3 januari, 2015 av

Årskrönika 2014.

Ett årsskifte har vi åter upplevt och med det brukar det åtminstone för en tid  bli problem att komma ihåg att teckna ner det rätta årtalet. Eller egentligen brukar det gå någotsånär de första dagarna, det är efter några veckor man brukar hemfalla åt att teckna ner det gamla årets sifferkombination.

Årskrönika.

Vid nyår i fjol fick jag inte till någon egentlig sammanfattning av det föregående året men försöker bättra mig i år med ett försök att kort beskriva det jag minns av det gångna året. Den som vill fördjupa sig i fjolårets händelser får väl bläddra igenom inläggen i ”arkivet”. Sätter med en del länkar till tidigare inlägg för att underlätta sökandet.

Året började varmt precis som i år och marken var ofrusen fram till 10 januari, det fanns till och med de som plöjde kring den 8-9 januari. Sen fick vi 3 veckor vinterväder varav jag tillbringade några dagar på skidresa i Österike. I slutet av januari började det se ut som om det skulle bli en skogsvinter trots allt men i början av februari började det regna så att både skogsföret och deltagande i BotniaVasan for all världens väg.

Tjälen gick ur jorden redan i början av mars eller närmare 2 månader tidigare än normalt och jag inledde vårbruket det tidigaste jag någonsin gjort med plöjning och övergödsling av kummin i påskhelgen andra veckan i april. Då var det redan så fina förhållanden att man gott kunde ha börjat tidigare bara man vågat tro på så fin fortsättning men man gick bara och väntade på bakslaget (eller ”takatalvi”). I och med att vi var så tidigt ute tog jag mig tid att plöja och harva nästan all areal färdigt för sådd. Normalt brukar man få vänta på att en del åkrars tjällossning och upptorkning men i år torkade allt jämnt och fint.

Sådde det första kornet 27 april och kunde gott ha sått allt då om jag hade haft egen såmaskin och fått hem all gödsel i tid. Den tidiga våren hade också överraskat förnödenhetsleverantörerna. Planterade första sallaten 4 maj, det kunde jag också gjort betydligt tidigare om blott plantorna skulle ha varit klara för utplantering. Dagen efter kom så det väntade bakslaget med flera centimeter snö och kalla nätter. Snön gjorde dock mera nytta än skada för den fuktade den torra jorden och skyddade de nyplanterade plantorna från frosten. I medlet av maj hade vi ett par varmare veckor och växtligheten tog fart men sista veckan i maj kom kylan åter och det blåste friskt. Kylan höll i sig till början av juli och vi hade till och med tre frostnätter under midsommarnatten och i veckan efteråt. Historiskt var att midsommarafton var kallare än föregående julafton. Gurk- och pumpväxterna for illa av frosten trots täckväven. Täckningen med väv gav inte den frostskyddseffekt som den brukar ge då det samtidigt var väldigt torrt och jordens värmekapacitet låg. Torkan i sig hämmade också utvecklingen men eftersom det tillika var kallt var växternas vattenbehov inte så stort att det var någon katastrof.

Så från att våren varit 1 till 2 veckor tidigare än normalt hade nu den långvariga perioden med kallt och torrt väder lett till att vi låg 1 till 2 veckor efter normal utveckling av växtbestånden. En och annan hann nog bli orolig över om grödorna skulle hinna bli klara innan hösten.

Men sen kom värmen och dagstemperaturerna steg med närmare 20 grader i en handvändning samtidigt som torkan fortsatte och nu hade växtligheten verkligen behövt vatten. Jag råkade naturligtvis i år ha större delen av grönsaksodlingen förlagd till åkrar där vattentillgången är begränsad men också åkrarna belägna vid Solf älvs nedre lopp blev utan vatten då också havsvattennivån långa perioder låg på minus 50-60 centimeter. Sommarsallatsskörden decimerades med en 20-25% men kvaliteten var efter omständigheterna god. Normalt hade sallaten inte klarat en dylik värme men antagligen hade de lyckats bygga upp större rotmassa än vanligt i och med att de hade torrt redan från planteringen och hade utvecklats långsamt. Det varma vädret gjorde också skördearbetet tyngre än normalt och hade någon semesterfirare råkat applådera ”det underbara sommarvädret” under de tyngsta dagarna hade nog smockan hängt i luften. Även omhändertagandet av skörden och produkternas nedkylning ställdes under hård prövning och man var tacksam att man förutseende nog (eller snarare tursamt) hade investerat i vakuumkylen och fått den installerad inför säsongen.

Värmen fortsatte i augusti och nu kom också det efterlängtade regnet, tyvärr inte i den form man önskat. Den fjärde augusti drabbades vi av regn och hagel i kombination med hårda stormvindar som slog omkull växtligheten, bröt träd och till och med vände bevattningsrampen upp och ned. Under några timmar föll det mellan 50-80 mm regn här i trakten. Några uppehållsdagar gav tid till kummin– och korntröskning men sen följde en 10 dagars regnperiod som förhindrade skördetröskning och havren som fortfarande var oskördad for illa i regnet. Regnet gjorde ändå gott åt grönsakerna, frånsett löken vars avmognad och fälttorkning stördes av regnen. De senare planteringarna och höstgrönsakerna och de flesta produkter för lager gav normala skördemängder.

Vid korntröskningen kunde konstateras att en hel del ax frös under midsommarens nattfroster trots att de då ännu inte gått i ax.

Vid korntröskningen kunde konstateras att en hel del ax frusit under midsommarens nattfroster trots att de då ännu inte gått i ax. Till vänster oskadat ax till höger ett som frostskadats.

Uppskattningsvis decimerades skörden med närmare 1000kg på de åkrar som frusit. Men man får väl vara tacksam för de 5800 kg /ha som denna åker ändå gav.

Uppskattningsvis decimerades skörden med närmare 1000 kg/ha på de åkrar som frusit så man får väl vara tacksam för de 5800 kg/ha som denna åker ändå gav trots frostskadorna.

Skördeförhållandena för lagergrönsakernas del var också inledningsvis bra men några kalla dagar i medlet av oktober skadade en del av det som var oskördat. Bland annat hann inte den sista planteringen av blomkål bli skördeklar då blominduceringen blev sen i den långvariga sommarvärmen. Det hjälpte inte sen att det var förhållandevis varmt i november. Däremot möjliggjorde novembervädret att resterande purjo kunde skördas direkt från åkern och det var inte heller någon större brådska med höstplöjningen. Och tur var väl det för den medförde också en del nya erfarenheter :/

Med ett underbart julväder med minusgrader och lite snö men med en varm, regnig och svart nyårshelg då temperaturen tangerade den under midsommaren avslutades år 2014.

Såleis…..

På nyårsaftonskvällen var det +6°C, som gjort för maskintvätt så jag passade på att tvätta traktorn samtidigt som jag tittade på nyårsraketerna i grannskapet...........

På nyårsaftonskvällen var det +6°C, som gjort för maskintvätt så jag passade på att tvätta traktorn samtidigt som jag tittade på nyårsraketerna i grannskapet……….. för vad är bättre än att få inleda det nya året i en ren traktor? 🙂

 

Sammanfattningsvis…

…. får man konstatera att de här blev nu kanske inte så kort ändå och innehåller mest väder men beskriver bra hur beroende vi bönder är av vädrets makter. Man kan dock med fog konstatera att året varit extremt varierande om man frånser avsaknaden av en ordentlig vinter. Nå, den varma vintern sparade mig närmare 100m³ flis till uppvärmningen och jag röjde snö med traktorn endast 2 gånger varav den ena gången var i onödan då naturen skulle ha skött saken 2 dagar senare. Nu har året gått och det är bara att med gott mod ta sig an det nya året 2015…….. måste öva lite på sifferkombinationen -2-0-1-5-, -2-0-1-5-……………….hmmm det går ju riktigt bra det här 🙂

 

5 augusti, 2014 av

Varför så extremt?

Dit det far så dit far det! Så verkar det mesta vara nu förtiden, orden ”normalt”, ”måttligt” och ”passligt” verkar helt out. Det ska vara extremt om det ska vara något alls. Som nu sommarens väder, och varför inte också senaste vinters dito, för att ta ett exempel.

– Vintern extremt varm

– Vårbruket extremt tidigt

– Försommaren extremt kall

– Högsommaren extremt varm

– Våren och sommaren extremt torr

Och nu kan jag efter idag också tillägga ett extremt åskväder med extrema regnmängder till listan.

Bönhörd eller så inte.

Jo jag vet att jag bett om regn i flera veckors tid och borde väl vara glad åt de 50-60mm som föll idag och jovisst skulle regnet ha gjort gott om det nu inte skulle ha fallit på en några timmar och i kombination med sällan skådade åskbyar. Sånt kan ställa till en hel massa bekymmer. Låter några bilder förmedla dagens upplevelser.

Efter en varm natt steg temperaturen snabbt och det blev mer eller mindre olidligt  ute på åkern. En våt handduk under hatten förhindrade ändå att de sista hjärncellerna kokade bort.

Efter en varm natt steg temperaturen snabbt och det blev mer eller mindre olidligt ute på åkern. En våt handduk under hatten förhindrade ändå att de sista hjärncellerna kokade bort.

+34,6°C i skuggan på åkern är nog utav de högsta noteringar jag någonsin gjort. Måste erkänna att dagens arbetspass blev något förkortat. Sallaten hotar bli stekt redan på åkern :(

+34,6°C i skuggan på åkern är nog utav de högsta noteringar jag någonsin gjort. Måste erkänna att dagens arbetspass blev något förkortat. Sallaten hotar bli stekt redan på åkern 🙁

 

Satte istället en del av personalen att städa ur kanalerna under golvtorken. Den skall just tas i bruk för torkning av kumminskörden.

Satte istället en del av personalen att städa ur kanalerna under golvtorken. Den skall just tas i bruk för torkning av kumminskörden.

Vid det här laget (15-tiden) började det komma någon regndroppe i Långmossen och det såg mörkt och lovande ut neråt kyrkbyn där jag har det törstande lökfältet. En grå vägg av regn skönjdes på en kilometers håll så det såg ut att komma lite mera regn åt det hållet. Någon vindpust kändes av men inte kunde jag ana att det på endast ett par kilometers avstånd förekom åskbyar som knäckte träd och kastade lekstugor omkring sig. Lite senare ringde jag min mor som bor nere i byn för att höra om det regnat tillräckligt eller om jag borde komma ner och försöka bevattna lite till. Hon berättade då att det varit ett oväder utan dess like. Så småningom bar det av för att med egna ögon se vad som skett, och det var ingen munter syn.

Ajöken med löken? När blasten bryts på detta vis brukar tillväxten ha svårt att komma igång igen. Så jag är illa rädd att årets lökskörd blir halverad och lökarna av liten storlek. Torkan och bristen på bevattningsvatten har begränsat tillväxten men ännu hade det funnits några veckors tid att få ytterligare några millimeters lökdiameter och några tons skörd.

Ajöken med löken? När blasten bryts på detta vis brukar tillväxten ha svårt att komma igång igen. Så jag är illa rädd att årets lökskörd blir halverad och lökarna av liten storlek. Torkan och bristen på bevattningsvatten har begränsat tillväxten men ännu hade det funnits några veckors tid att få ytterligare några millimeters lökdiameter och några tons skörd.

Också grannens vete, som Nisse bedömde som helt gångbart vid bloggarträffen, har övergått i vågrätt läge som om fältet vältats.

Också grannens vete, som Nisse bedömde som helt gångbart vid bloggarträffen, har övergått i vågrätt läge som om fältet vältats.

Det är väl knappast aktuellt med bevattning på en tid och jag vet ännu inte hur stora skador som rampen orsakats. Att den kastats omkull och knycklats ihop berättar ändå något om kraften i åskbyarna.

Det är väl knappast aktuellt med bevattning på en tid och jag vet ännu inte hur stora skador som rampen orsakats. Att den kastats omkull och knycklats ihop berättar ändå något om kraften i åskbyarna. Den väger ändå nåt hundratal kilon.

Regnet förorsakade också ett flertal jordskred längs "älven". Tur i oturen var ändå att bevattningspump och traktor stod på andra sidan.

Regnet förorsakade också ett flertal jordskred längs ”älven”. Tur i oturen var ändå att bevattningspump och traktor stod på andra sidan.

 

Oförnöjda bönder.

Bristen på bevattningsvatten har jag påtalat vid ett flertal tillfällen och nu finns det vatten i ån, vilket antagligen ställer till med problem inför morgondagens reparation av åbron. En reparation som är av nöden för att jag ska våga låta ta tröskan över till andra sidan för tröskning av det skördeklara kumminet…….. om det nu finns nåt kummin kvar att tröska efter dagens oväder………..

Det är som synes inte helt lätt för vädrets makter att hålla oss bönder nöjda, och det har dom inte gjort denna säsong även om det tidvis sett lovande ut. Men först när skörden är bärgad eller egentligen först när skörden är såld och pengarna på kontot kan man slutligen säga hur säsongen blev. Ändå förundras jag över hur väl Kalles profetia om en usel sommar slog in…… mycket sämre kan väl sommarvädret inte ha varit, eller? 🙂