådskor och det fanns ingen tid att pyssla med flisvärme då. Den långa hösten skulle jag nog hinna – trodde jag. Nu är dagarna väldigt korta och man hinner knappt tänka på att ta en bild förrän det är mörkt. Men jag hann ta en bild just innan solen gick ned – klockan tre på eftermiddagen.

En decemberdag

Snön är verkligen vit i år – troligen på grund av kylan. Det har inte varit plusgrader en enda gång sedan kölden kom. för en månad sedan. Och det tycks bara förbli kallt. Inte för att jag bryr mej om något lågtryck som kommer med mera snö – vi har redan en halv meter och det räcker tilll.

Byggandet går an eftersom jag nu är inomhus så blåsten stör inte. Besvärligt är det för att man måste planera noggrannt hur man skall bygga utan att driften av värmeanläggningen störs – det är inte så roligt i den här kölden. Det blir en hel del jobb vid datamaskinen med CAD-programmet för att få allt att passa ihop. Riktigt färdigt är inte ytterskalet heller. Jag måste ha en presenning eftersom luckan ännu är ofärdig. Men snart, snart …

Sällskap har jag haft av småkatterna som härjar omkring så snön yr. De är väldigt nyfikna – särskilt Pricken – och man måste vara försiktig för de skall leka med allting och en del verktyg kan vara farliga. Försöker man gräva en grop så är Pricken garanterat ned i groppen och skall leka med skyffeln. Hobbe (vår lapplandsvallhund) och Pricken kommer väldigt bra överens. På nätterna delar de filt och jag försökte ta en bild då Pricken låg med huvudet på Hobbes tass men den såg förstås upp genast då jag kom.

Hobbe och Pricken

Förtida julklapp

För en tid sedan hade Egentliga Finlands koklubb (V-S Karjakerho) sitt årsmöte. Förutom de stadgeenliga ärendena, bjöds det också på en utmärkt julmiddag. Utöver detta premierades också de bästa djuren/skötarna inom klubbens verksamhetsområde.
Det fanns ett tiotal olika kategorier, t.ex. den bästa proteinproduktionen och bästa totala avelsvärde.
Dessutom belönades de kor som har mjölkat mest under sin livstid. I den kategorin vann vår Luppa. 🙂 🙂

Alla resultat baserar sig på kontrollåret 2009, därför är Luppas totala mjölkmängd 127 691 kg. Bara hon får år 2010 fullt, ska hon nog vara över 140 000 kg.