Julhälsningar från Ytterholm

Så var det jul igen. Ibland känns det nästan som att det skulle vara midsommar varannan vecka, och jul varannan vecka. Så illa är det ändå inte, men, visst går tiden fort, tycker iallafall jag såhär när man tittar lite i backspegeln. Tittar jag på senaste tiden så tycker jag också att tiden sprungit. Jag har nu hoppat på kryckor i snart 20 dagar. Om det går bra är jag nu alltså ungefär halvvägs i min tid på kryckor. 6 veckor efter operationen är ett läkarbesök inbokat och jag får då veta om knäet håller att börja gå på. Men, som sagt hittills har tiden gått fort. Kanske just för att det varit juletider. Det finns så mycket att fundera på, så mycket som händer och cirkulerar kring julen. Julklappar och pynt, julmat och tvprogram. I år har jag skalat av en hel del av julens ”måsten”. För, egentligen, måste man verkligen allt dedär man brukar? Nej, tusan vet ni vad. De måste man inte alls de. Julen kommer nog ändå. Ska julen vara en högtid med frid och fred, lugn och ro. Så skala av diverse måsten. Om feelisen är sådan att ”det måste” vara det ena eller det andra för att det är ett måste… Skippa det. Men, är feelisen ”jag måste ha det för jag vill ha det”. Då är det en annan sak, och då måste/vill man ha det för annars blir feelisen inte rätt. Man kan väl försöka tänka så att, kan man byta ut ordet måste till vill, då är det ok. Men om man inte riktigt vill nåt, utan måste förblir måste… då kanske man ska ta sej en funderare och sätta tiden på de saker där man kan byta ut måste, till vill istället 🙂 Så, mera vill. Mindre måste. Ta de lugnt. Det ordnar sej. Sköt om varandra. Kör försiktigt.

Från ett snöigt Ytterholm, där temperaturmätaren står på -6,7 grader, vill jag önska alla läsare en riktigt GOD JUL

Och nu är det golv igen …

Årets byggande har varit ny grund och ändring av golvet i ladan (”te stoor ledun” som moofa brukade säja). För ett par timmar sedan lade jag tillbaka den sista golvbrädan och därmed lyckades jag med nöd och näppe få golvet klart före jul.

Ladans nygamla golv
Golvet bakom tröskan

Bara en del av golvet sänktes för att den nya (begagnade) tröskan skulle rymmas in. Sist och slutligen blev det en hel del utrymme för annat och det går bra att backa in maskiner både bredvid och bakom tröskan. MF165 är ganska liten och har liten svängradie så det borde vara lätt att placera sprutorna i hörnet. Nu kan jag också använda den andra dörren ut mot vägen – förr var den blockerad av tröskan. Dörren i ändan är nu blockerad av den nya tröskan men det gör inte så mycket. Den är nu tätad så det inte kommer in snö och regn för det hade förstört golvet innanför dörren.

Det hann bli ganska kallt (-10 grader) innan jag fick golvet klart och man märkte hur viktigt det är att både väggar och golv är täta. Så länge det fanns hål i golvet så drog det ganska illa inne i ladan men nu är där lugnt.

Ännu är det en hel del jobb kvar innan maskinerna kan köras in. Det överblivna virket skall radas undan och framför allt skall alla saker som flyttats till andra ändan av ladan placeras på sina rätta platser. Golvarbetet gjorde att en hel del skräp städades undan. Nu finns det hyllor och skåp för lagret. I ladan finns hyllor för VVS och uppe i bodvinden för elmaterial. De gamla skåpen från köket som bars ut efter branden finns också i andra ändan på ladan.

Materiallagret har ökat ganska mycket de senaste åren. Medan jag arbetade i Otnäs så kunde man sticka sej in till någon affär och köpa det man behövde de närmaste dagarna men nu måste man räkna med en dags förlust och 40 euro i bränslekostnader för varje sak som skall hämtas. Så jag har börjat lägga upp ett lager av billiga kinesiska prylar som levereras gratis till verandan (vi har snälla postiljoner). Det gör inget att det tar ett par veckor innan man får dem eftersom de bara skall sättas i lagret. Dessutom tvivlar jag på att priserna är så låga väldigt länge – det är bara en tidsfråga innan de går upp.

Det gick inte så fort att få golvet klart. Det blev också en massa annat arbete under hösten – speciellt då lilla Zetorn skar ihop. Ni hann jag i alla fall arbeta med golvet för jag väntar ännu på en ny vevaxel innan jag kan börja skruva ihop den på nytt. Den gamla var så illa åtgången att den måste slipas om eller bytas och en ny var ganska billig.

Det ser ut att bli tid att fira jul nu. Men om jag får vevaxeln efter jul så blir det bråttom igen för nu har det varit så kallt att man kan börja med skogsarbetet. Nu är här -8 grader men det skall bli ett par nätter med -15. Och däremellan plusgrader …

Nå, GOD JUL åt er allesammans härifrån Hindersby !


Det blir väl jul ändå?

Skrivbordsarbete hör inte precis till mina favoritsysslor men hör ändå till vardagen i dagens jordbrukande och i höst har jag tyvärr lite mera av den varan än vanligt. Jag har nämligen äran att vara uttagen till helgårdsgranskning och även om det mesta är dokumenterat så är det förstås inte i en form som andra än jag förstår. Sammanställandet av dokumentationen om mina göranden på gården har jag ändå fått lägga åt sidan för första prioritet just nu är att slutföra uppdateringen av delägarförteckningen i årensningsprojektet.

Vi har under hösten rensat närmare 11km vattendrag och det börjar bli hög tid att överlämna intressenternas uppgifter åt entreprenören för fakturering. Uppdateringen av delägarförteckningen lovade jag som huvudsyssloman för projektet att ta hand om då basmaterialet från grundförbättringen för närmare 30 år sen fanns att utnyttja som grundmaterial. Något jag säkert kan göra nån regnig dag under sommaren tänkte jag i våras då vi inledde planeringen. Nå sommaren bjöd inte på många regndagar och hösten blev fin vilket gynnade grävningsarbetet men även andra utomhusarbeten så pappren har blivit liggande då jag hellre jobbat ute.

Det visade sig dessutom vara lite mera jobb att uppdatera uppgifterna än jag till först hade tänkt. Visst förstod jag att det hänt ett och annat ägarbyte och att någon åker omvandlats till tomtmark som det ofta görs i ett aktivt och växande samhälle. Det som jag kanske inte till först tänkte på är att ändras uppgifterna för en figur så ändras beräkningsgrunderna för hela avdelningen. Hela rensningsföretaget om lite på 22km består av 15 avdelningar och nästan 500 figurer men vi har nu inte rensat mer än hälften denna gång. Tack och lov har man dator till hjälp annars hade det nog varit övermäktigt att så här på sidan om de dagliga göromålen göra beräkningarna. Basmaterialet är ändå i pappersformat så det första att göra är att mata in alla uppgifter i kalkylprogrammet och få alla beräkningsformler i ordning. Vid framtida rensningar borde således uppdateringen vara enklare om materialet fås sparat och i en sån form att nästa generation av datorer kan hantera det.

Jag börjar nu vara på slutrakan och har efter sysslomannamötet i tisdags materialet framlagt att tas del av för hugade intressenter. I julhelgen ska jag sen överlämna materialet åt entreprenörerna.

Uppdatering av delägarförteckningen i rensningsföretaget på gång.

I mellandagarna får jag väl så ta itu med gårdsgranskningspappren även om jag mycket hellre skulle dra till skogs för att gallra eller inleda skidträningen inför vinterns upplevelser med bland andra ett deltagande i MarciaLongan i Italien i slutet av januari, vilket nu inte känns så värst avlägset längre.

Aj joo, några julhälsningar har jag inte heller ännu hunnit posta, får väl sammanfatta mitt traditionella julbrev till släkt och vänner under julhelgen. Lite sent men det blir väl jul ändå?

Passar ändå på att ifall tid för ytterligare inlägg innan jul inte fås till stånd att hälsa alla bloggläsare en riktigt god och fridfull jul.

GOD JUL!

Mera priser.

Nisse skrev om vetepriserna och visst är det intressant att jämföra hur mycket (eller egentligen litet) vi får för produkterna numera. Jag hittade ett urklipp från 1937 över torgpriserna i Vasa, tyvärr överhopad av skrivbordsjobb så det blir inga inlägg skrivna nu just men hoppas att någon  kan hjälpa mig med att omvandla dessa priser till dagens penningvärde.

Torgpriser i Vasa 1937.

Passar på samma gång att testa ny versionen av WordPressen med detta inlägg. Bra och roligt att få ta del av Sonjas och Charlottas vardag igen 🙂

Jag återkommer så fort det ges tillfälle…….. tjolahopp 🙂

Dystert

Nä, inte vädret. Det är fint med litet minusgrader och litet snö. Men det är dystert att inte kunna börja med skogsarbetet för Zetorn ligger sönderplockad på verkstadsgolvet.

Jag har fått nästan alla reservdelar som jag behöver men dumt nog beställde jag inte ny vevaxel i tid och nu finns den inte mera i lager. Den kommer den 21 december men jag hinner knappast få den före jul. Och man kan inte skruva ihop traktorn utan att ha vevaxel.

Det blev en veckas arbete med annat. Flismataren gick sönder igen och så måste jag plocka in allt före snön kom. Nog är det underligt att man med 70 års erfarenhet inte kan få in allt i tid förrän vintern kommer.

Flismataren har ett konstruktionsfel. Den har tallrikar som drivs runt av skruven för att hindra flisen att bilda valv. Visst fungerar det – så länge den är ny. Men då skruven slits så kommer tänderna förr eller senare att komma precis mitt emot tänderna på tallriken och så sitter den stenhårt fast. Då brister drivkedjan.

Flismatarskruv med tallrikar

På bilden ovan ser man att översta skruvgängan kommit prcis mitt emot tanden på tallriken och då brister kättingen. Det syns också bra att skruven blivit ganska sliten. Jag var tvungen att ta bort tallriken helt. Det blir inte samma stenhårda låsning med en tallrik men jag måste då skyffla flis varje kväll eftersom den inte rasar ned på ena sidan.

Jag försöker nu fundera ut någon omrörare som fungerar i stället för tallriken. Vibratorn fungerar tillsammans med tallriken men inte utan tallrik. Det är inte lätt för då man fyller på med flera skopor flis så är det mycket tungt att få omröraren att röras.

Det här är ett exemple på konstruktiv tidsbomb dvs. en konstruktion som förr eller senare ställer till ett elände. Ett annat exempel är modernt byggande. Eftersom de envisas med att sätta in plast och andra dåliga material så blir det mögel och det är konstruktivt mögel. Barnbarnet går i en skola som ”sanerades” och efter ett halvår är där mögel igen … Hela den moderna byggtekniken borde saneras.

Nu då jag tvingas vara hemma (inte i skogen) så märker jag att det finns en massa arbeten som borde göras men blivit uppskjutna hela sommaren. Jag har uppdaterat flera datamaskiner och det är ett arbete som tar mycket tid. Krånglar det (och det gör det förstås) så kan det gå flera dagar till en uppdatering.

Så har jag tagit itu med räkningar som skall betalas och beställningar som skall göras. Skrivbordsarbetet på ett jordbruk tar en massa tid. Så länge man har  utomhusarbete så skjuter man upp skrivbordsarbetet till vintern. Nåja, nu är det vinter. Så det är väl bara bra att jag måste syssla inomhus.

Ladans golv är inte riktigt färdigt än heller så jag lägger pussel med bräder och blankor i tre lager. Visst märkte jag ut allt virke då jag tog upp golvet men det blev så mycket ändrat att man inte kan lägga det tillbaka på samma sätt.

Om jag inte kommer ut i skogen på ett par veckar till så hinner jag kanske sköta om allt möjligt som jag skjutit upp länge. Och det är ju bra.

Men dystert är det att inte fara till skogs …

Vara eller icke vara

Dräktig alltså. Det är frågan. 

Traditionellt granskar man kornas och kvigornas dräktighet 8 veckor efter semineringen eller betäckningen. Det är i regel en seminör eller veterinär som gör en rektalundersökning antingen bara för hand eller med ultraljud för att kolla om där finns en kalv eller inte.  Det här sättet är ganska arbetsdrygt och tar tid, i och med att man måste ha fast djuret så att hon står stilla då seminören/veterinären undersöker henne.

Som tur är har tekniken gått framåt också på denna front och i dagens läge får man reda på dräktigheten från ett vanligt mjölkprov.  Det är ett väldigt effektivt sätt att göra saken eftersom man inte behöver ta djuret skilt från dom andra, utan provet går att ta där djuret står.  Man tar alltså en liten provbägare, fyller den med mjölk, märkar burken, printar ut ett papper och skickar iväg det med mjölkbilen. Följande dag har man resultat på om kon är dräktig eller inte. Undersökningen baserar sig på hormoner som avsöndras i kons blodomlopp och mjölken då hon är dräktig. Testet kan göras redan efter 28 dagar från semineringen, vilket gör att man snabbare får ett resultat om hon är dräktig eller tom jämfört med det traditionella sättet. Dock finns här en risk för att det finns hormoner kvar i kon en tid efter en eventuell tidig kastning och då kan testet visa att hon är dräktig trots att hon i själva verket inte är det.

Kvigor kan givetvis inte granskas med hjälp av mjölkprov utan för dom gäller ännu det traditionella sättet.